Allvarliga händelser påverkar oss

Skriv ut (ca 2 sidor)

Vi människor reagerar på olika sätt vid allvarliga händelser i vår omvärld. En del blir oroliga och rädda, medan andra blir mindre berörda.

Skriv ut

Vanliga reaktioner

Vanliga reaktioner

Om man känner till vanliga reaktioner blir det lättare att förstå och acceptera sina egna och andras känslor. Även om en del kan reagera starkt, betyder det inte att alla gör det.

Hos den som tidigare har varit med om liknande händelser, som till exempel krig, kan minnen återuppväckas.

Första reaktionen

I början har många en känsla av overklighet. Man vet vad som har hänt, men man kan ändå inte riktigt förstå att det är sant. Samtidigt väcker hot en rädsla för att något nytt ska hända och en osäkerhet om hur vi ska kunna skydda oss.

Det är vanligt att man tänker på det som har hänt, även en lång tid efter händelsen.

En del får behov av att dra sig undan och vill vara ensamma. Andra klarar inte av att vara ensamma.

Rädsla och oro

Många känner en inre oro och sårbarhet och är rädda för att något ska hända. En del blir rastlösa och får svårt att koncentrera sig eller blir otåliga och lättirriterade.

Rädslan kan göra att man blir mer vaksam och reagerar eller rycker till vid minsta ljud.

Kroppsliga reaktioner

Det är heller inte ovanligt att känna av kroppsliga reaktioner som till exempel sömnsvårigheter, hjärtklappning, darrningar, yrsel, huvudvärk eller spänningar i musklerna.

Fäll ihop

Barns reaktioner

Barns reaktioner

Barn har inte samma möjlighet som vuxna att förstå vad som händer. Om du som vuxen reagerar med misstänksamhet och oro kommer ditt barn att känna av det.

Barn som blir oroliga kan reagera genom att bli extra klängiga och få ett ökat behov av närhet.

  • Prata med barnen om det som har hänt och ge dem saklig information.
  • Visa att du finns där och att du kan svara på frågor som dyker upp.
  • Återgå så snart som möjligt till de vardagliga rutinerna.
  • Gör trevliga saker tillsammans.

På Rädda barnens webbplats kan du läsa mer om hur du kan prata med barn om tragedier och katastrofer.

På ungdomsmottagningen på nätet, umo.se, finns texter för äldre barn om sorg och att vara i kris. Där kan barnet läsa själv eller ni läsa tillsammans.

Fäll ihop

Råd till dig som känner oro och rädsla

Råd till dig som känner oro och rädsla

  • Prata med din familj, vänner eller arbetskollegor om det som har hänt. Genom att bearbeta dina tankar får du lättare att hantera dina känslor. Då minskar även risken för att drabbas av till exempel mardrömmar och påträngande minnesbilder.
  • Närstående som har befunnit sig långt borta från händelsen kan bli oroliga av dina eller din familjs starka reaktioner. Informera dem i så fall om vanliga reaktioner, till exempel genom att skicka vidare den här artikeln.
  • Fysisk aktivitet minskar den inre stressen.
Fäll ihop

Sök vård

Sök vård

Ibland kan reaktionerna efter en allvarlig händelse bli starka, plågsamma och långvariga. Om du känner så är det viktigt att du söker hjälp i tid. Du kan vända dig till din vårdcentral, som vid behov kan skriva remiss till den psykiatriska vården.

Fäll ihop

Andra möjligheter till stöd

Andra möjligheter till stöd

Fäll ihop
Skriv ut (ca 2 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-02-14
Skribent:

Emmali Anséus, 1177 Vårdguiden

Redaktör:

Emma Holmér, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Abbe Schulman, överläkare, CeFAM, Kris- och katastrofpsykologi