Munmotoriska svårigheter

Skriv ut (ca 3 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Munmotorik är enkelt sagt förmågan att röra på munnens olika delar. Det kan handla om allt från tugg- och sväljsvårigheter och problem med dregling till svårigheter att säga vissa språkljud. Funktionen påverkas av muskelstyrka, känsel och rörlighet hos musklerna i och runt munnen.

Munmotoriska svårigheter kan påverka tuggförmågan, kontroll över saliven, mimik, muskelspänning i ansiktet och även inverka på talet. Det kan vara allt från mycket lätta problem till stora svårigheter med en eller flera funktioner.

Ibland förekommer munmotoriska brister parallellt med motoriska talsvårigheter.
Att tala kräver avancerad motorisk aktivitet. När vi talar sker en snabb finmotorisk samordnad rörelse hos läppar, tunga, käke, gom, stämband och andningsorgan och rörelserna måste ske i rätt tid och på rätt plats, så att alla ljuden i orden kommer med och hamnar i rätt ordning och talet blir möjligt att förstå för omgivningen. Taldyspraxi och dysartri är motoriska talsvårigheter. Man kan också ha svårigheter med att forma och göra vissa språkljud som exempelvis s eller r och då talar man om artikulatoriska svårigheter.

Visa mer

Vad beror svårigheterna på?

Vad beror svårigheterna på?

Munsvårigheter kan bero på att rörelseförmågan eller känseln i läppar, tunga, gom och ansiktsmuskler inte fungerar optimalt, eller att man av någon anledning har en avvikande anatomi i munnen. Orsakerna till munmotoriska svårigheter kan vara medfödda eller förvärvade, till exempel efter en hjärnskada.

Hos barn är det vanligast med medfödda svårigheter, det vill säga en försenad eller avvikande utveckling av munmotoriken. Barn kan även ha andra samtida funktionshinder som exempelvis språkstörning, grovmotorisk avvikelse eller koncentrationssvårigheter.

Avvikande anatomi kan vara stora halsmandlar, stor polyp bakom näsan, ett kort tungband eller missbildningar som läpp-, käk- och gomspalt.

Fäll ihop

När bör du söka hjälp?

När bör du söka hjälp?

Barn

  • Om barnet har ett ”grötigt tal”.
  • Om barnet har en sen talutveckling och trots träning har svårt att lära sig säga vissa ljud.
  • Om barnet dreglar anmärkningsvärt mer än sina jämnåriga och dreglingen är ett problem.
  • Om barnet så gott som alltid har munnen lätt öppen och andas genom munnen.
  • Om barnet har svårt att tugga och svälja eller om barnet blir mer kladdigt runt munnen när det äter jämfört med jämnåriga barn.
  • Om barnet verkar överkänsligt i munnen och ofta kväljer vid till exempel tandborstning.

Vuxna

  • Vid förlamningar i mun och svalg efter medfödd eller förvärvad neurologisk skada som exempelvis stroke.
  • Vid tugg- och sväljsvårigheter.
  • Vid sluddrigt tal.
  • Vid dregling.
Fäll ihop

Vad gör logopeden?

Vad gör logopeden?

Undersökningen anpassas utifrån patientens behov och syftar till att hitta strategier för att förbättra funktionen. Hos logopeden bedöms artikulation och munmotorikens olika komponenter som känsel, muskelstyrka och rörlighet i läppar, tunga och käke samt tugg- och sväljförmågan.

När det gäller munnens rörlighet undersöker logopeden att musklerna både kan arbeta självständigt och samordnat som exempelvis förmågan att tugga. Barnets talförmåga kartläggs.

Om logopeden finner munmotoriska svårigheter ger logopeden konkreta förslag på övningar som demonstreras och som patienten sedan kan göra hemma. Vid behov bedöms tungband, halsmandlar, adenoid (körtel bakom näsan) eller påverkan av avvikande bett i samråd med en öron-, näs- och halsläkare, eller barntandläkare.

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Halland

Sök hjälp och stöd i Halland

Råd om vård dygnet runt

Du kan alltid ringa till 1177 Vårdguiden på telefon, tfn 1177. Där svarar erfarna sjuksköterskor på dina frågor om vård och hälsa dygnet runt.

Barn och unga

Om man som förälder eller närstående är orolig för sitt barn som är under sex år kan man kontakta:

Är banet i skolålder kan man kontakta:

Vuxna

Vuxna som behöver hjälp och stöd kan kontakta:

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Publicerad:
2016-02-03
Manusunderlag:

Miriam Gellerstedt, avdelningschef Rehabiliteringskliniken Hallands sjukhus