Hur skador i handleden behandlas beror på var skadan sitter och hur den ser ut. Behandlingen kan framför allt skilja sig åt beroende på om benet är felställt eller inte.
När barnet växer rättas felställningar oftast till
Om barnet har fått en skada precis intill handleden kan skelettet ha ganska stora felställningar utan att de behöver läggas till rätta. Det beror på att skelettet bygger om sig när barnet växer, så efter ett halvt till ett års tid går det inte längre att se någon felställning.
Den här typen av skada behandlas därför oftast genom att barnet får en gipsskena från knogarna och upp till armbågen. Skenan sitter på hela dygnet under tre till fyra veckor. I vissa fall kan gipset behöva gå ända upp till axeln. Därefter behövs ibland en skena som sitter på dagtid under ytterligare ungefär en vecka.
Handleden gipsas
När handleden ska gipsas mäter läkaren först barnets arm för att se hur långt gipsbandage som behövs. Sedan läggs flera lager blöt gipsbinda på ett lager av vadd. Denna gipsskena läggs sedan på armen och hålls på plats av elastiska bindor.
Ibland används så kallad cirkulärgips, oftast plastgips, som går runt hela underarmen.
Ibland måste brottet läggas till rätta
Ibland måste felställningen läggas till rätta. Det heter att handleden reponeras. Då brukar barnet oftast sövas, alltså få narkos. Innan barnet sövs är det viktigt att magsäcken är så tom så att barnet inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför du inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan ni åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande medicin.
När barnet är sövt kan läkaren, som vanligen är en ortoped, rätta till felställningen.
Ibland kan frakturen läggas tillrätta direkt efter att brottet bedövats, och barnet fått eventuell behandling med lustgas. Eftersom det kan ta tid att komma till operation kan detta vara ett sätt att spara tid för barnet.
Ibland behövs metallstift
När skadan har lagts till rätta bedömer läkaren om läget på brottet känns stabilt eller om skadan också behöver stabiliseras med metallstift.
Om skadan måste stabiliseras med metallstift gör läkaren först små hål i huden. Sedan förs långa metallstift in genom hålen och sätts in i benet. Oftast behövs två stift. En liten del lämnas kvar utanför huden, så att stiften senare lätt kan dras ut.
Operationen avslutas med att armen gipsas
När läget är stabilt får barnet ett gipsförband på samma sätt som beskrivs ovan. Oftast får barnet ett gipsbandage från knogarna och upp till armbågen.
När operationen och gipsningen är klar körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan anhörig kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa efter uppvaknandet.
Oftast kan barnet åka hem samma dag
Oftast kan barnet åka hem från sjukhuset några timmar efter operationen eller gipsningen. Ibland behöver barnet stanna på sjukhuset en natt efter en operation. En röntgenundersökning skall göras innan barnet får åka hem, om inte röntgen gjordes i samband med operationen.
Det är viktigt att handen hålls högt under de första dagarna, så armen och handen inte svullnar. Var uppmärksam på om barnet får svullna eller blåa fingrar. Det är ett tecken på att armen svullnat och att gipset sitter för hårt. Prova i första hand ordentligt högläge men hjälper inte detta ska du ta kontakt med akutmottagningen eller vårdcentralen där du behandlats.
Första dagarna efter operationen kan barnet ha ont och behöva någon form av smärtlindrande medel som innehåller paracetamol (Alvedon eller Panodil). Det är också bra om barnet försöker sova med armen på en kudde de första nätterna.
Barnet kan behöva vara hemma några dagar efter en operation.
Barnet har förband i några veckor
Barnet brukar få ha gipsbandage dygnet runt i tre till fyra veckor. Ibland får hen sedan ha en skena under dagtid i ytterligare någon vecka. Oftast görs en röntgenkontroll drygt en vecka efter att barnet har fått gips.
Metallstift får oftast sitta kvar i ungefär fyra veckor. Det brukar inte göra ont att dra ut stiften och det kan oftast göras utan narkos. När stiften har dragits ut kan barnet få tillbaka sin gipsskena under ytterligare en till två veckor.
Om skadan inte är komplicerad kan föräldrarna själva ta bort barnets gipsskena och bara komma på återbesök om det är några problem.
Bra att röra på fingrarna
Om barnet får ett gips kan hen tycka att det är spännande under några dagar, men sedan kan det bli jobbigt. Efter ett tag kan det till exempel börja klia under gipset. Gipset hindrar också rörligheten.
Det är bra om barnet rör ordentligt på fingrarna under tiden som armen är gipsad, så att inte fingrarna svullnar och blir stela. Det kan annars försvåra tillfrisknandet när gipset tas av.
Förbandet måste skyddas mot vatten
Barn som har gips ska inte bada. Duscha går, men förbandet måste skyddas mot vatten eftersom gips luckras upp av vatten. Ett förband med plastgips blir inte förstört av vatten, men vätan stannar kvar innanför förbandet och det gör att huden inte mår bra. Då finns risk för svampinfektion.
På apoteket finns speciella plastskydd som kan användas när barnet duschar. Du kan också använda en tät plastpåse.
Barnet kan behöva hjälp när hen duschar eller för att komma åt alla ställen på överkroppen med till exempel en tvättlapp.
Om gipset går sönder
Om gipset går sönder kan det lagas eller bytas. Om gipset har gått sönder ska du i första hand kontakta den mottagning där barnet behandlats.
När det är dags att ta bort gipset
En del barn kan uppleva det som otäckt att ta bort gipset. Om det handlar om ett gips som omsluter hela armen måste gipset sågas upp med en speciell såg. Det gör inte ont, men kan ge en vibrerande känsla och upplevas som lite skrämmande. När det tunga bandaget har tagits bort kan det kännas som om armen svävar upp i luften av sig själv.
Oftast behövs ingen rörelseträning efteråt
När barnet har fått gipset borttaget undersöker läkaren om handleden verkar ha läkt, om det behövs fler återbesök, och hur länge barnet måste avstå från att idrotta.
Barnet kan inte alltid använda armen på en gång när gipset tas av. Det tar tid att vänja sig att vara utan gips och att böja och sträcka på lederna igen. Men det är ytterst sällan som en handledsskada hos barn behöver speciell träning, när gipset tagits bort. De dagliga rörelser som barnet gör när hen till exempel klär på sig, äter och leker brukar vara fullt tillräckliga för att barnet ska få tillbaka styrka och rörlighet.
Det brukar ta mellan åtta och tio veckor från skadetillfället till dess att barnet kan vara med på idrottslektionerna i skolan igen.