Ont efter operation

Skriv ut (ca 4 sidor)
Skriv ut

Vanligt att ha ont

Vanligt att ha ont

Nästan alla har ont efter en operation. Ett sår har sytts ihop. Det stramar och drar. Dessutom har kanske muskler delats och andra vävnader kommit i kläm.

Smärta kan upplevas mycket olika beroende på vem du är och hur stor operationen varit. Några har väldigt ont, andra nästan inte alls. Hur ont det gör kan även växla från ett tillfälle till ett annat. Humör, kondition, stress och om du tidigare haft ont bidrar också till hur du upplever smärtan.

Även om det är naturligt att ha ont upp till ett par dagar efter en operation ska du inte behöva lida i onödan. Det finns olika smärtstillande läkemedel att få.

Om den smärtlindrande behandlingen inte skulle hjälpa utan det fortsätter att göra väldigt ont kan en komplikation ha inträffat. Orsaken kan till exempel vara en blödning eller att stygn har brustit inne i kroppen. Vid operationer som kan ge sådana komplikationer brukar du vara under uppsikt på en uppvakningsavdelning. Läkaren som opererat bedömer då vad som måste göras i nästa steg.

Vissa förberedelser kan minska smärtan

För att känna så lite smärta som möjligt efter operationen kan vissa förberedelser göras redan före operationen. Till exempel bör du få utförlig information om vad som kommer att hända. Då känner du dig oftast bättre till mods och mindre orolig. Om du är lugn och trygg kan upplevelsen av smärta bli mindre. Före operationen brukar du även få lugnande och smärtstillande läkemedel som kan minska smärtan efter ingreppet.

Läkaren frågar också om du brukar ha ont och regelbundet tar läkemedel mot smärta. Skulle du vara van vid att ta mycket läkemedel behöver du ofta större dos för att få en bra smärtlindring efter operationen.

Fäll ihop

Behandling av smärtan

Behandling av smärtan

  • Smärtlinjal

    Med hjälp av en smärtlinjal kan du själv uppskatta hur intensiv din smärta är.

På uppvakningsavdelningen

När du är nyopererad får du oftast ligga på en uppvakningsavdelning. Det är ett stort rum där flera patienter vårdas samtidigt. Personalen finns hela tiden i närheten och ser till att du mår bra.

Om du får ont är det viktigt att du talar om det för vårdpersonalen med en gång. Om du inte säger något, utan låter smärtan bli riktigt besvärlig, kan den bli svårare att behandla.

Smärtan kan beskrivas på en skala

Det kan vara svårt att beskriva smärta med ord. Med hjälp av en smärtlinjal kan du visa hur ont du har på en skala, en så kallad Visuell Analog Skala, VAS. Smärtlinjalen har en flyttbar del som kan ställas in längs en linje, där linjens ena ände anger "Ingen smärta", och den andra änden "Värsta tänkbara smärta". På så sätt kan sjuksköterskan mäta och följa upp hur bra smärtlindringen fungerar och snabbt upptäcka om du behöver mer läkemedel.

Olika sätt att få smärtlindring

Smärtlindringen på uppvakningsavdelningen kan du få på olika sätt. Ett sätt är att få läkemedel i form av tabletter. Ett annat är att få läkemedel direkt i blodet genom en liten plastslang, en så kallad venkateter, som förts in i ett blodkärl med hjälp av en nål. Om du har fått ryggbedövning inför operationen, kan du ha fått en liten tunn plastslang införd i ryggen, och läkemedel kan fyllas på genom den i flera dagar. Om du har fått en så kallad nervblockad då nerverna bedövats i det område som ska opereras, kan den fortfarande verka i ungefär upp till ett dygn efter operationen.

Ibland kan man få använda en pump

Med hjälp av en speciell pump kan du själv ta smärtstillande läkemedel. En sådan får du nästan bara när du har fått stanna kvar på sjukhuset efter operationen. Det är ovanligt att ha en sådan pump hemma.

Pumpen kopplas till en liten tunn plastslang, en venkateter, som förts in i ett blodkärl på handen eller i armen med hjälp av en nål. Du styr pumpen med en knapp. Varje gång det gör ont trycker du på knappen, och pumpen ger då en dos av läkemedlet direkt i blodet. Den är programmerad så att du inte kan ta för mycket läkemedel.

Om du har fått en ryggbedövning under operationen, med en tunn slang i ryggen, kan en liknande pump användas.

Ofta går det åt mindre smärtstillande läkemedel när du själv får styra smärtlindringen. Det beror bland annat på att koncentrationen av smärtstillande läkemedel i blodet blir jämnare när du får ge sig själv små doser vid behov, än när större doser ges med längre mellanrum.

Om man får åka hem samma dag

Vid vissa operationer kommer du till sjukhuset på morgonen och får åka hem samma dag när operationen är klar. Då är det vanligt att du får med sig smärtstillande läkemedel både i form av tabletter i handen och ett recept för att kunna hämta ut mer medicin på apoteket när de första tabletterna tagit slut.

Om du har opererats under dagen är det viktigt att ha fått bra smärtlindring när du åker hem och information om hur du ska göra hemma om det gör ont. Informationen bör vara skriftlig där det också framgår vart du kan vända sig om smärtan förvärras trots att du tagit alla läkemedel som läkaren har rekommenderat.

De vanligaste läkemedlen

Det är vanligt att du får samma typ av läkemedel oavsett om du är kvar på sjukhuset eller får åka hem. På sjukhuset brukar du få medicinen direkt i blodet, som en spruta. Om du åker hem får du oftast ta medicinen som tabletter.

De vanligaste läkemedlen innehåller paracetamol som verksamt ämne och heter till exempel Alvedon eller Panodil. Dessutom kan du få läkemedel som verkar smärtlindrande men också minskar inflammation, till exempel tabletter med det verksamma ämnet ibuprofen eller naproxen. De kallas för coxhämmare, eller NSAID, och heter till exempel Ipren och Naproxen.

Vid lite kraftigare smärta kan du få morfin eller morfinliknande ämnen. Dessa läkemedel kallas opioider. De verksamma ämnena är till exempel morfin, kodein eller oxikodon och tabletterna kan bland annat heta Citodon eller Oxynorm.

Mer om läkemedlen

Det finns risk att bli beroende av opioider om de används under lång tid. Men om du använder läkemedlen så kort tid som efter en operation är risken minimal att bli beroende av dem.

Det passar inte alla att få vanliga coxhämmare som Ipren eftersom de kan ge vissa biverkningar, till exempel magkatarr och ökad risk för magsår. Man kan också blöda lättare eftersom läkemedlet påverkar blodets förmåga att levra sig. Läkemedlet kan också påverka andra delar av kroppen, till exempel hjärtat, blodkärlen och njurarna. Risken för biverkningar ökar med åldern. Du kan få behandling med särskilda receptbelagda coxhämmare i stället, som ger minskad risk för magbesvär och som inte påverkar blodets förmåga att levra sig.

Låt det inte göra för ont mellan tabletterna

När du har fått bra effekt av smärtstillande tabletter ska du inte vänta tills det gör väldigt ont igen innan man tar nästa tablett. Du kan i stället ta den redan när du anar att det kan börja göra ont, till exempel om du känner pirrningar eller att det känns varmt, pulserar eller svider där man opererats. På så sätt får du mindre ont och klarar dig med mindre mängd smärtstillande medicin totalt sett.

Viktigt om receptfria läkemedel

Oavsett om du har fått smärtstillande läkemedel utskrivna eller ej, kan du vilja köpa receptfria smärtstillande läkemedel på egen hand, när du väl kommit hem. Då är det viktigt att veta att många värkmediciner liknar varandra. Det gör att den totala dosen kan bli för hög. En för hög dos ökar risken för biverkningar och kan vara farlig. Om du är osäker kan man fråga läkare eller ett apotek.

Minskad smärta bra på flera sätt

När du får behandling och smärtan minskar eller försvinner känner du dig förstås lättad, men det är också bra på andra sätt. Om du inte har ont andas du djupare och kan lättare hosta upp slem från luftvägarna. Risken för komplikationer, till exempel lunginflammation, minskar. Om du inte har ont minskar även kroppens stressreaktion. Vid stress kommer hormoner i omlopp som kan påverka kroppen på ett negativt sätt.

Fungerar smärtlindringen kan läkningen ske snabbare. Man kommer fortare på benen, och risken för blodpropp minskar. Om det inte gör så ont efter en operation kan du också känna mindre rädsla för liknande situationer i framtiden.

Läs mer: Lokalbedövning, Narkos

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2013-08-07
Redaktör:

Monica Wallenius, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jenny Arhammar, narkosläkare, Danderyds Sjukhus, Stockholm

Joel Olsson, narkosläkare, Hudiksvalls sjukhus

Fotograf:

Ylva Sterner, läkare, specialist i smärta och rehabilitering, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå