Ultraljudsundersökning

Skriv ut (ca 6 sidor)

Med hjälp av ultraljud går det att undersöka många vävnader och organ, både på och inuti kroppen. Sådana vävnader är till exempel hud, muskler, leder, senor, blodkärl och alla organ i magen. Ultraljudsundersökning kan till exempel användas för att ta reda på vilken sjukdom du har eller för att se hur en behandling har fungerat.

Skriv ut

Den här texten handlar om ultraljudsundersökningar i samband med sjukdomar och skador. På 1177 Vårdguiden kan du även läsa om ultraljudsundersökning vid graviditet.

Förberedelser

Förberedelser

Det behövs oftast inga förberedelser när du ska undersökas med ultraljud. Vid vissa undersökningar kan du behöva fasta eller ta blodprov innan.

Berätta för läkaren om du använder något läkemedel. Du kan oftast ta dina vanliga läkemedel men ibland kan du behöva göra ett uppehåll. Ibland görs ultraljudsundersökning i samband med cellprovtagning, vävnadsprovtagning eller en operation. Då behöver du avstå från vissa blodförtunnande läkemedel. Läkaren berättar i god tid innan undersökningen vilka läkemedel det gäller och hur uppehållet ska ske.  

Meddela mottagningen om du behandlas med insulin mot diabetes. Då kan du få en tid som passar insulinbehandlingen.

Undersökning av magen

Vid undersökning av magen behöver du oftast fasta före undersökningen. Det gör att den som undersöker ser bättre om det till exempel finns gallstenar i gallblåsan. Orsaken till att du inte får äta eller dricka är att det ska vara så lite luft som möjligt i magsäcken och tarmarna. Ljudvågorna kan inte tränga igenom luft.

Undersökning av organ i bäckenet

Exempel på organ i bäckenet är äggstockarna, livmodern och urinblåsan. Vid en undersökning av organ i bäckenet är det oftast bra om urinblåsan är fylld. Då kan du som är vuxen dricka minst en liter vätska ett par timmar före undersökningen och inte kissa.

Ibland är det bättre att urinblåsan är tom under ultraljudsundersökningen. Då kan du bli ombedd att gå ut och kissa innan undersökningen fortsätter.

Undersökningar av andra organ

Vid ultraljudsundersökning av andra organ behövs oftast inte några särskilda förberedelser. Exempel på andra organ som kan undersökas är hjärtat, lungsäcken, huden och fettvävnaden, halsen, kärlen, muskler, senor, leder, njurarna och mjälten.

Fäll ihop

Så går undersökningen till

Så går undersökningen till

Läkaren, eller den person som gör ultraljudsundersökningen, använder en liten dosa som kallas ultraljudsgivare. Från dosan sänds svaga ljudvågor in i kroppen. Ljudvågorna reflekteras tillbaka från vävnaderna och organen till ultraljudsgivaren. Det reflekterade ljudet omvandlas med hjälp av en dator till en rörlig bild av kroppens organ och vävnader som kan ses på en bildskärm. Bilderna kan sedan sparas.

Det är helt ofarligt att undersökas med ultraljud. Ultraljudsvågorna ger lite värmeutveckling som du inte kan känna. Energinivåerna är mycket små.

Ofta hjälps flera personer åt att granska bilderna, både vid undersökningen och efteråt. Därför kan det vara flera personer som undersöker dig ibland och det är inget konstigt.

Fäll ihop

Ultraljudsundersökning utanpå kroppen

Ultraljudsundersökning utanpå kroppen

En undersökning som görs på utsidan av kroppen gör inte ont, även om den som undersöker ibland behöver trycka hårt med ljudgivaren. Du ska alltid säga till om du upplever att det är obehagligt. Då kan trycket anpassas. En ultraljudsundersökning som utförs på rätt sätt kan inte orsaka någon skada.

Du kan sitta, ligga eller stå

Du får ligga på rygg eller sidan om ett organ i magen ska undersökas. Ibland får du i stället ligga på mage, sitta eller stå. Små barn kan få ligga intill en vuxen, på den vuxens mage eller sitta i knät. Ofta undersöks området från flera håll, därför kan du behöva flytta kroppen i olika ställningar.

Det går ofta bra att göra en ultraljudsundersökning medan du sitter i en rullstol. Ibland kan en medföljande person vara till stor hjälp, för både dig och för den som utför undersökningen.

Gelé på huden

Vid undersökning med en ultraljudsgivare utanpå kroppen får du ett lager gelé på huden ovanför det område som ska undersökas. Det gör att bilden blir skarpare och bättre. Gelén är kladdig och kan kännas lite kall. Den består mest av vatten och går lätt att torka bort efter undersökningen. Ultraljudsgivaren förs sedan fram och tillbaka över området. Då skapas bilden som visar sig på skärmen.

Fäll ihop

Ultraljudsundersökning inuti kroppen

Ultraljudsundersökning inuti kroppen

Vid ultraljudsundersökningar inuti kroppen används olika utformade ultraljudsljudsgivare som sitter på en tunn böjlig slang. De kan till exempel användas för att se hur hjärtat arbetar och för att undersöka matstrupen och bukspottkörteln. En sådan böjlig ultraljudsgivare kan också användas till att undersöka olika förändringar i ändtarmen och prostatan.

Slangen förs in i kroppen genom munnen eller ändtarmen. Det kan kännas obehagligt men brukar inte göra ont. Inför vissa undersökningar kan du få lugnande och smärtstillande läkemedel i förväg, eller vid behov på mottagningen.

Ultraljudsundersökning av livmodern och äggstockarna kan göras vaginalt, alltså via slidan. Det behövs inga förberedelser för att göra en vaginal ultraljudsundersökning. En ultraljudsundersökning via slidan känns som en vanlig gynekologisk undersökning.  Det går bra att göra undersökningen när du har mens.

Undersökning med kontrastvätska

Vid vissa undersökningar behövs så kallad ultraljudskontrast. Då sprutas en vätska in i blodet som gör att bilderna blir tydligare vid ultraljudsundersökningen. Det kan till exempel handla om att bättre kunna se och bedöma små förändringar i levern.

Kontrastvätskan sprutas in med hjälp av en venkateter, en liten tunn plastslang. Slangen förs försiktigt in med en nål i ett ytligt blodkärl. Nålen tas sedan bort. Genom slangen sprutas kontrastvätska in i kroppen. Sedan görs ultraljudsundersökningen som vanligt. Det är en säker metod. För att öka tryggheten får du ofta sitta kvar en liten stund efter undersökningen för att kontrollera att allt känns bra. Kontrastmedlet som sprutats in i kroppen lämnar kroppen när du andas ut.  Det gör att dina inre organ inte påverkas. Det kan därför ges även till personer som inte tål den typ av kontrastvätska som används vid andra röntgenundersökningar.

Ultraljudsundersökning vid provtagning

Ibland tar läkaren prover av organ samtidigt som ultraljudsundersökningen görs. Du får lokalbedövning om det behövs. Då känns oftast inte provtagningen så mycket. Sedan sticker läkaren en liten nål in under huden. Nålen styrs med hjälp av ultraljud till vävnaden där provet ska tas.

Oftast används en mycket tunn nål vid provtagningen. Det gör att risken för blödningar är liten. Nålen tas sedan ut och det brukar inte göra ont efteråt. Du får vara sängliggande i några timmar för att minska risken för blödning.

Ibland används en lite grövre nål vid provtagningen. Då får du alltid lokalbedövning innan och ibland även lugnande läkemedel. Då kan du ibland få ont efteråt och behöva smärtstillande läkemedel. Du kan också behöva stanna kvar på sjukhuset efteråt några timmar eller ibland en dag.

Ultraljudsundersökning vid operation

Ultraljud används ibland under en operation för att kirurgen lättare ska hitta små förändringar. Det finns också ultraljudsgivare som kan föras in i magen för att undersöka organen i samband med titthålsoperationer.

Fäll ihop

Så mår du efteråt

Så mår du efteråt

Vid provtagning och efter en operation kan du känna en viss ömhet och obehag i området. Då finns det sjukvårdspersonal som tar hand om dig om det behövs.

Fäll ihop

När får jag svar?

När får jag svar?

Det kan ofta dröja några dagar eller veckor innan du får svar efter en ultraljudsundersökning. Det beror på att bilderna kan vara svåra att tolka för vårdpersonalen. Det kan till exempel vara svårt att få en skarp och tydlig bild på grund av luft, till exempel om det finns gas i tarmarna.

Andra gånger kan du behöva göra en provtagning av celler eller vävnader innan du kan få svar.

Du får oftast svaret från den läkare som skrev remissen till ultraljudsundersökningen.

Fäll ihop

Varför görs ultraljudsundersökningar?

Varför görs ultraljudsundersökningar?

En ultraljudsundersökning kan användas för att ta reda på vilken sjukdom du har eller för att se hur en behandling har fungerat. En ultraljudsundersökning kan också användas vid cellprovtagning och vävnadsprovtagning och vid olika operationer. Alla vävnader i kroppen som innehåller rikligt med vatten och inte skyms av ben kan undersökas med hjälp av ultraljud.

Här är några exempel på när du kan behöva göra en ultraljudsundersökning:

  • Du har något symtom från ett avgränsat område på kroppen eller i magen.
  • Prover har visat på förändringar i kroppen som kan kopplas till en sjukdom. Till exempel om du har fått en knöl, om du plötsligt har ökat i storlek kring magen eller om du har magrat utan tydlig orsak. 
  • Ditt könsorgan ska undersökas, till exempel testiklarna, livmodern eller äggstockarna.
  • Dina muskler, senor och leder är skadade och behöver undersökas.
  • Du har en sjukdom vars utveckling kan följas genom ultraljud.
  • Du har en infektion eller inflammation på kroppen, i lungsäcken eller i magen.
  • Ditt hjärta och dina kärl behöver undersökas.
  • Du behöver undersöka njurar, mjälte, lever, gallblåsa, gallvägar, bukspottkörtel eller tarmar.
  • Du är gravid och fostret ska undersökas.
Fäll ihop

Biverkningar eller komplikationer

Biverkningar eller komplikationer

En undersökning med ultraljud ger inga biverkningar eller komplikationer. Vid ultraljudsundersökning inuti kroppen kan det blöda i vävnaden, men oftast bara lite eller inte alls. Om det skulle blöda mer än väntat finns flera olika åtgärder för att stoppa en blödning. Läkaren gör noggranna kontroller före, under och efter undersökningen.

Fäll ihop

När är undersökningen olämplig?

När är undersökningen olämplig?

Ett ultraljud blir bäst när det finns en tydlig frågeställning. En sådan frågeställning kan vara om det finns tecken på en blindtarmsinflammation eller om det finns det stenar i gallblåsan. När besvären är mer otydliga är ofta andra tekniker bättre. Vid större olyckor eller oklara symtom väljer läkaren oftast datortomografi istället för att få en snabb och säker överblick på stora delar av kroppen.

Det går inte att undersöka inuti skelettet hos vuxna. Det beror på att ljudvågorna studsar mot skelettets yta. Däremot går det till viss del att se om det finns ojämnheter på ytan av skelettet. Hos barn kan ultraljud användas för att undersöka vissa delar av skelettet som ännu inte har blivit lika hårda som hos vuxna, till exempel höftlederna. 

Det går inte heller att undersöka lungorna, eftersom ljudvågorna inte kan tränga in i organ som innehåller luft. Däremot går det att se lungsäcken, som ligger utanpå lungan. Till exempel går det att se om det finns onormalt mycket vätska i lungsäcken.

Undersökningen av magen kan bli svårare om det finns luft i tarmarna och magsäcken. Annat som kan göra undersökningen svårare är om det finns förkalkningar och senor som sitter tätt. Även kraftig övervikt och fetma gör undersökningen svårare.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Viktigt att du förstår informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-02-16
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ola Björgell, överläkare SUS Malmö och Docent i Medicinsk Radiologi, Lunds Universitet