SÅ FUNGERAR KROPPEN

Så fungerar ögat och synen

Våra ögon har en fantastisk synförmåga. Vi ser på nära håll och på långt håll. Vi ser även färger. Ögonlocket skyddar och tårvätskan sköljer ögat. I hjärnan tolkas det som ögat ser.

Ögats olika delar

Ögat är format som ett litet klot. Själva klotet kallas ögongloben. Ögongloben innehåller en geléaktig vätska som kallas glaskroppen. Runt ögongloben finns fettvävnad som skyddar ögat. Det finns sex små muskler kring varje öga. Musklerna gör att ögat kan röra sig och att du kan titta åt olika håll.

Ögats olika delar.

Hornhinnan är känslig för smärta

Det yttersta skiktet i främre delen av ögat är hornhinnan. Hornhinnan är helt genomskinlig. Det är nödvändigt för att ljuset ska komma in i ögat.

Det finns många smärtnerver i hornhinnan. Därför kan det göra ont även om bara ett hårstrå eller lite damm hamnar där. Det känns också obehagligt om hornhinnan är torr.

Regnbågshinnan ger ögat dess färg

Regnbågshinnan ligger under hornhinnan. Den kallas även iris. I regnbågshinnan finns det pigment som ger färgen på ögat. Regnbågshinnan är formad som en ring. I mitten av ringen finns pupillen.

Ljuset släpps in genom pupillen

Genom pupillen släpps ljuset in i ögat. Pupillen blir mindre när det är ljust. I mörker är pupillen större för att så mycket ljus som möjligt ska komma in i ögat.

Linsen

Linsen ligger strax bakom pupillen. Den är genomskinlig, precis som hornhinnan. Linsen kan ändra form och bli tjockare eller tunnare. Därför kan du se bra både på nära håll och på långt håll. Linsen blir stelare och kan inte längre ändra sin form lika bra när vi blir äldre. Därför behöver många läsglasögon.

Linsen hänger fast i tunna trådar i den så kallade ciliarkroppen. Ciliarkroppen är en ringformad muskel som ändrar linsens form.

Ögats yttre vägg har tre lager

I ögats bakre del finns en vägg runt glaskroppen. Väggen består av tre lager som kallas senhinnan, åderhinnan och näthinnan. Senhinnan är det yttersta lagret. Det är den vita delen av ögat. Senhinnan är ganska hård och håller ihop ögats form.  Innanför senhinnan finns åderhinnan. I åderhinnan finns många blodkärl som förser ögat med näringsämnen. Det innersta lagret i ögats vägg är näthinnan. I näthinnan finns syncellerna som gör att vi kan se.

Stavar och tappar är ljuskänsliga

Det finns två sorters synceller som kallas stavar och tappar. Stavarna är mest ljuskänsliga. De används när du ska se i mörker, men de kan inte skilja mellan olika färger. Stavarna ligger längst ut i kanterna på näthinnan.

Tapparna är färgkänsliga och används när belysningen är bra. Det finns tre olika sorters tappar och de är mest känsliga för blått, grönt och rött. Färgblindhet eller defekt färgseende beror oftast på att vi har för få tappar som kan uppfatta rött eller grönt. De flesta tappar ligger i mitten av näthinnan, i en del som kallas gula fläcken.

Gula fläcken

Gula fläcken är det område på näthinnan där vi ser som skarpast. Förändringar i gula fläcken kan leda till olika sjukdomar som påverkar synen.

Blinda fläcken

Blinda fläcken är ett område i ögats näthinna där syncellernas nervtrådar går ihop till synnerven. Det går inte att se något i denna del av synfältet eftersom näthinnan inte kan ta emot synintryck där.

Synnerven

Synnerven är den nerv som överför information om synintryck till hjärnan.

Ögonlocket fuktar ögat

Ögat ligger väl skyddat i ögonhålan i skallen, men det skyddas dessutom av ögonlocket. Ögonlockets utsida är täckt av hud och insidan är täckt av slemhinna. Slemhinnan fuktar ögat varje gång vi blinkar eller blundar. Detta förhindrar att hornhinnan torkar ut.

På ögonlockets kant sitter en rad hårstrån, ögonfransarna. Hårstråna hindrar skräp och dammkorn från att komma in i ögat. Vi blundar automatiskt om vi nuddar vid hornhinnan eller ögonfransarna. Det är en reflex som kallas blinkreflexen.

Tårkörteln håller ögat rent

Tårvätska bildas av tårkörteln som ligger ovanför ögongloben. Tårvätskan sköljer över ögat när du blinkar. Vätskan sugs upp av små kanaler som går från ögonvrån och in i näsan.

Tårvätskan har flera viktiga uppgifter bland annat följande:

  • Den håller hornhinnan fri från damm och andra partiklar som finns i luften.
  • Den skyddar hornhinnan från uttorkning.
  • Den är bakteriedödande, vilket skyddar ögat mot infektioner.

Så fungerar synen

Det som händer när vi tittar på något:

  1. Pupillen släpper in ljus i ögat.
  2. Ljusstrålarna bryts. Det sker framför allt i hornhinnan och linsen.
  3. En bild skapas på ögats näthinna. Fokus är i gula fläcken.
  4. Syncellerna som finns på näthinnan skickar signaler genom synnerven till syncentrum. Syncentrum ligger i hjärnans bakre del.
  5. Syncentrum tar emot signalerna och tolkar dem till en bild.
1. När vi ser på ett förmål skapas en bild på ögats näthinna. Syncellerna på näthinnan skickar signaler genom synnerverna. 2. I synnervskorsningen i hjärnan möts de två synnerverna som kommer från varje öga. Nervtrådarna leder information från båda ögonen till syncentrum i hjärnans nacklob. I syncentrum tolkas signalerna och omvandlas till en medveten bild.

Så utvecklas synen hos barn

Ett nyfött barn ser suddigt men synen utvecklas snabbt. Synen utvecklas genom att ögat hela tiden får stimulans när barnet tittar på sin omgivning. Syncentrum i hjärnan lär sig att tolka allt fler och mer detaljerade bilder. Även skärpan i bilden blir allt bättre.

Vid omkring fyra års ålder har synen utvecklats så att barnet ser nästan lika bra som en vuxen. Synutvecklingen fortsätter fram tills att barnet är ungefär tio år.

Till toppen av sidan