Bråk mellan föräldrar och barn startar ofta med att föräldern blir arg på någonting som barnet säger, gör eller inte gör.

Men det är ditt ansvar som förälder att förstå dig själv och barnet. Det är du som måste hitta bra lösningar. Här är några saker att tänka på.

Förebygg bråk – var mätt och utvilad

Att vara hungrig eller trött efter en lång dag är vanliga orsaker till att det blir bråk. Ta en paus. Se till att du och barnet får äta och vila, om ni behöver det. Det minskar risken för bråk.

Behandla barnet med respekt

Genom att behandla barnet med respekt värnar du barnets självkänsla och er relation. Barnet lär sig att själv bli respektfull mot andra, och att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.

Gör till exempel så här:

• Ta ansvar. Förklara din reaktion, till exempel: ”Ibland blir jag arg är när det är bråttom”.
• Berätta vad du vill göra så att det blir bättre: ”Imorgon börjar vi klä på oss tidigare.”
• Uppmuntra barnet att säga vad hen tycker och tänker. Ett yngre barn behöver din hjälp att formulera sin känsla och få den bekräftad, till exempel: ”Du blir ledsen nu”.
• Om barnet inte vill prata med dig, försök igen senare. Ge barnet flera chanser.

Sätt stopp om det behövs

Om barnet är mycket upprört och på väg att skada andra eller sig själv, behöver du sätta stopp. Du kanske behöver ta tag i barnet. Men ta inte i mer än vad som behövs. Förklara efteråt varför du hindrade eller höll fast hen.

Gör så här om du känner att du håller på att bli mycket arg:

• Om det är ett yngre barn, låt någon annan ta hand om barnet en stund.
• Gå ut ur rummet en stund.

Om du inte kan gå undan måste du hitta ett sätt att lugna ner dig själv just där och då. Pröva till exempel något av följande:

• Ta några djupa, långsamma andetag.
• Räkna, till exempel till tio.

Skada inte barnet fysiskt eller psykiskt

Undvik att skrämma barnet eller att göra barnet illa. Tänk på det här:

• Använd inte en hög röst.
• Hota eller skräms inte.
• Slå inte, och var inte hårdhänt.
• Säg inte elaka, ironiska eller kränkande saker om hur barnet är som person.
• Gör inte så att barnet känner skuld eller skam.
• Jämför inte barnet med andra barn.
• Ignorera inte ditt barn utan att förklara varför.

Det är aldrig barnets fel om du blir alltför arg. Det är viktigt att du tar på dig skulden helt och hållet för hur du reagerar och beter dig mot barnet.

Du kan förklara att du var trött eller stressad. Men belasta inte barnet för mycket med dina egna problem. Var tydlig med att förklaringen inte ursäktar hur du gjorde. Du kan säga att du inte ville göra så och att du ska göra vad du kan för att det inte ska hända igen.

Försök att hålla det löftet.

Du kan förebygga att du blir arg. Bli medveten om dina egna och barnets känslor och behov. Fundera på hur du kan hantera dem. Här är några råd.

Ta reda på vad som gör dig arg

Vilka situationer eller beteenden gör dig arg? När du vet det, kan du bättre förbereda dig för att hantera dem.

Tänk om

Byt perspektiv, till exempel så här:

• Hur känns det för barnet när jag är arg?

Tänk dig in i andra situationer, till exempel följande:

• Hur beter jag mig om jag blir arg på en vuxen person?

Ha rätt förväntningar

Barn är olika. Fundera på vad som brukar vara svårt för ditt barn. Då kan du anpassa dina förväntningar. Du kan hjälpa till innan det blir jobbigt. Det kan minska din frustration.

Här är saker som påverkar vilka förväntningar du kan ha på barnet:

• barnets ålder
• barnets personlighet
• barnets begränsningar och förmågor
• barnets erfarenheter och situation just nu.

Barnet kan vara extra känsligt på grund av något som har hänt nyligen. Exempel på sådana händelser kan vara en separation i familjen, eller att flytta till en ny bostad.

Prata med barnet

Ha för vana att prata med barnet i vardagen. Då förstår du mer om hur barnet tänker och tycker. Det kan förebygga missförstånd och bråk.

Berätta hur du själv vill ha det och fråga vad barnet tänker om det.

Se över rutiner och gränser

Kanske behöver ni tydligare rutiner och gränser, så barnet vet vad som gäller?

Ta hand om dig själv

Det blir lättare att hantera stress och ilska om du mår bra och har ork. Försök att få tid för dig själv ibland.

Öva på att bli medveten om dina känslor och reaktioner

Fundera över vad som händer inom dig när du blir till exempel arg eller stressad. Vad känner du? Vad tänker du? Sätt ord på tankarna och känslorna. Du kan göra en anteckning eller prata med någon du litar på.

När du förstår dig själv blir det lättare att hantera reaktionerna på ett sätt som fungerar både för dig och för barnet.

Ta hjälp av andra föräldrar och vänner

Prata med andra föräldrar eller med vänner om dina känslor. Andra människor brukar uppskatta att få hjälpa till.

De flesta föräldrar har perioder när det är jobbigt att vara förälder. Det kan hända saker i livet som gör att du blir extra känslig eller orolig en kortare eller längre tid. Ditt barn kanske har stora behov eller är utmanande på andra sätt.

Men det finns bra stöd och hjälp att söka, om det inte räcker att prata med andra personer i din närhet. Sök stöd och hjälp om till exempel något av följande stämmer:

• Du känner dig ensam i ditt föräldraskap.
• Du har svårt att orka med ditt barn.
• Du gör illa eller skrämmer ditt barn.

Att söka hjälp är att ta ansvar som förälder.

Om du behöver föräldrastöd

Kontakta någon av följande för att få föräldrastöd:

• barnavårdscentralen, BVC. 
• kommunens socialtjänst
• kyrkan, på en del orter
• familjecentralen, på en del orter.
• Bris vuxentelefon – om barn.

Om du mår dåligt fysiskt eller psykiskt

Kontakta en vårdcentral om du själv mår dåligt fysiskt eller psykiskt.

Läs mer om hur du kan få vård och stöd vid psykisk ohälsa.

Om du har missbruk av alkohol eller droger

Om du behöver hjälp för att sluta med alkohol eller droger kan du kontakta någon av följande:

• en vårdcentral
• socialtjänsten i din kommun
• en förening som erbjuder stöd för psykisk hälsa och mot beroende.

Om du har oro för din ekonomi

Kontakta kommunen där du bor om du har oro för din ekonomi. Då kan du få råd av en budgetrådgivare.

Här är förslag på var du kan få stöd om du är barn eller ung:

• UMO, ungdomsmottagningen på nätet 
• Bris, Barnens rätt i samhället.
• elevhälsan på din skola
• socialtjänsten i kommunen där du bor.