Det är vanligt att få en blödning ur slidan, särskilt under första halvan av graviditeten. En blödning kan vara ett tecken på missfall, men ofta beror blödningen på något annat. Här kan du läsa mer om olika orsaker. Du får också vägledning när du bör söka vård och inte. Exempelvis bör du omgående söka vård om du blöder under andra halvan av graviditeten.

När du är gravid blir kroppens leder rörligare. Bäckenet behöver vidga sig under förlossningen för att släppa igenom barnet. Det blir därför rörligare och du kan få ont. Det finns sätt att minska smärtan, till exempel genom träning.

När du är gravid bildas en moderkaka i livmoderväggen. Ibland händer det att en bit eller hela moderkakan lossnar från livmoderväggen innan barnet är fött. Då får fostret mindre näring och syre och livmodern börjar blöda.

Graviditetsdiabetes är när du får förhöjda blodsockervärden vid en graviditet. Blodsockervärdet går oftast ner efter förlossningen.

Vanligtvis börjar illamåendet efter omkring en månad och man mår oftast illa på morgnarna.

Grupp B-streptokocker, GBS, är bakterier som finns naturligt i tarmen. De kan ta sig in i slidan eller urinröret. Om du är gravid och bär på GBS kan du eller barnet få en infektion.

Havandeskapsförgiftning är om du får för högt blodtryck när du är gravid. Barnet kan växa dåligt och dina organ kan påverkas om blodtrycket blir för högt. För att sänka blodtrycket kan du behöva vila. Om inte det hjälper kan du behöva föda barnet tidigare än beräknat.

Det är vanligt att det kliar på kroppen när du är gravid. Det beror oftast på att huden förändras när den töjs ut över magen. Det kan också bero på hormoner. Det kan hjälpa att smörja in huden med fuktighetsbevarande kräm.

Minskade fosterrörelser betyder att fostret rör på sig mindre än vad det har gjort tidigare. Det kan bero på att fostret inte mår bra i livmodern.

Det kan finnas en ökad risk att fostret får blodbrist om du som är gravid har blodgruppen Rh-negativ. Din kropp kan utveckla antikroppar mot fostrets blod om fostret har Rh-positiv blodgrupp. Det kallas immunisering. Nu för tiden finns bra sätt att övervaka och behandla gravida och foster med olika Rh-blodgrupper.

Under graviditeten övar livmodermuskeln inför förlossningen. När muskeln drar ihop sig kallas det för en sammandragning. Det är vanligt att få sammandragningar. Ofta känns de från och med mitten av graviditeten. Sammandragningar brukar inte göra ont, men det kan ändå vara skönt att vila och slappna av när du får sammandragningar.

När du är gravid förändras kroppen. Du kan märka av förändringarna på olika sätt. Det är vanligt att du får något besvär.

Ätstörning är när du har problem med mat, vikt och ätande. När du är gravid växer magen och kroppen förändras. Det kan kännas jobbigt. För dig som tidigare haft ätstörningar finns en risk för återfall under graviditeten. Berätta för en barnmorska om ätstörningarna för att få stöd under graviditeten.