När barn och unga mår dåligt – stöd och vård vid psykisk ohälsa
Här får du hjälp att hitta rätt i vården om någon mår dåligt. Både du som är under 18 år och du som är närstående kan ta kontakt för att få råd och stöd.
Se till att du får information från rätt region. Du kan välja region högst upp på den här sidan.
När och var ska jag söka vård?
Det är vanligt att barn och unga mår dåligt i perioder. Naturliga känslor kan vara både starka och skrämmande, det betyder ändå inte att något behöver vara fel. Oro, ledsenhet och ilska är oftast naturliga, och faktiskt hälsosamma, reaktioner på livets påfrestningar.
Känslor är viktiga
Alla känslor är viktiga, de kan guida oss i livet. Vid naturliga negativa känslor är det omgivningens stöd, återhämtning och praktisk problemlösning som kommer att hjälpa allra bäst.
Det är rimligt att känna oro eller hjälplöshet när barn mår dåligt. Börja i barnets vardag om du är osäker på om svårigheterna är normala. Eller om det kan vara tecken på psykisk ohälsa. Prata med skolan och med andra vuxna runt barnet. Ta reda på hur barnet har det när du inte är med – även på nätet.
Sover barnet tillräckligt, äter regelbundet och rör på sig? När dessa behov inte är uppfyllda får barn ofta svårare att hantera känslor, lära sig och känna motivation.
- Barns sömn i olika åldrar
- Mat och dryck för barn (upp till 6 år)
- Kostråd för barn och ungdomar 2-17 år (livsmedelsverket.se)
- Tips för att få barn att röra sig
Längre ner på sidan finns också en länklista, "Råd och information för dig som är närstående".
UMO.se
Du som är tonåring kan själva läsa mer på UMO.se.
Längre ner på sidan finns också en länklista, "Råd och information för dig som är ung"
Kontakta En väg in om du är osäker
Via En väg in kan du få en bedömning av vad du eller ditt barn kan behöva hjälp med och vem som i så fall kan ge rätt vård eller stöd.
En väg in – vägledning om psykisk hälsa för barn och unga på Gotland
En väg in hjälper barn och unga med psykisk ohälsa att hitta rätt i vården, för dig som själv vill ta kontakt eller för vårdnadshavare och närstående som hjälper till att ta kontakt.
Om du redan har kontakt med vården
Får du eller ditt barn redan hjälp av vården för psykisk ohälsa, ska ni i första hand vända er dit. Det kan till exempel vara barn och ungdomspsykiatrin (BUP) eller Första linjen.
Vad händer när jag kontaktar En väg in?
Använd gärna vår e-tjänst på 1177.se för att komma i kontakt med En väg in, du kan också ringa 0498 26 88 00. Du får då en tid när du blir uppringd av en sjuksköterska eller kurator och får sedan svara på några frågor och berätta varför du tagit kontakt.
Om det finns behov bokar ni in en tid för ett fördjupande samtal. Inför det samtalet kan du få svara på frågor digitalt och fylla i ett formulär.
Genom En väg in får du en bedömning av vad du eller ditt barn kan behöva hjälp med och var ni kan få vård. Det kan även vara aktuellt med en fortsatt fördjupad intervju via En väg in eller att ni blir lotsade till en annan verksamhet som kan ge det stöd som behövs. Exempelvis socialtjänsten, skolans elevhälsa, ungdomsmottagningen eller barnhälsovården.
Stöd och hjälp till familj, barn och ungdom
Alla familjer kan hamna i tuffa perioder. Då kan det hjälpa med råd och stöd utifrån.
Är det till exempel svårt med kommunikationen hemma, bråk och konflikter eller andra utmaningar så går det att få rådgivning och stöd via socialtjänsten.
Här kan du också få stöd
När barn och unga mår psykiskt dåligt kan det visa sig på många olika sätt. Det finns flera ställen att vända sig till på Gotland för att få stöd eller vård.
-
Ungdomsmottagningen för frågor om sexuell- och psykisk hälsa. För dig upp till 23 år.
-
Mini-Maria för frågor eller problem kring alkohol och droger.
-
Socialtjänsten kan ge hjälp och stöd om du inte mår bra hemma eller om du är otrygg. Telefon 0498 26 88 19
När det inte fungerar i skolan
Är det problem på lektionerna eller rasterna? Här får du som är elev veta mer om hur du kan få hjälp!
Om NPF, funktionsnivå och koncentrationssvårigheter
När barn har svårt att koncentrera sig, känner starka känslor eller har utmanande beteenden väcks ibland misstanke om ADHD eller autism. Det är viktigt att känna till att reaktionerna ofta har en annan grund, och då kommer en utredning eller vårdens insatser inte kunna förbättra något. De flesta som kommer i kontakt med BUP med frågeställningen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har faktiskt symtom som beror på något helt annat.
Läs mer om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Råd och information för dig som är ung
- Att må dåligt - UMO
- Lista på stöd och hjälp - UMO
- Må dåligt efter allvarliga händelser - UMO
- Om sorg och kris - UMO
- Nedstämdhet - UMO
- Att vara orolig - UMO
- Självmordstankar - UMO
- Stress - UMO
- Sömn och trötthet - UMO
- Tips för att må bättre - UMO
- Ätstörningar - UMO
- Stöd hos Region Skåne - Råd till dig som är ung
Råd och information för dig som är närstående
- Barn och skärmar
- Råd och stöd på mejl, chatt och telefon vid psykisk ohälsa och beroende
- När barn mår psykiskt dåligt
- Barns sömn i olika åldrar
- Barnets utveckling
- Stress hos barn
- Sorg hos barn och unga
- Att skada sig själv
- Depression hos barn och tonåringar
- Ångest och fobier hos barn
- OCD – Tvångssyndrom hos barn och tonåringar
- Ätstörningar