Klimakteriebesvär

Skriv ut (ca 5 sidor)

Klimakteriet upplevs på olika sätt från person till person. De flesta känner någon sorts obehag i samband med klimakteriet. Det kan vara lätta eller svårare besvär. En del känner sig som vanligt under klimakteriet.

Skriv ut

Besvären du kan få under klimakteriet beror på att mängden av könshormonet östrogen i kroppen minskar.

Klimakteriebesvär kallas också övergångsbesvär.

Symtom

Symtom

Vanliga klimakteriebesvär är

  • oregelbundna blödningar
  • värmevallningar, du blir plötslig varm och börjar svettas
  • humörsvängningar
  • sömnproblem
  • besvär från slidan, som torra slemhinnor, sveda och klåda
  • besvär från urinvägarna, som att du ofta känner dig kissnödig och att det läcker urin när du hostar eller nyser.
Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Att röra på sig är alltid bra och har en positiv inverkan på humöret samtidigt som det minskar värmevallningar och svettningar. De som är i klimakteriet och motionerar minst en gång i veckan mår bättre än de som inte gör det. Det är viktigt att välja en motionsform som känns bra. Om du är ovan att röra på dig kan du till exempel börja promenera regelbundet.

Du kan även lindra klimakteriebesvär på andra sätt:

  • Prova avslappningsövningar, det kan minska besvären med värmevallningar och svettningar.
  • Undvik tättsittande kläder och syntetmaterial. Om du klär dig i många tunna lager kan du lätt ta av dig när du känner dig varm.
  • Drick mindre kaffe, te och alkohol, eftersom dryckerna kan förvärra värmevallningar och svettningar.
  • Tvätta inte underlivet mer än en gång om dagen. Då undviker du onödig irritation i slemhinnor som redan är sköra.
  • Använd oparfymerad badolja i stället för tvål när du tvättar underlivet. Du kan stryka på oljan och torka av innan du duschar. Skölj inte med tvål och vatten inuti slidan.
  • Använd glidmedel om du besväras av torra slemhinnor vid vaginala samlag.
  • Pröva receptfria läkemedel med östrogen som du för in i slidan.
  • Pröva en receptfri gel utan östrogen som ökar fuktigheten i slidan och som du kan köpa på ett apotek.
  • I hälsokostaffärer säljs produkter mot klimakteriebesvär, men du bör inte använda dem under någon längre period utan att diskutera det med läkare.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har besvär med värmevallningar och svettningar eller sömnproblem som påverkar ditt dagliga liv
  • Du har klåda och sveda i slidan trots att du har provat receptfria läkemedel i slidan i två till tre veckor
  • Du har problem från urinvägarna
  • Du får en blödning mer än ett år efter din sista mens

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Behandling kan lindra besvären

Behandling kan lindra besvären

Om du har stora problem med värmevallningar och svettningar och sover dåligt kan du få läkemedel som innehåller östrogen i form av tabletter, plåster eller gel.

Om du enbart har underlivsbesvär kan det räcka med östrogenbehandling i slidan.

Läs mer om läkemedel mot klimakteriebesvär.

Akupunktur kan i många fall minska besvären med värmevallningar och svettningar.

Du väljer själv

Det är du själv som ska avgöra om besvären är så svåra att du behöver behandling. Du kanske har så svåra sömnproblem att du inte fungerar som du brukar, eller svettas så mycket att det blir jobbigt att vara med andra.

För att du ska kunna avgöra om du vill ha behandling eller inte är det viktigt att läkaren informerar om fördelar och nackdelar med behandlingen. Sedan kan du i samråd med läkaren avgöra om du vill ha östrogenbehandling eller inte.

Undersökningar inför östrogenbehandling

Innan du behandlas med östrogen bör du få en gynekologisk undersökning för att utesluta sjukdomar i livmodern. Du bör också få brösten undersökta med mammografi.

Därefter bör du gå varje gång du får en kallelse till mammografiundersökning eller till cellprovskontroll.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Oregelbundna blödningar

Det första tecknet på att den sista mensen närmar sig är oftast oregelbundna blödningar. Till en början kommer mensen oftare. Om du till exempel har haft mens var fjärde vecka tidigare, är det vanligt att mensen kommer var tredje vecka i stället. Det är ett tidigt tecken på att äggstockarna har börjat åldras.

Nästa steg är att mensen kommer med längre mellanrum, ibland kan det gå tre till fyra månader mellan blödningarna. Om det har gått mer än sex månader sedan den sista blödningen är det mycket troligt att menopausen, den sista mensen, har inträffat. Efter ett år kan du vara säker på att du inte kommer att få någon mer mensblödning.

Vissa har däremot helt regelbunden mens ända fram till den sista mensen.

Värmevallningar och svettningar

Värmevallningar och svettningar är vanliga besvär. De beror på att kroppens reglering av temperaturen kommer i obalans i samband med att mängden hormon förändras.

En värmevallning kan kännas som att du blir varm, först i höjd med bröstet och sedan uppåt över halsen, ansiktet och hårfästet. Du kan bli röd i ansiktet och få en svettning som börjar i hårfästet och ansiktet.

En svettning brukar pågå under två till tre minuter. Men den kan variera i tidslängd från några sekunder till en timme. Det är vanligt att vakna av svettningarna flera gånger varje natt.

Även så kallade kylvallningar kan förekomma. Det är inte lika vanligt som värmevallningar. Kylvallningar brukar upplevas som frossa och att du fryser även om du sover under extra täcken.

Hur svåra besvären är och hur ofta värmevallningarna eller frossan kommer varierar i perioder. De allra flesta har värmevallningar och svettningar i upp till ett år, men det finns de som har besvär i flera år och till och med i resten av livet.

Humörsvängningar och sömnproblem

Under åren närmast före och efter den sista mensen är det vanligare än tidigare i livet med psykiska besvär, till exempel depressioner. Du kan få lättare förändringar i humöret och bli mer irriterad.

Sömnproblem uppträder ofta på grund av värmevallningar och svettningar.

För en del sammanfaller klimakteriet med att ha tonårsbarn och gamla föräldrar att ta hand om. Det är också faktorer som kan påverka humör och sömn.

Besvär från slidan och urinvägarna

Vävnaderna i slidan och urinvägarna blir tunnare och torrare under klimakteriet. Du kan då få sveda, klåda och små blödningar. Det kan göra ont och blöda lite när du har vaginala samlag.

Musklerna och slemhinnorna i slidan och urinröret är inte lika elastiska som tidigare. Därför kan inte musklerna stänga till urinröret lika bra. Urin kan då läcka ut när du hostar, nyser, skrattar eller hoppar. Att ofta känna sig kissnödig är vanligt.

Surhetsgraden i slidan förändras under klimakteriet. Slemhinnan blir då mer mottaglig för bakterier och du kan ha lättare för att få urinvägsinfektion.

Besvären från slidan och urinvägarna brukar komma något eller några år efter den sista mensen, men de kan också komma tidigare.

Torra slemhinnor i underlivet tillsammans med nattliga svettningar kan också göra att du får minskad sexlust. Om du har en partner är det bra att prata om de förändringar du går igenom.

Kan symtomen bero på någon sjukdom?

Hälften av alla över 40 år har muskelknutor, så kallade myom, i livmodern. Myomen kan orsaka rikliga och smärtsamma blödningar. Detsamma gäller sjukdomen endometrios.

Det är sällsynt, men ibland kan oregelbundna blödningar under klimakteriet vara tecken på cellförändringar i livmoderslemhinnan. Då brukar blödningarna vara helt oregelbundna. Ibland kan de pågå i två till tre veckor med bara en veckas uppehåll, eller komma tillbaka bara någon dag efter avslutad mens.

Det är just i övergångsåldern som sjukdomar som livmodercancer, myom och endometrios blir vanligare. Du bör därför söka vård på en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du får blödningar som är mer smärtsamma än tidigare, blödningar som kommer helt oregelbundet eller blödningar vid vaginala samlag. Detsamma gäller om blödningarna är så rikliga att de påverkar ditt vardagsliv.

Andra sjukdomar som kan ge klimakterieliknande symtom som till exempel svettningar är sköldkörtelsjukdomar som hypertyreos, diabetes och i ovanliga fall lymfkörtelcancer.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Publicerad:
2016-11-18
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britt-Marie Landgren, professor, gynekolog och förlossningsläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge