Bruten handled hos barn

När barnet har skadat handleden gör det ont, och barnet brukar inte vilja använda handen. Ofta finns en synlig svullnad runt handleden.

Om barnet har ramlat och har mycket ont, eller inte använder armen ska du kontakta vården. Eftersom huden oftast är oskadd går det inte att se hur allvarlig skadan är. För att ta reda på det måste barnet undersökas. Kontakta en vårdcentral eller akutmottagning.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

För att lindra smärtan kan du linda barnets handled med en elastisk binda, eller låta barnets hand och arm vila i en så kallad mitella. En mitella kan du göra själv genom att vika en sjal till en trekant och knyta den bakom barnets nacke så att underarmen kan vila i tyget, strax ovanför midjehöjd. Viktigast är att det känns bekvämt för barnet.

Ibland kan barnet behöva sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet inte äter något innan. Anledningen är att barnet annars kan kräkas under narkosen, vilket kan göra att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär. Om barnet nyligen ätit kan behandlingen behöva skjutas upp tills risken är för kräkning är över..

Även om barnet måste vara fastande kan du ge receptfri smärtlindrande medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om du ger barnet tabletter genom munnen ska de sköljas ner med endast en liten mängd vatten.

Skadorna kan vara svåra att förebygga

Det är svårt att förebygga arm- och benbrott, eftersom det oftast sker genom en olyckshändelse. Lite större barn kan använda speciella skydd för handlederna när de till exempel åker inlines eller snowboard.

Läkaren som undersöker barnet känner på handleden och underarmen för att undersöka var det gör ont, om det är svullet och om det gör ont när barnet böjer på handleden.

Om läkaren misstänker att handleden är bruten görs en röntgenundersökning. Då får barnet lägga underarmen stilla på ett särskilt röntgenbord. Sedan tas minst två röntgenbilder, dels när barnet har handflatan neråt och dels när det har handens lillfingersida mot bordet. På så sätt fås två bilder som visar om skelettet är skadat och om det finns någon felställning. Därefter bestämmer läkaren vilken behandling som behövs.

Det gör inte ont att ta röntgenbilder. Däremot kan det göra ont när läkaren böjer eller sträcker på handleden. Som förälder kan du vara med under hela undersökningen, men du måste ha ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet just när röntgenbilderna tas.

Ibland kan det vara en så liten spricka i skelettet att den inte syns på röntgen. Om läkaren ändå misstänker att benet är brutet behandlas barnet ofta som om det vore brutet. Efter drygt en vecka får barnet komma tillbaka för en ny röntgenundersökning. Syns det inget benbrott vid denna undersökning heller och smärtorna har minskat kan behandlingen oftast avslutas.

Hur skador i handleden behandlas beror på var skadan sitter och hur den ser ut. Behandlingen kan framför allt skilja sig åt beroende på om benet är felställt eller inte.

När barnet växer rättas felställningar oftast till

Om barnet har fått en skada precis intill handleden kan skelettet ha ganska stora felställningar utan att de behöver läggas till rätta. Det beror på att skelettet bygger om sig när barnet växer, så efter ett halvt till ett års tid går det inte längre att se någon felställning.

Den här typen av skada behandlas därför oftast genom att barnet får en gipsskena från knogarna och upp till armbågen. Skenan sitter på hela dygnet under tre till fyra veckor. I vissa fall kan gipset behöva gå ända upp till axeln. Därefter behövs ibland en skena som sitter på dagtid under ytterligare ungefär en vecka.

Handleden gipsas

När handleden ska gipsas mäter läkaren först barnets arm för att se hur långt gipsbandage som behövs. Sedan läggs flera lager blöt gipsbinda på ett lager av vadd. Denna gipsskena läggs sedan på armen och hålls på plats av elastiska bindor.

Ibland används så kallad cirkulärgips, oftast plastgips, som går runt hela underarmen.

Ibland måste brottet läggas till rätta

Ibland måste felställningen läggas till rätta. Det heter att handleden reponeras. Då brukar barnet oftast sövas, alltså få narkos. Innan barnet sövs är det viktigt att magsäcken är så tom så att barnet inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför du inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan ni åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande medicin.

När barnet är sövt kan läkaren, som vanligen är en ortoped, rätta till felställningen.

Ibland kan frakturen läggas tillrätta direkt efter att brottet bedövats, och barnet fått eventuell behandling med lustgas. Eftersom det kan ta tid att komma till operation kan detta vara ett sätt att spara tid för barnet.

Ibland behövs metallstift

När skadan har lagts till rätta bedömer läkaren om läget på brottet känns stabilt eller om skadan också behöver stabiliseras med metallstift.

Om skadan måste stabiliseras med metallstift gör läkaren först små hål i huden. Sedan förs långa metallstift in genom hålen och sätts in i benet. Oftast behövs två stift. En liten del lämnas kvar utanför huden, så att stiften senare lätt kan dras ut.

Operationen avslutas med att armen gipsas

När läget är stabilt får barnet ett gipsförband på samma sätt som beskrivs ovan. Oftast får barnet ett gipsbandage från knogarna och upp till armbågen.

När operationen och gipsningen är klar körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan anhörig kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa efter uppvaknandet.

Oftast kan barnet åka hem samma dag

Oftast kan barnet åka hem från sjukhuset några timmar efter operationen eller gipsningen. Ibland behöver barnet stanna på sjukhuset en natt efter en operation. En röntgenundersökning skall göras innan barnet får åka hem, om inte röntgen gjordes i samband med operationen.

Det är viktigt att handen hålls högt under de första dagarna, så armen och handen inte svullnar. Var uppmärksam på om barnet får svullna eller blåa fingrar. Det är ett tecken på att armen svullnat och att gipset sitter för hårt. Prova i första hand ordentligt högläge men hjälper inte detta ska du ta kontakt med akutmottagningen eller vårdcentralen där du behandlats.

Första dagarna efter operationen kan barnet ha ont och behöva någon form av smärtlindrande medel som innehåller paracetamol (Alvedon eller Panodil). Det är också bra om barnet försöker sova med armen på en kudde de första nätterna.

Barnet kan behöva vara hemma några dagar efter en operation.

Barnet har förband i några veckor

Barnet brukar få ha gipsbandage dygnet runt i tre till fyra veckor. Ibland får hen sedan ha en skena under dagtid i ytterligare någon vecka. Oftast görs en röntgenkontroll drygt en vecka efter att barnet har fått gips.

Metallstift får oftast sitta kvar i ungefär fyra veckor. Det brukar inte göra ont att dra ut stiften och det kan oftast göras utan narkos. När stiften har dragits ut kan barnet få tillbaka sin gipsskena under ytterligare en till två veckor.

Om skadan inte är komplicerad kan föräldrarna själva ta bort barnets gipsskena och bara komma på återbesök om det är några problem.

Bra att röra på fingrarna

Om barnet får ett gips kan hen tycka att det är spännande under några dagar, men sedan kan det bli jobbigt. Efter ett tag kan det till exempel börja klia under gipset. Gipset hindrar också rörligheten.

Det är bra om barnet rör ordentligt på fingrarna under tiden som armen är gipsad, så att inte fingrarna svullnar och blir stela. Det kan annars försvåra tillfrisknandet när gipset tas av.

Förbandet måste skyddas mot vatten

Barn som har gips ska inte bada. Duscha går, men förbandet måste skyddas mot vatten eftersom gips luckras upp av vatten. Ett förband med plastgips blir inte förstört av vatten, men vätan stannar kvar innanför förbandet och det gör att huden inte mår bra. Då finns risk för svampinfektion.

På apoteket finns speciella plastskydd som kan användas när barnet duschar. Du kan också använda en tät plastpåse.

Barnet kan behöva hjälp när hen duschar eller för att komma åt alla ställen på överkroppen med till exempel en tvättlapp.

Om gipset går sönder

Om gipset går sönder kan det lagas eller bytas. Om gipset har gått sönder ska du i första hand kontakta den mottagning där barnet behandlats.

När det är dags att ta bort gipset

En del barn kan uppleva det som otäckt att ta bort gipset. Om det handlar om ett gips som omsluter hela armen måste gipset sågas upp med en speciell såg. Det gör inte ont, men kan ge en vibrerande känsla och upplevas som lite skrämmande. När det tunga bandaget har tagits bort kan det kännas som om armen svävar upp i luften av sig själv.

Oftast behövs ingen rörelseträning efteråt

När barnet har fått gipset borttaget undersöker läkaren om handleden verkar ha läkt, om det behövs fler återbesök, och hur länge barnet måste avstå från att idrotta.

Barnet kan inte alltid använda armen på en gång när gipset tas av. Det tar tid att vänja sig att vara utan gips och att böja och sträcka på lederna igen. Men det är ytterst sällan som en handledsskada hos barn behöver speciell träning, när gipset tagits bort. De dagliga rörelser som barnet gör när hen till exempel klär på sig, äter och leker brukar vara fullt tillräckliga för att barnet ska få tillbaka styrka och rörlighet.

Det brukar ta mellan åtta och tio veckor från skadetillfället till dess att barnet kan vara med på idrottslektionerna i skolan igen.

Det är vanligt att barn skadar handleden eller underarmen när de faller och tar emot sig med handen. De flesta skador av den här typen drabbar den nedre delen av underarmen, inklusive handleden.

I underarmen finns två ben. Det är strålbenet, som går från armbågen ner till handleden på samma sida som tummen, och armbågsbenet, som går från armbågen ner till handleden på lillfingersidan. Vid skador mitt på underamen skadas oftast bägge benen, medan det är något vanligare att bara strålbenet skadas när skadan är nere vid handleden.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan få brutna armar och ben, så kallade frakturer, vid olycksfall. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

• Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
• På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga frakturer.
• Eftersom barn växer är delar i skelettet mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott. 
• Barnets skelett bygger om sig när det växer. Därför behöver felställningar efter arm- och benbrott inte alltid opereras eller läggas till rätta. Hos barn rättas felställningarna till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
• Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

I barnavdelningen på 1177.se kan du och barnet se en tecknad film om hur en röntgenundersökning går till. I filmen får ni följa Gabriella Gnu när hon åker till sjukhuset och blir undersökt med röntgen.

Du kan även förbereda barnet innan hen får bedövning med narkos och opereras. Se filmen om Oliver, som åker till sjukhuset efter att ha skadat armen.