Just nu inställda operationer på Akademiska sjukhuset. Om du påverkas blir du kontaktad, annars är du välkommen som vanligt.

FLER BEHANDLINGAR

Blodtransfusion

Vid en blodtransfusion förs nytt blod in i kroppen. Det kan behövas om du har förlorat mycket blod vid till exempel en olycka eller i samband med en operation. Blodtransfusioner kan också vara en del i en behandling av en sjukdom.

Blod som används vid blodtransfusioner kommer från personer som har gett blod vid blodcentraler runt om i Sverige. Blodet kontrolleras enligt Socialstyrelsens regler så att blod från en person med en smittsam sjukdom inte ges till någon annan. 

Förberedelser

Du behöver inte förbereda dig om du ska få en blodtransfusion. 

Du får lämna ett blodprov som kontrollerar din blodgrupp

Innan du får blodtransfusionen får du lämna ett blodprov för att ta reda på vilken blodgrupp du har. Då kontrolleras också att din blodgrupp och blodgivarens blodgrupp stämmer överens. 

Du som tycker att det är obehagligt med stick kan få lokalbedövning i huden inför en blodtransfusion.

Det är bra att berätta för sjukvårdspersonalen om du känner dig obekväm inför behandlingen. Det finns stöd att få.

Så går det till

Vid en blodtransfusion leds blodet in i kroppen genom ett blodkärl i armvecket, handen, ljumsken eller i halsen.

Du får oftast ligga ner under behandlingen, på en säng eller en brits.

Blodet leds in i kroppen genom ett blodkärl i armvecket, handen, ljumsken eller i halsen. Vilket blodkärl som används beror på vad som är mest lämpligt för just dig.

Innan du får blodtransfusionen tvättas huden noggrant på den plats där nålen ska sättas. Det brukar inte göra ont att få en blodtransfusion, men det kan sticka till när nålen sätts på plats. Själva transfusionen brukar inte kännas.

Blodtransfusion kan ges till alla åldrar.

Du kan få en eller flera av blodets delar

Blodet består av flera delar, till exempel röda blodkroppar, blodplättar och blodplasma. Vid en blodtransfusion kan du få en eller flera av dessa delar. Vilka delar som du får beror på anledningen till att du behöver en blodtransfusion.

Du kan få blodtransfusioner med blodplasma om du har förlorat mycket blod eller har brännskador. Du som får transfusioner för leukemi får ofta både röda blodkroppar och blodplättar, även kallade trombocyter.

Hur lång tid en blodtransfusion tar beror på vilka delar av blodet som du får.

Så mår du efteråt

Efter en blodtransfusion är det vanligt att du känner dig piggare och att du har mer ork.

Komplikationer

Det är ovanligt med komplikationer efter en blodtransfusion.

Den vanligaste komplikationen är en överkänslighetsreaktion. Det innebär att du kan få symtom som varierar från lindriga hudutslag eller illamående, till svårare reaktioner med andningsbesvär. Den reaktionen är vanligare efter en plasmatransfusion. Reaktionen kommer oftast under pågående transfusion eller minuterna efter.

Varför får jag blod?

Det finns många anledningar till att du kan få en blodtransfusion. Det kan till exempel vara i samband med en operation eller vid en olycka. Du kan också få blod om du har blodbrist på grund av en sjukdom som leukemi.

Fråga om råd

Undrar du över något inför blodtransfusionen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska ge transfusionen eller den läkare som skrivit remissen.

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan