Skelett, leder och muskler

Ben och fötter

Har du ont i hÀlen eller besvÀr av en hÀlsporre? HÀr kan du lÀsa mer om dessa och andra liknande besvÀr frÄn ben och fötter.

InnehÄll - Ben och fötter

Visa innehÄll som:
  • Benhinneinflammation

    Du kan fÄ ont pÄ insidan av skenbenet dÀr muskler och senor fÀster om du har överbelastat underbenet. Det kan hÀnda om du till exempel springer och gÄr mer Àn vanligt.

  • FotbesvĂ€r hos barn

    I foten finns mÄnga smÄben, leder och senor som kan orsaka besvÀr i fötterna och underbenen hos barn. Det kan vara allt frÄn platta fötter som inte behöver behandlas, till missbildningar som krÀver flera operationer och justeringar med gips. SmÀrta i hÀlen Àr vanligt och brukar vara övergÄende.

  • Hallux rigidus – stel stortĂ„

    Hallux rigidus innebÀr att leden i stortÄn blir stel. DÄ kan det göra ont i stortÄn. SmÀrtan kan öka nÀr du gÄr eller springer. Det finns speciella skor och inlÀgg att ha i skorna som kan lindra besvÀren.

  • Hallux valgus – snedstĂ€lld stortĂ„

    Hallux valgus innebÀr att stortÄn Àr sned och pekar mot de andra tÄrna. Det kan bildas en knöl pÄ sidan av foten. Det finns en del du kan göra sjÀlv för att lindra besvÀren.

  • HammartĂ„

    HammartÄ innebÀr att en eller flera tÄr Àr krökta. DÄ brukar det göra ont. Det finns saker du kan göra sjÀlv för att lindra besvÀren.

  • HĂ€lseneinflammation

    Det Àr vanligt att fÄ ont i hÀlsenan i samband med fysisk aktivitet som löpning eller hopp. SmÀrtan kan till exempel komma om du har trÀnat pÄ ett annat sÀtt Àn du brukar, eller nÀr du har trÀnat lite hÄrdare Àn tidigare.

  • HĂ€lsporre – ont under hĂ€len

    Under foten sitter en bred och tjock sena som Àr ett viktigt stöd. Du kan fÄ ont i senfÀstet under hÀlen om du överbelastar senan nÀr du gÄr eller springer.

  • Högt fotvalv – cavusfot

    Högt fotvalv kallas ibland för cavusfot. DÄ Àr foten stelare Àn vanligt. De flesta har inga besvÀr av ett högt fotvalv men en del kan behöva söka vÄrd.

  • InĂ„tvridna och utĂ„tvridna fötter

    De allra flesta som fÄr problem med inÄtvridna och utÄtvridna fötter behöver inte söka vÄrd.

  • Klumpfot – PEVA

    Klumpfot Àr en medfödd missbildning som innebÀr att hÀlen Àr vriden inÄt och framfoten Àr riktad nedÄt in mot kroppens medellinje.

  • LĂ„gt fotvalv – plattfot

    LÄgt fotvalv kallas ocksÄ för plattfot. Det Àr vanligt att ha lÄgt fotvalv utan att ha besvÀr. De flesta behöver inte söka vÄrd. Men det finns behandling om du behöver.

  • Mortons sjukdom – ont i framfoten

    Mortons sjukdom innebÀr att du har ont i frÀmre delen av foten. Det beror pÄ att en eller flera nerver klÀms mellan tvÄ ben i framfoten. De flesta blir av med besvÀren genom att byta skor eller anvÀnda skoinlÀgg.

  • Olika lĂ„nga ben hos barn

    Det finns flera orsaker till att barn har olika lÄnga ben. Det brukar inte leda till nÄgra besvÀr om lÀngden skiljer mindre Àn tvÄ centimeter mellan benens lÀngd.

  • Ont i hĂ€len

    Det Àr mycket vanligt att ha ont i hÀlen. Du kan fÄ ont om du överbelastar foten eller om du anvÀnder skor som inte Àr anpassade till dina fötter. Du kan ocksÄ fÄ ont om du ramlar eller trampar snett.

  • Schlatters sjukdom

    Schlatters sjukdom beror pÄ att lÄrmuskelns senfÀste blir inflammerat och svullet. SenfÀstet sitter pÄ en knöl nÄgra centimeter under knÀskÄlen.

  • TĂ„gĂ„ng hos barn

    TÄgÄng innebÀr att barnet gÄr pÄ tÄ utan att sÀtta ner hela foten och hÀlen.

  • Willis-Ekboms sjukdom - restless legs

    Willis-Ekboms sjukdom innebÀr att det domnar, pirrar eller kryper i benen nÀr du Àr stilla en lÀngre tid. Det kan kÀnnas pÄ natten nÀr du ligger i sÀngen och ska sova. Sjukdomen kallas Àven restless legs syndrome eller RLS.

Mer pÄ 1177.se

SĂ„ fungerar skelett och leder

Skelettet hÄller oss upprÀtta, skyddar vÄra inre organ och Àr fÀste för musklerna. Skelettets ben hÄlls ihop med leder. I lederna kan benen röra sig mot varandra. Det gör att hela kroppen kan röra sig.

SĂ„ fungerar muskler och senor

Muskler och senor gör att vi kan röra pÄ oss och att viktiga organ i kroppen kan fungera. Musklerna ger stöd till skelettet och skyddar inre organ. I musklerna bildas ocksÄ vÀrme som hjÀlper till att hÄlla kroppstemperaturen pÄ en lagom nivÄ.

Till toppen av sidan