Läkemedel utifrån diagnos

Läkemedel vid ledgångsreumatism - RA

Ledgångsreumatism är en kronisk inflammatorisk sjukdom som påverkar kroppens leder. Syftet med läkemedelsbehandlingen är att dämpa inflammationen, lindra smärtan, ge ökad funktion och minska risken för framtida skador i lederna.

Ledgångsreumatism kallas även för reumatoid artrit och förkortas RA.

Behandling med läkemedel

Man kan inte bli frisk från ledgångsreumatism, men det finns olika läkemedel som kan minska besvären och i bästa fall göra att de försvinner helt. De flesta med ledgångsreumatism behöver behandling. Ju tidigare du får behandling, desto större är möjligheterna att påverka sjukdomen. På så sätt minskar också risken för skador på lederna och att din rörelseförmåga minskar.

Förändringar i lederna och minskad muskelstyrka kan komma mycket tidigt efter att man har börjat få symtomen. Redan efter ett år kan det finnas tecken på att ledbrosket har börjat brytas ner. För att undvika att du blir sämre behöver du fortsätta med läkemedlen under flera år, så länge de inte ger för mycket biverkningar. Det gör att du kan fortsätta att leva som vanligt.

Olika typer av läkemedel 

Det finns flera olika läkemedel för att behandla ledgångsreumatism och de vanligaste är följande:

Du behöver oftast olika läkemedel

Flera olika faktorer ligger bakom ledgångsreumatism. Läkemedlen kan kombineras på olika sätt för att få bästa möjliga effekt. Vilka läkemedel som behövs kan skilja sig från person till person.

Oftast får du ett antireumatiskt läkemedel som verkar under en längre tid, så kallat långtidsverkande. Det ska tas tillsammans med ett smärtlindrande och inflammationsdämpande läkemedel. Du kan även få kortisontabletter i låg dos under en period i väntan på att det antireumatiska läkemedlet ska börja verka. Ibland kan du behöva en kortisonspruta i en eller flera leder för att snabbt bli bättre.

Om du inte får full effekt av metotrexat kan du kombinera läkemedlet med ett eller flera andra långtidsverkande antireumatiska läkemedel. Det kan vara till exempel sulfasalazin, hydroxiklorokin eller biologiska läkemedel. Undersökningar har visat att en kombination av dessa läkemedel kan ge mer effekt än varje läkemedel var för sig, utan att ge mer biverkningar.

Behandlingen behöver följas upp

Behandlingen följs upp regelbundet för att se om den fungerar bra.

Behandlingen kan orsaka biverkningar, som kan påverka blodet och levern. Därför får du lämna blodprov regelbundet. Om proverna visar en påverkan kan du få göra ett uppehåll med läkemedlet eller minska dosen. Då återställs värdena och du får ingen permanent skada.

Om behandlingen inte har tillräcklig effekt kan du antingen få högre dos eller byta läkemedel.

Läkemedel och trafik

Din förmågan att köra bil kan påverkas av vissa läkemedel. Du kan till exempel bli dåsig, yr eller se suddigt. Olika personer reagerar olika och du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet och reaktionsförmåga. Läs mer om trafikfarliga läkemedel.

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID

NSAID verkar genom att hämma ett ämne i kroppen som kallas cyklooxygenas eller cox. När cox hämmas minskar kroppens bildning av prostaglandiner, som bland annat framkallar värk och inflammation. Det lindrar både smärta, inflammation och stelhet i lederna.

Smärtan minskar snabbt, men det kan dröja ungefär en till tre veckor innan läkemedlet ger full effekt på inflammationen. Du kan inte räkna med att inflammationen helt försvinner, utan dessa läkemedel är symtomlindrande.

Finns i olika former

Läkemedlen finns till exempel som tabletter, enterotabletter, kapslar och stolpiller.

Några NSAID finns som långverkande tabletter. Dessa kan vara bra att ta på kvällen om du har besvär med stelhet och smärta på morgonen.

Att tänka på när du använder NSAID

Det finns många olika verksamma ämnen i gruppen NSAID. Effekten av de olika läkemedlen är liknande. Däremot kan biverkningarna skilja en del. Ibland kan det därför vara bra att byta från ett NSAID till ett annat. De kan också verka olika lång tid och doseras därför olika ofta för att effekten ska sitta i hela dygnet.

Ta inte flera olika former av NSAID samtidigt om inte läkaren har ordinerat det. De liknar varandra och den totala dosen kan bli för hög. Då ökar risken för biverkningar och skador. En del NSAID finns att köpa receptfritt. Vid långvarig smärta ska de framförallt användas under korta perioder.

Om du är överkänslig mot läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller någon annan NSAID kan du få en kraftig reaktion med nässelutslag, rinnsnuva eller besvär med att andas. Sådana reaktioner är vanligare bland personer med astma. Har du astma ska du därför rådgöra med läkare innan du använder NSAID i andra former än som gel. Om du fått astma eller allergiska besvär av acetylsalicylsyra eller av andra NSAID ska du aldrig använda NSAID i någon form.

Antiinflammatoriska läkemedel kan vara olämpliga om du har en sjukdom i hjärtat, njurarna eller levern. Då bör du bara ta NSAID i samråd med läkare.

Var mycket försiktig med att använda NSAID om du har eller har haft återkommande magsår. Du bör inte använda de receptfria läkemedlen på egen hand, utan vid behov diskutera lämplig behandling med läkare. Ibland kan du få läkemedel som skyddar magen samtidigt som du behandlas med NSAID.

NSAID minskar blodplättarnas förmåga att klibba fast vid varandra. Det ökar risken för blödningar. Läkemedlen bör oftast inte användas samtidigt med blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodproppar, till exempel warfarin.

Behandling vid graviditet och amning

Undvik NSAID om du är eller försöker bli gravid. Prata med en läkare först. Under de tre sista månaderna av graviditeten ska NSAID inte användas alls.

Alla NSAID går över i bröstmjölken, men det finns inget som tyder på att de påverkar barnet när du ammar. Prata med en läkare om du är osäker.

Biverkningar

NSAID kan ge magbesvär som illamående, ont i magen eller diarré. Läkemedlen kan öka risken för magsår. Risken för magsår kan minskas om du också tar läkemedel mot magsår, till exempel omeprazol eller esomeprazol.

NSAID kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Andra biverkningar kan vara huvudvärk, hudutslag eller yrsel.

Även om en del biverkningar är gemensamma för alla NSAID, kan det skilja i hur stor risken är. En del kan ha en lägre risk för magsår än andra, medan risken för hjärtinfarkt och stroke kan vara högre. För andra kan det vara tvärtom. Därför tar läkaren hänsyn till om du har eller har haft andra sjukdomar vid valet av NSAID.

Risken för biverkningar ökar med åldern.

Många användningsområden

NSAID har många användningsområden. De används till exempel vid andra reumatiska sjukdomar och vid artros.

Exempel på NSAID som används vid RA

Läkemedel som innehåller ibuprofen:

  • Brufen och Brufen Retard
  • Ibumax
  • Ibumetin
  • Ibuprofen
  • Ipren
  • Iprensa.

Läkemedel som innehåller diklofenak:

  • Arthrotec och Arthrotec forte, som även innehåller ett ämne som skyddar slemhinnan i magen
  • Diklofenac och Diklofenak
  • Dicuno
  • Ignorin
  • Voltaren.

Läkemedel som innehåller naproxen:

  • Alpoxen
  • Ipaflex
  • Naprocur
  • Naprosyn Entero
  • Naproxen
  • Pronaxen
  • Vimovo, som även innehåller esomeprazol, som skyddar mot magsår.

Läkemedel som innehåller ketoprofen:

  • Orudis och Orudis Retard.

Läkemedel som innehåller nabumeton:

  • Relifex.

Läkemedel som innehåller celecoxib:

  • Celebra
  • Celecoxib.

Andra NSAID är till exempel:

  • Alganex
  • Meloxicam
  • Tradil.

Smärtstillande läkemedel

Det är vanligt att du har ont i lederna när du har ledgångsreumatism. Smärta kan delas upp i plötslig smärta och långvarig smärta och de behandlas på olika sätt. Vanligtvis är plötslig, kortvarig smärta lättare att dämpa än långvarig smärta.

Läkemedlen gör att kroppens signaler om smärta inte når hjärnan. Då känner du inte att du har ont. Smärtsignalerna kan antingen stoppas lokalt i nerverna vid det ställe där du har ont, eller centralt i hjärnans smärtcentrum.

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol är ett vanligt läkemedel mot smärta. Det kan köpas receptfritt.

Läkemedel som dämpar smärta genom att verka i ryggmärgen eller i hjärnan kallas centralt verkande. Det är till exempel så kallade opioider. Opioider är ett samlingsnamn på morfin och morfinliknande smärtstillande medel.

Vissa läkemedel med paracetamol innehåller även kodein för att förstärka den smärtstillande effekten. Hos de flesta människor omvandlas kodein till morfin i kroppen. Läkemedlet räknas då som en opioid.

Ibland kan smärtan vara så kraftig att du behöver starkare opioider, till exempel morfin. Dessa läkemedel används nästan alltid efter ledoperationer, men kan ibland även behövas vid ledgångsreumatism om du har mycket ont under en längre tid.

Finns i olika former

Läkemedlen finns som tabletter, brustabletter, munlösliga tabletter, dospulver i flytande form och som stolpiller.

Att tänka på när du använder smärtstillande läkemedel

Det finns en risk för att bli beroende av opioider. Då opioder används på rätt sätt, det vill säga vid smärttillstånd under en kort tid så ger de en bra effekt på smärtan. Då är risken för beroende betydligt mindre.

Opioider kan påverka din uppmärksamhet och reaktionsförmåga.

Undvik alkohol

Du bör undvika alkohol. Det finns risk för att levern påverkas av paracetamol när du dricker. Det gäller framför allt om du tar för stor dos eller om du har druckit alkohol en längre tid.

Du bör inte dricka alkohol samtidigt som du använder opioider utan att först ha pratat med en läkare. Alkohol, sömnmedel eller andra läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet kan förstärka den dåsighet du kan känna när du tar opioider. Opioider tillsammans med alkohol kan öka risken för andningssvårigheter. Detsamma gäller om du tar för hög dos.

Behandling under graviditet och amning

Du kan använda paracetamol när du är gravid och ammar.

Prata med en läkare om du behöver använda opioider när du är gravid eller ammar. Opioider kan användas under graviditet, men bör undvikas om det går. Långtidsbehandling, speciellt mot slutet av graviditeten kan ge en försämrad andning och abstinens hos det nyfödda barnet.

Biverkningar

Det ovanligt att man får biverkningar om paracetamol används på rätt sätt och i rätt doser.

Illamående och även kräkningar är vanligt i början av behandlingen med opioider.

En mycket vanlig biverkning av opioider är förstoppning. För att undvika förstoppning får du även börja med laxermedel samtidigt som du börjar med en stark opioid.

Andra biverkningar av opioider som kan förekomma är till exempel dåsighet, förvirring, yrsel och muntorrhet. Om du blir torr i munnen ökar risken för hål i tänderna. Därför är det viktigt att sköta dina tänder extra noga under behandlingen. Det är bra att borsta tänderna noga med fluortandkräm och använda tandtråd.

Läkemedlen fungerar olika beroende på besvär

Smärta är ett av de besvär som hindrar mest när du har reumatisk sjukdom. Det handlar framför allt om så kallad nociceptiv smärta. Det är sådan smärta som du kan få till exempel vid ett olycksfall som benbrott eller stukning, eller vid en inflammation som ledgångsreumatism. Nociceptiv smärta kan oftast lindras med hjälp av läkemedel som innehåller paracetamol eller morfinliknande läkemedel.

Om du har en reumatisk sjukdom kan du också få så kallad neurogen smärta som beror på att nerver i hela nervsystemet, ryggmärgen eller hjärnan påverkas av sjukdomen. Neurogen smärta är svårare att lindra. Paracetamol och morfinliknande läkemedel har då förhållandevis liten effekt. Om du har neurogen smärta kan du i stället få pröva andra typer av läkemedel.

Läs mer: Läkemedel vid långvarig smärta

Exempel på smärtstillande läkemedel som används vid RA

Läkemedel som innehåller paracetamol:

  • Alvedon och Alvedon forte
  • Oparap
  • Pamol
  • Panodil och Panodil Forte
  • Paracetamol
  • Parapo
  • Pinex.

Läkemedel som innehåller paracetamol och kodein:

  • Altermol
  • Citodon och Citodon Forte
  • Panocod
  • Paracetamol/Kodein.

Läkemedel som innehåller tramadol:

  • Dolatramyl
  • Gemadol
  • Nobligan och Nobligan Retard
  • Tiparol
  • Tradolan och Tradolan Retard
  • Tramadol.

Exempel på starka opioider är:

  • Dolcontin
  • Buprenorphine
  • Buprefarm
  • Bupremyl
  • Morfin
  • Norspan
  • Oxicodone, Oxycodone och Oxykodon Depot
  • OxyNorm
  • OxyContin.

