Så fungerar kroppen

Så fungerar nervsystemet

Kroppens nervsystem består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemets uppgift är att ta emot och att förmedla signaler från och till kroppens olika sinnen och kroppsdelar. Det gör att kroppens olika delar kan samarbeta. Nervsystemet gör också att vi kan tänka och minnas saker.

Så är nervcellen uppbyggd

Nervceller är uppbyggda på liknande sätt som andra celler i kroppen. De innehåller en cellkärna och andra delar i cellen som har olika uppgifter.

Nervceller har nervtrådar som leder signaler

Något som skiljer nervcellerna från andra celler är att de har trådliknande utskott. Varje nervcell har en lång nervtråd som kallas axon. Axonerna leder signaler ut från nervcellen. Nervcellen har också flera kortare nervtrådar som kallas dendriter. Dendriterna leder signaler in till cellen. Med hjälp av nervtrådarna har cellerna kontakt med andra nervceller, muskler eller körtlar. De längsta nervtrådarna är över en meter långa och finns i ischiasnerven i benet. Både de långa och korta nervtrådarna delas upp i flera nervändar så att de kan ha kontakt med många andra celler.

Myelin skyddar en del nervtrådar

En del nervtrådar omges av ett skydd som kallas myelinskida. Myelinet består av fett och fungerar som isolering och skydd för nervtråden. Myelinet täcker inte hela nerven, utan det finns små mellanrum som kallas noder.

Nerver med myelinskida leder signaler snabbare än nerver utan myelinskida. Det beror på att signalen hoppar mellan noderna.

Varje nervcell har en lång nervtråd som kallas axon. Axonerna leder signaler ut från nervcellen. Nervceller har också flera kortare utskott som kallas dendriter. Dendriterna leder signaler in till cellen. En del nervtrådar omges av en myelinskida. En synaps är den plats där en nervcell kontaktar en annan cell.

Nervvävnad läker dåligt

Nervvävnad som skadas läker inte så bra. Det beror på att fullt utvecklade nervceller inte kan dela sig och bilda nya celler.  Det är bara de nervceller som inte har utvecklats färdigt som kan dela sig. De omogna nervcellerna kallas stamceller.

Däremot kan en nervtråd, alltså ett axon, som skadats växa ut igen.

Nervceller leder signaler

Nervceller kan ta emot och skicka signaler. Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrådarna. Sedan fortsätter signalen att spridas till andra celler. En nervcell kan ha kontakt med mer än tusen andra nervceller. En nervcell kan också kontaktas av ytterligare tusen andra celler. På så sätt bildas ett nätverk av celler.

I synapsen förs nervsignalen vidare från en cell till en annan cell

En synaps är den plats där en nervcell kontaktar en annan cell. Synapser kan finnas mellan två nervceller, mellan en nervcell och en muskelcell, eller mellan en nervcell och en körtelcell.

Nervceller kan ta emot och skicka signaler. Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrådarna. Sedan fortsätter signalen att spridas till andra celler. En synaps är den plats där en nervcell kontaktar en annan cell.

Ibland leds inte nervsignalen vidare

Ibland stannar signalen utan att det bildas någon ny signal i nästa cell. Det är en viktig funktion då detta gör att vi slipper få alltför många signaler. Ett exempel på detta är att hjärnan bromsar signaler som annars skulle kunna utvecklas till ett epileptiskt anfall.

Nervsystemet sköter kontakten mellan kroppens delar

Nervsystemet har flera viktiga uppgifter i kroppen. Bland annat gör nervsystemet att kroppens olika delar snabbt kan få kontakt med varandra och fungera ihop. Nervsystemet tar också emot och registrerar information från olika delar av kroppen. Det gör att du blir medveten om vad du ser, hör och känner. Därefter lagras upplevelserna i minnet. Nervsystemet styr också olika vävnader och organ, som muskler och körtlar. Till exempel när du tuggar på något. Då är det nerver från hjärnan som stimulerar spottkörtlarna så att de bildar saliv.

Nervsystemet kan delas in i två delar:  

  • Centrala nervsystemet som består av hjärnan och ryggmärgen.
  • Perifera nervsystemet som består av nerverna.
Hela nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna.

Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen

Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och hjärnan. Det kan till exempel vara signaler från huden om att vi känner värme, kyla eller beröring. Det kan också vara signaler till olika muskler som gör att vi kan röra på oss. Från urinblåsan och tarmen skickas signaler som får oss att känna att vi behöver gå på toaletten.  

Nervsignalerna passerar ryggmärgen

Ryggmärgens uppgift är att ta emot och skicka vidare nervsignaler mellan hjärnan och resten av kroppen. En skada på ryggmärgen kan hindra nervsignalerna att skickas vidare. Då kan du bli förlamad och förlora känseln i olika delar av kroppen.

Hjärnan tolkar signalerna

Signalerna som når hjärnan bearbetas och tolkas. Hjärnan gör oss därmed medvetna om vad vi upplever. Hjärnan skickar också ut signaler om hur kroppen ska reagera på upplevelsen.

Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och hjärnan. Ryggmärgens uppgift är att ta emot och skicka vidare nervsignaler mellan hjärnan och resten av kroppen.

Ryggmärgen sköter kroppens reflexer

Ibland räcker det att en impuls når ryggmärgen för att kroppen ska reagera. Impulsen behöver alltså inte nå hjärnan först. Sådana reaktioner kallas för reflexer. En del reflexer hjälper till att skydda kroppen mot skador. Om du till exempel råkar lägga handen på något varmt och bränner dig, drar du undan handen innan du hunnit bli medveten om värmen och smärtan. Reflexen sker snabbare än om nervimpulsen måste hinna nå hjärnan innan den leder till att handen tas bort.

Hjärnan och ryggmärgen består av nerver

Ryggmärgen och hjärnan består av nervceller och nervtrådar som kallas grå och vit substans. I den grå substansen finns nervcellernas cellkroppar. Den vita substansen innehåller nervtrådar omgivna av stödjeceller, så kallade gliaceller. Nervtrådarna skickar vidare nervsignaler. I hjärnan ligger den grå och vita substansen skyddad innanför skallbenet. Ryggmärgen ligger skyddad i ryggradens kotor.

Vätska och hinnor omger hjärnan och ryggmärgen

Hjärnan och ryggmärgen omges och skyddas av tre hinnor. Hinnorna som omger hjärnan kallas hjärnhinnor. Mellan de två innersta hinnorna finns hjärn-ryggmärgsvätska.

Hinnorna som omger ryggmärgen kallas ryggmärgshinnor. Den mellersta ryggmärgshinnan bildar en säck i den nedersta delen av ryggraden. Där finns också hjärn-ryggmärgsvätska. Vid misstanke om nervsjukdomar kan ibland ett så kallat ryggvätskeprov tas därifrån.

Det perifera nervsystemet består av nervtrådar som finns utanför hjärnan och ryggmärgen

Det perifera nervsystemet består av nervtrådar. Nervtrådarna kallas axon. Nervtrådarna har sina cellkroppar i hjärnan eller ryggmärgen, men nervtrådarna går ut till kroppens olika delar, till exempel till armarna, benen och fingrarna.

Nervtrådarna i det perifera nervsystemet ligger i buntar. En bunt nervtrådar bildar en nerv. Nerverna skickar vidare information mellan det centrala nervsystemet och resten av kroppen.

Det finns tre grupper av nerver i det perifera nervsystemet:

  • hjärnnerver
  • ryggmärgsnerver
  • nerver som inte går att styra med viljan.

Hjärnnerverna

Hjärnnerverna är tolv par nerver. De flesta tillhör det perifera nervsystemet. Hjärnnerverna styr kroppens rörelser och tar emot signaler från kroppens olika delar. De har alla sina cellkroppar i hjärnan eller hjärnstammen.

Hjärnnerverna styr kroppens rörelser och tar emot signaler från kroppens olika delar.

Hjärnnervernas uppgifter

Hjärnnerverna har följande uppgifter:

  • Luktnerven gör att vi kan känna lukt genom att den leder information från näsans slemhinna till luktcentrum i hjärnan.
  • Synnerven gör att du kan se genom att den leder synintryck från näthinnan till syncentrum i hjärnan.
  • Tre par hjärnnerver går till ögonens muskler. Nerverna leder impulser till de små musklerna på ögonglobens utsida och gör att vi kan titta uppåt, nedåt och åt sidorna. Nerverna drar även ihop pupillen och gör att linsen som sitter i ögat kan bryta ljuset rätt.
  • Trillingnerven är den största hjärnnerven. Den tar emot signaler om känsel från ansiktet. Den leder också signaler till musklerna du använder när du tuggar.
  • Ansiktets rörelsenerv leder impulser till ansiktets muskler, tårkörtlarna och två av spottkörtlarna. Dessutom förmedlar nerven smak som registreras på tungans främre del.
  • Nerven för hörsel och balans leder information från innerörat till hjärnan.
  • Nerven för tunga och svalg leder information till de muskler som gör att du sväljer. Den tar även emot information om smak från tungans bakre del och känsel i svalget.
  • Nerven för lunga och mage styr bland annat struphuvudet, hjärtat, lungorna, magsäcken och tarmarna.
  • Den så kallade hjälpnerven förmedlar impulser till kappmuskeln och sneda halsmuskeln. Kappmuskeln är den muskel som bland annat lyfter på axlarna. Den sneda halsmuskeln är den muskel som roterar huvudet åt sidorna och som böjer huvudet framåt.
  • Tungans nerv styr rörelserna i tungan.

Från ryggmärgen går det ryggmärgsnerver till kroppens olika muskler

Ryggmärgen är 1 – 1,5 cm tjock.  Den är uppbyggd av 31 delar som kallas för segment. Från varje del går det ut två ryggmärgsnerver till kroppens olika muskler och till huden.

Här är några av de viktigaste ryggmärgsnerverna:

  • Ischiasnerven går från nedre delen av ryggmärgen ända ut i stortån.
  • Medianusnerven går från ryggmärgen till delar av handen. Denna nerv kan ibland komma i kläm vid handleden och orsaka så kallat karpaltunnelsyndrom.
  • Ulnarisnerven leder impulser till handens små muskler. Den går runt armbågen och kan komma i kläm när armbågen stöts till. Det brukar kallas att du får en änkestöt.

Nerver som inte går att styra med viljan

De nerver som styr inre organ kan inte påverkas av viljan. Det gäller till exempel nerver som styr hjärtats arbete, andningen, blodtrycket, tarmarnas rörelser, förmågan att kissa och könsorganens funktioner. Dessa nerver hör till det självstyrande nervsystemet. Det kallas även det autonoma nervsystemet.

Det autonoma nervsystemet delas in i två delar:

  • sympatiska nervsystemet
  • parasympatiska nervsystemet.

Sympatiska nervsystemet förbereder kroppen för flykt eller kamp

Det sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppen behöver använda mycket av sina krafter. Det kan till exempel vara när du blir stressad eller rädd. Kroppen påverkas då att förbereda sig för att fly eller slåss.

Det sympatiska nervsystemet påverkar kroppen på följande sätt:

  • Nivån av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin ökar.
  • Pulsen ökar.
  • Hjärtat pumpar kraftigare.
  • Blodflödet till musklerna ökar, medan det minskar till hud och inälvor.
  • Blodtrycket ökar.
  • Luftrören vidgas så att det går lättare att andas.
  • Blodsockernivån ökar så att du får extra energi.
  • Pupillerna utvidgas.
  • Du svettas mer.
  • Tarmrörelserna minskar.
  • Matsmältningen går långsammare.

Parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila

Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer då kroppens reserver byggs upp.

Det parasympatiska nervsystemet påverkar kroppen på följande sätt:

  • Pulsen minskar.
  • Hjärtats pumpar med mindre kraft.
  • Blodtrycket sjunker.
  • Luftrören dras ihop.
  • Pupillerna dras ihop.
  • Mängden saliv i munnen ökar.
  • Tarmrörelserna ökar.
  • Matsmältningen ökar.
  • Du kan kissa och bajsa.

Läs mer på 1177.se

Så fungerar hormonsystemet

Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen. Bland annat hur vi växer, när vi kommer i puberteten och kroppens balans av vatten och salter. Hormonerna bildas i särskilda körtlar och celler i kroppen.

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Drygt hälften av alla som har en demenssjukdom har Alzheimers sjukdom. Symtomen vid Alzheimers sjukdom utvecklas långsamt.

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en nervsjukdom som gör att hjärnan får svårt att kontrollera nervsignalerna som styr dina rörelser. Sjukdomen börjar oftast efter 55 års ålder. Du kan inte bli av med Parkinsons sjukdom, men det finns olika behandlingar och läkemedel som kan minska besvären.

Till toppen av sidan