Kortison

Kortisonläkemedel liknar kroppens eget kortisol och fungerar på samma sätt, men har framställts på konstgjord väg. Besvär som trötthet, smärta, stelhet och svaghet beror på den inflammationen som sjukdomen orsakar. Kortison minskar de ämnen som är verksamma vid inflammationer och dämpar på så sätt inflammationen.

De flesta får en låg dos kortison under den första tiden av sjukdomen. Behandling med kortison under de två första åren efter diagnosen minskar på sikt skador på lederna. Om man blir helt bra i lederna snabbt kan man försöka minska dosen och eventuellt avsluta behandlingen tidigare.

Kortisonsprutor i en inflammerad led är en skonsam behandling som oftast har snabb effekt. De används då en eller flera leder är mycket inflammerade och besvärande trots annan medicinering.

Ibland behövs behandling med kortison under längre tid. En läkare gör en noggrann bedömning om när det behövs. I mycket svåra lägen när andra organ än lederna är inflammerade kan kortison i höga doser rädda liv.

Kroppens kortisolproduktion är högst på morgonen. Därför tas vanligtvis hela kortisondosen på morgonen. Då påverkas kroppens egen kortisolproduktion minst. Om du behöver höga doser kan du behöva dela upp dosen och ta en mindre del på kvällen.

Finns i olika former

Läkemedlen finns som tabletter och i form av en spruta, en injektion.

Att tänka på när du använder kortison

Om du har behandlats med kortison under en längre tid kan kroppens egen tillverkning av kortisol vara så dämpad att den inte klarar att bilda det extra kortisol som behövs om du får feber, någon allvarligare infektion eller skada. Då kan du behöva ta extra kortison.

Kroppens egen kortisolproduktion minskar om du använder kortison i lite högre doser under en längre tid. Om du slutar tillföra kortison kan du få brist på kortisol, något som kan vara mycket allvarligt. Därför ska du aldrig sluta tvärt med kortison om du har behandlats under en längre tid. I stället ska behandlingen minska ner gradvis i samråd med läkare.

Kortison kan dölja tecken på infektion. Därför ska du inte vänta för länge med att söka läkare om du får tecken på infektion, till exempel feber.

Kombinationen av kortison och antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, NSAID, ökar risken för blödningar i magen.

Behandling vid graviditet och amning

Du kan använda kortison när du är gravid. Prata med en läkare först. Undvik höga doser om det går. Höga doser kan öka risken för att barnet föds för tidigt eller att barnets tillväxt påverkas.

Prata med en läkare om du behöver använda kortison när du ammar. Kortison passerar över i bröstmjölken, men om du följer rekommendationerna finns det inget som tyder på att det påverkar barnet.

Biverkningar

Användning av kortison under lång tid kan ge biverkningar. De påverkas också av hur höga doser du använder. Kortison kan orsaka en rad biverkningar, men är samtidigt ett läkemedel som har snabb och fungerar bra på många symtom. Kortison i låga doser under kortare perioder ger större fördelar än nackdelar eftersom inflammationen dämpas så effektivt.

Om du får sprutor är det bara en liten del av kortisonet som går ut i blodet och därför är risken för biverkningar mindre.

Du kan till exempel känna av något eller några av dessa besvär:

  • Vätska samlas i kroppen och ger svullna händer och fötter.
  • Högt blodtryck.
  • För hög sockerhalt i blodet och risk för diabetes.
  • Huden blir tunnare och skörare, vilket kan leda till hudbristningar.
  • Du får lättare blåmärken.
  • Det tar längre tid för sår att läka.
  • Ökad vikt.
  • Omfördelning av kroppsfett så att du blir rundare i ansiktet och på bålen.

Om du tar höga doser av kortison kan du bli överaktiv och få svårt att sova. Då kan du behöva ta sömntabletter under en kortare period för att få sova och behålla en normal dygnsrytm.

En av de allvarligaste biverkningarna är benskörhet, som ökar risken för benbrott. Det kan du i viss mån förebygga genom att äta tillskott av kalcium och D-vitamin.

Kortison har flera olika användningsområden

Kortison används även vid andra reumatiska sjukdomar och vid till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar, allergier och astma.

Exempel på kortisonläkemedel som används vid RA

  • Prednisolon
  • Betapred
  • Depo-Medrol
  • Lederspan.

Antireumatiska läkemedel, DMARD

I gruppen långtidsverkande antireumatiska läkemedel, DMARD ingår flera olika typer av läkemedel. Nästan alla dessa läkemedel har från början tagits fram för att behandla andra sjukdomar.

Antireumatiska läkemedel minskar på olika sätt inflammationen i lederna. Därmed minskar också besvär med smärta, stelhet och svullnad.

Ibland är inte ett läkemedel tillräckligt för att hämma inflammationen och då kan man få en kombination av flera olika antireumatiska läkemedel.

Några exempel på antireumatiska läkemedel är:

  • metotrexat
  • sulfasalazin
  • hydroxiklorokin
  • leflunomid
  • ciklosporin
  • JAK-hämmare.

Metotrexat

Metotrexat är det läkemedel som framför allt används vid ledgångsreumatism. Det beror både på att den antireumatiska effekten är bra och att biverkningarna är förhållandevis få. Det är viktigt att inte få så mycket biverkningar eftersom läkemedlet används under flera år.

Metotrexat kan vara det enda antireumatiska läkemedel som man använder. Det kan också kombineras med till exempel sulfasalazin, hydroxiklorokin eller biologiska läkemedel.

Läkemedlet hämmar immunförsvaret. Det gör att inflammationen minskar. Effekten kommer vanligen inom två till tre månader. Vid behandling med metotrexate får man också ta folsyra som är ett B-vitamin. Det tas för att minska biverkningar.

Finns i olika former

Läkemedlen finns som tabletter och i form av en spruta, en injektion. Läkemedlet tas i låg dos en gång i veckan.

Att tänka på när du använder metotrexat

Du kan bli mer mottaglig för infektioner om du använder metotrexat. Om du får en infektion kan det bli aktuellt att sluta använda metotrexate. Prata med din läkare om du vill få mer information.

Behandling vid graviditet och amning

Metotrexat kan påverka fostret negativt. Därför bör du använda säkra preventivmedel under behandlingen. Du bör sluta ta läkemedlet minst tre månader före en planerad graviditet. Det gäller både män och kvinnor.

Du ska inte ta läkemedlet när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i bröstmjölken.

Biverkningar 

Du kan må illa dagen efter att du tagit läkemedlet. Illamåendet kan minskas genom att sänka dosen eller ta tabletterna på kvällen. Ett annat alternativ till att minska illamåendet kan vara att få metotrexat i form av en spruta.

Du kan öka dosen med folsyra för att motverka och lindra illamåendet. Du ska inte ta folsyra samma dag som metotrexat, eftersom det kan minska dess effekt.

En del personer kan få inflammation i munhålans slemhinnor, ont i huvudet, yrsel, tappa hår, hudutslag eller tappa matlusten.

Påverkan på levern är en annan biverkning som ofta beror på hur hög dos du tar. Då kan du behöva göra uppehåll med behandlingen. Leverpåverkan brukar man inte märka själv utan det upptäcks på blodprover som bör tas regelbundet under behandlingen.

En biverkning som är sällsynt men allvarlig är torrhosta och andningsbesvär som beror på inflammation i luftvägarna. Om du får sådana besvär ska du omedelbart kontakta läkare.

Exempel på läkemedel som innehåller metotrexat

  • Injexate
  • Metotrexat
  • Metotab
  • Metojectpen
  • Nordimet.

Sulfasalazin

Vid ledgångsreumatism används sulfasalazin för att bromsa sjukdomens utveckling. Från att du börjar ta läkemedlet kan det ta upp till tre månader innan du märker att du blir bättre i lederna.

Sulfasalazin kan även användas vid inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Finns i olika former

Läkemedlen finns som tabletter och enterotabletter.

Att tänka på när du använder sulfasalazin

Du ska inte använda sulfasalazin om du är överkänslig mot sulfa eller acetylsalicylsyra.

Antalet vita blodkroppar kan ibland minska och leda till att du får en ökad risk för infektioner, men det är ovanligt. Risken är störst de första månaderna. Kontakta en läkare om du får hög feber eller andra symtom på infektion de första månaderna när du använder sulfasalazin.

Behandling vid graviditet och amning

Du kan använda läkemedlet när du är gravid. Du bör också ta folsyra, som är ett B-vitamin.

Du kan använda läkemedlet när du ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i bröstmjölken. Om du följer doseringsanvisningarna finns det inget som tyder på att det påverkar barnet.

Biverkningar

Biverkningar som kan förekomma är till exempel illamående, ont i magen och huvudvärk som ibland kan bli så besvärande att man måste avbryta behandlingen. Klåda, hudutslag och feber förekommer också. Mer sällsynta biverkningar är till exempel inflammation i lungorna och njurarna. Risken för biverkningar är störst under de första månaderna.

Du får regelbundet lämna blodprover för att kontrollera blodkroppar och lever. 

Exempel på läkemedel som innehåller sulfasalazin

  • Sulfasalazin medac
  • Salazopyrin och Salazopyrin EN.

Hydroxiklorokin

Läkemedel som innehåller hydroxiklorokin motverkar inflammation. Läkemedlen är inte alltid tillräckligt effektiva för att motverka ledgångsreumatismen. De används främst tillsammans med metotrexat och sulfasalazin.

Det kan ta en till tre månader innan läkemedlen ger full effekt.

Finns i olika former

Läkemedlen finns som tabletter.

Att tänka på när du använder hydroxiklorokin

Du ska inte använda läkemedlen om du har epilepsi, porfyri eller vissa skador på syn eller hörsel.

Behandling vid graviditet och amning

Prata med en läkare om du behöver använda läkemedlen när du är gravid eller ammar.

Biverkningar 

Läkemedlen har oftast inga allvarliga biverkningar. Men vissa personer kan må illa, tappa aptiten och känna obehag från magen. Det brukar bli bättre när man har tagit läkemedlet en tid. En del kan få suddig syn och svårigheter att ställa om ögat från fjärr- till närseende och tvärtom. Dessa besvär från ögonen kommer ofta tidigt i behandlingen och är ofarliga. Besvären brukar gå över om man slutar med läkemedlet eller sänker dosen.

Om du behandlas med höga doser under lång tid finns en liten risk att du kan få skador på ögats näthinna. Om du behandlas under lång tid kan du behöva kontrollera ögonen hos en ögonläkare.

Hudutslag, klåda och pigmentförändringar i huden är andra biverkningar som kan förekomma.

Exempel på läkemedel som innehåller hydroxiklorokin 

  • Plaquenil.

Leflunomid

Leflunomid motverkar inflammationen. Effekten är jämförbar med metotrexat.

Finns i olika former

Läkemedlet finns som tabletter.

Att tänka på när du använder leflunomid

Leflunomid kan göra att du får förhöjt blodtryck. Därför ska du gå på kontroller om du har högt blodtryck eller någon hjärtsjukdom.

Behandling vid graviditet och amning

Du ska inte använda leflunomid när du är gravid. Läkemedlet påverkar fostret negativt. Du ska använda ett säkert preventivmedel upp till två år efter att du har behandlats med leflunomid. Denna tid kan förkortas till 11 dagar med hjälp av läkemedelsbehandling.

Du bör undvika leflunomid när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i bröstmjölken och kan påverka barnet. Prata med en läkare om du behöver använda leflunomid när du ammar.

Biverkningar 

Biverkningar som kan förekomma är till exempel huvudvärk, illamående, diarré, leverskador, påverkan på blodet, högt blodtryck och viktnedgång.

Exempel på läkemedel som innehåller leflunomid

  • Arava
  • Leflunomide.

Ciklosporin

Vid reumatisk sjukdom bromsar läkemedlet sjukdomsförloppet genom att immunförsvaret hämmas. Det gör att inflammationen minskar. Effekten kommer vanligen inom 2–3 månader.

Man kan få använda ciklosporin enbart och i kombination med andra läkemedel.

Finns i olika former

Läkemedlen finns som kapslar.

Att tänka på när du använder ciklosporin

Du vara mer mottaglig för infektioner när du behandlas med immunhämmande läkemedel. Därför ska du kontakta läkare om du får symtom som feber, ont i halsen och förkylning eller andra influensaliknande symtom.

Ciklosporin kan påverka eller påverkas av många andra läkemedel. Därför bör du tillsammans med din läkare ha en noggrann genomgång av vilka läkemedel du använder innan du påbörjar behandlingen med ciklosporin.

Grapefrukt och grapefruktjuice hämmar kroppens nedbrytning av ciklosporin och du kan då få för mycket ciklosporin i blodet. Därför ska du undvika grapefrukt när du behandlas med ciklosporin. Johannesört kan minska koncentrationen av ciklosporin och bör därför heller inte användas samtidigt.

Du bör prata med en läkare om du är sjuk och riskerar att bli uttorkad, till exempel vid magsjuka eller hög feber. Du kan eventuellt få minska dosen eller göra ett uppehåll med läkemedlet, eftersom det annars kan ge skador på njurarna.

Behandling vid graviditet och amning

Du kan fortsätta ta läkemedlet när du är gravid, men bör ändå prata med en läkare inför en planerad graviditet.

Undvik läkemedlet när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i bröstmjölken.

Biverkningar

En del personer som använder läkemedlet kan få till exempel magbesvär, hårväxt, trötthet, huvudvärk, muskelbesvär eller svullet tandkött. Du kan också få högt blodtryck, nedsatt njurfunktion eller påverkan på levern, blodfetterna eller saltbalansen. Därför får du regelbundet gå på kontroller under behandlingen.

Exempel på läkemedel som innehåller ciklosporin

  • Ciqorin
  • Ciklosporin IVAX
  • Sandimmun Neoral.

JAK-hämmare

JAK-hämmare är en ny grupp läkemedel som är så kallade riktade syntetiska DMARD. JAK-hämmare verkar genom att sänka aktiviteten hos ett enzym i kroppen som kallas januskinas, vilket medverkar i inflammationer.

Finns i olika former

Läkemedlen finns som tabletter och depottabletter.

Behandling vid graviditet och amning

Du ska inte ta läkemedlen under graviditet. Rekommendationen är att avsluta behandlingen med tofacitinib minst 28 dagar innan graviditet och att avsluta behandling med baricitinib minst 7 dagar före.

Erfarenhet saknas avseende hur läkemedlet eventuellt påverkar barnet vid amning och du bör därför inte ta dessa läkemedel när du ammar.

Biverkningar

Risken för blodpropp, hjärtkärlsjukdom och cancer kan öka vid behandling med JAK-hämmare. Därför gör läkaren en bedömning av risken för det innan du startar behandlingen.

Den immundämpande effekten ger en ökad risk för infektioner, till exempel luftvägsinfektioner och bältros. Det innebär att du får göra uppehåll med läkemedlet under pågående infektion. En del kan må illa och få diarréer. För övrigt kan blodet, levern och njurarna påverkas. Om påverkan blir alltför stor får du göra uppehåll med läkemedlet.

Om du bär på en tidigare smitta av tuberkulos eller virushepatit kan sjukdomen bli aktiv av dessa läkemedel. Därför gör läkaren en bedömning av risken för det innan du startar behandlingen.

Exempel på JAK-hämmare

Läkemedel som innehåller baricitinib:

  • Olumiant.

Läkemedel som innehåller tofacitinib:

  • Xeljanz.

Läkemedel som innehåller upadacitinib:

  • Rinvoq.

Läkemedel som innehåller filgotinib:

  • Jyseleca.

Varför känner du dig inte alltid bättre av antireumatiska läkemedel?

Behandlingen av ledgångsreumatism bygger mer på läkarnas samlade erfarenhet av vilka läkemedel som bromsar sjukdomen än på kunskap om vad som faktiskt orsakar sjukdomen och hur ledgångsreumatism utvecklas i kroppen. Därför får läkarna pröva sig fram med olika antireumatiska läkemedel. Det kräver tålamod men till slut brukar man tillsammans med läkaren hitta den mest effektiva behandlingen. Dessvärre kan du få biverkningar som gör att du måste sluta med ett läkemedel som fungerar bra.

Biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel har förändrat behandlingen av ledgångsreumatism. Många som har prövat flera olika antireumatiska läkemedel utan resultat kan bli hjälpta av biologiska läkemedel.

De flesta biologiska läkemedel påverkar funktionen av så kallade cytokiner, vilket är en stor grupp ämnen som reglerar inflammation i kroppen.

På så sätt dämpas inflammationen och sjukdomens utveckling bromsas. Smärtan, stelheten och sjukdomskänslan minskar eller försvinner. Läkemedlen kan också bromsa nedbrytningen av ledbrosk och ben.

Inflammationen vid ledgångsreumatism påverkar inte bara leden utan hela kroppen. Det kan göra att du blir trött, nedstämd, går ner i vikt, får svagare muskler och benskörhet. När cytokinerna blockeras förbättras dessa besvär.

Läkemedel som blockerar cytokinet TNF-alfa

Det finns ett flertal läkemedel som blockerar cytokiner. Exempel är läkemedel som innehåller infliximab, etarnecept, adalimumab, certolizumabpegol och golimumab. Infliximab får du i form av dropp vanligtvis var åttonde vecka, men lite oftare i början av behandlingen. De övriga tar du själv som en spruta under huden mellan en gång i veckan till en gång i månaden, beroende på vilket läkemedel du använder.

Biosimilarer

Numera finns det också så kallade biosimilarer, en slags läkemedelskopior av en del av TNF-alfahämmarna. De har samma effekt som originalpreparatet, men kostar mindre. Din läkare kan föreslå att du byter till en sådan för att spara våra skattepengar. Villkoret för en biosimilar är att den ska ha samma effekt som originalpreparatet och du behöver därför inte vara rädd för att byta ditt läkemedel.

Ytterligare några biologiska läkemedel är tocilizumab, rituximab och abatacept. Tocilizumab blockerar effekten av cytokiner. De andra två påverkar de vita blodkropparna.

Rituximab tar bort en typ av vita blodkroppar som kallas för B-lymfocyter. Abatacept blockerar en annan typ av vita blodkroppar, de så kallade T-lymfocyterna. B- och T-lymfocyter stimulerar inflammationen i kroppen. Genom att läkemedlen stoppar eller blockerar lymfocyterna kan ledgångsreumatismen bromsas.

Effekten kan minska

Effekten av de biologiska läkemedlen kan minska efter hand. Det kan bero på att kroppens immunförsvar har reagerat på läkemedlet. En annan förklaring är att andra cytokiner i kroppen tar över och driver inflammationen.

Finns i olika former

Läkemedlen finns i form av en spruta, en injektion.

Att tänka på när du använder biologiska läkemedel

Cytokiner ingår som en del i kroppens försvar mot bland annat infektioner. Därför ökar risken för infektioner när du använder biologiska läkemedel.

Det är viktigt att känna till att kroppens försvar mot tuberkulos och virushepatit försvagas om cytokinerna blockeras. Du kan ha smittats för länge sedan och ha en vilande infektion som blossar upp när du börjar använda ett biologiskt läkemedel. Risken att smittas om du kommer i kontakt med någon med tuberkulos ökar också. Därför gör läkaren en utredning om du kan ha smittats.

Behandling vid graviditet och amning

Generellt ska man undvika biologiska läkemedel när man är gravid. Prata alltid med en läkare i god tid innan planerad graviditet gällande läkemedelsbehandling.

Prata med en läkare om du behöver använda biologiska läkemedel när du ammar. Det finns inte några säkra rekommendationer.

Biverkningar 

Du kan känna svaga influensaliknande symtom som frysningar och värk i leder eller muskler. Detta kan komma i början av behandlingen och går vanligtvis över av sig själv. Du kan ta receptfria läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon för att lindra besvären.

Förutom risken för tuberkulos, finns risk för andra infektioner, främst i luftvägarna. Vanligast är förkylningar. Du kan också få urinvägsinfektion, infektion i en led eller lunginflammation. Om du redan har en infektion i ett sår kan den förvärras. Om du får en infektion ska du göra uppehåll med behandlingen till dess att infektionen har läkt, annars finns en risk för att du blir sämre.

Huden kring det ställe där du fått sprutan kan rodna men det är vanligtvis ofarligt. Någon gång kan rodnaden bli stor och så besvärande att behandlingen avbryts. Kraftiga allergiska reaktioner är ganska ovanliga. Om det är viktigt att fortsätta behandlingen trots den allergiska reaktionen kan du få kortison och läkemedel mot allergi i form av antihistaminer.

Exempel på biologiska läkemedel som används vid RA

Läkemedel som innehåller abatacept:

  • Orencia.

Läkemedel som innehåller certolizumabpegol:

  • Cimzia.

Läkemedel som innehåller golimumab:

  • Simponi.

Läkemedel som innehåller sarilumab:

  • Kevzara.

Läkemedel som innehåller tocilizumab:

  • RoActemra.

Läkemedel som innehåller etanerecept:

  • Benepali
  • Enbrel
  • Elrezi.

Läkemedel som innehåller adalimumab:

  • Amgevita
  • Humira
  • Hulio
  • Hyrimoz
  • Idacio
  • Imraldi.

Läkemedel som innehåller infliximab:

  • Flixabi
  • Inflectra
  • Remicade
  • Remsina
  • Zessly.

Läkemedel som innehåller rituximab:

  • MabThera
  • Rixathon
  • Ruxience
  • Truxima.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer på andra webbplatser

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Du kan själv rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Till toppen av sidan