Tandvårdsrädsla hos vuxna

Skriv ut (ca 4 sidor)

Tandvårdsrädsla innebär mer eller mindre starka obehagskänslor i samband med ett tandvårdsbesök. Du oroar dig för att det ska göra ont och att något kan gå fel. Du som sitter i tandläkarstolen kan också känna dig väldigt utsatt, i en situation som du inte kontrollerar.

Skriv ut

Behandling i Uppsala län

Uppsala län

Behandling i Uppsala län

Extrem tandvårdsrädsla behandlas inom sjukhustandvården på Samariterhemmet, Kronparken eller Enköpings lasarett. Behandlingen består av kognitiv beteendeterapi hos en psykolog. Psykologen har sin arbetsplats på Kronparkens tandvård.

Det är oftast väntetid innan behandling kan starta. Tandvården och sjukvården kan remittera patienter för behandling av tandvårdsrädsla. Du kan även kontakta mottagningen själv på 020-861919.  
Läs mer om behandling av extrem tandvårdsrädsla via Folktandvården i Uppsala län

Laserbehandling

På Folktandvården i Uppsala arbetar några kliniker även med laser. Behandlingen upplevs mer behaglig av patienter och kan vara ett alternativ för dig med tandvårdsrädsla.
Läs mer om laserbehandling på Folktandvården i Uppsala län

Fäll ihop

En stor del av den vuxna befolkningen känner obehag inför ett tandvårdsbesök. De flesta klarar av besöket om de får ett bra bemötande och smärtlindring vid behandling. Andra kan känna starkt obehag, men genomför sitt tandvårdsbesök ändå.

Vad är tandvårdsrädsla?

Knappt fem procent av den vuxna befolkningen har en så stark tandvårdsrädsla, att man helt undviker tandvård. Det kallas tandvårdsfobi och är en av de vanligaste fobierna.
Har du stark rädsla och ångest kan det göra det att du undviker tandvårdsbesök. Med tiden kan du få mer värk eller besvär vilket i sin tur kan förstärka rädslan.
Att undvika tandvårdsbesök kan leda till sämre tandhälsa, till exempel tandlossning. Dålig tandhälsa kan också påverka ditt självförtroende och försvåra umgänget med andra.

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Det finns hjälp att få om du har tandvårdsrädsla, och det är viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt. Du kanske redan har kontakt med en tandläkare eller tandhygienist, som du känner förtroende för. Du kan också leta efter en tandvårdsmottagning där patienter med tandvårdsrädsla behandlas. Här kan du hitta vård. Du kan även kontakta din vårdcentral och be om att få en remiss till en tandläkare som har utbildning för att behandla tandvårdsrädsla.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det är viktigt att tala om för tandläkaren eller tandhygienisten att du är rädd. Då slipper du i onödan dölja din rädsla och utsätta dig för sådant som kan vara jobbigt. Bara att tala om problemen gör att rädslan blir mer hanterbar. Det blir också lättare för behandlaren att anpassa behandlingen efter dina önskemål. Att du pratar om din rädsla brukar innebära att du får mer information om vad som kommer att hända och därmed får bättre kontroll över behandlingen. Det är också bra att ställa frågor.

Vad kan jag göra själv?

Be om en paus i tandvårdsbehandlingen om du känner att det behövs. Vet du att stressen påverkar din kropp och gör den spänd kan du försöka att själv öva dig på någon enkel avslappningsmetod. Du kan till exempel koncentrera dig på att andas lugnt med magen. Du kan be tandsköterskan, tandhygienisten eller tandläkaren om hjälp med att påminna om detta.

Avslappningsbehandling

Det kan vara bra att lära sig någon avslappningsteknik som du kan använda vid tandvårdsbesöken. Det finns många olika metoder att välja mellan. Metoder som är enkla att lära sig bygger framför allt på andningsövningar eller på olika former av muskelavslappning.

En av de vanligaste behandlingsmetoderna vid tandvårdsrädsla innebär en kombination av avslappning och tillvänjning. Du får först lära dig en effektiv avslappningsmetod och sedan tränar du på att behålla avslappningen medan du är med om olika tandvårdssituationer. Du börjar med sådant som är ganska enkelt att klara av. Steg för steg kommer du fram till det som du från början tyckte var svårast att stå ut med.

Fråga efter bedövning

Behandlingen ska vara så smärtfri som möjligt. Det är bättre att få bedövning än att utsätta sig för smärtsamma behandlingar. Är du rädd för sprutor kan du få hjälp att klara den delen av behandlingen. Du kan be om att få bedövningssalva där sprutan ska ges.

Hjälp att skapa positiva upplevelser

I all behandling av tandvårdsrädsla är det viktigt att behandlaren och du tillsammans försöker skapa nya, positiva erfarenheter av tandvård. Du bygger då upp en förmåga att hantera behandlingssituationen genom att minska ångest och rädsla. Det kan ske genom att du slappnar av och bearbetar negativa känslor, tankar och upplevelser.

Tandvårdsbehandlingen ska genomföras i lugn och ro under din fulla kontroll. Det är viktigt att du i förväg får veta vad som kommer att ske och att du går igenom varje behandlingsmoment med behandlaren innan det övas eller genomförs. Om det känns obehagligt ska du avbryta och börja på nytt efter att du pratat om upplevelsen.

Förändra negativa tankar

Mycket av den rädsla som man kan uppleva bygger på negativa tankar. Är du rädd har du redan från början färdiga negativa tankar som gör att du upplever och tolkar tandvård mer negativt. Det är alltså viktigt att förändra dessa tankar så att du kan se annorlunda på behandlingen och på dina egna reaktioner.

Lustgas och lugnande mediciner

Vid tandbehandling med hjälp av lustgas får du andas in en blandning av syrgas och lustgas genom en mask. Lustgasen är både lugnande och smärtdämpande. Under behandlingen är du lugnare, men vid fullt medvetande. Målet är att du så småningom klarar det mesta, eller all tandbehandling, utan lustgas.

Ibland används lugnande mediciner för att minska tandvårdsrädslan liksom vid akut nödvändig tandvård.

Fäll ihop

Särskilt tandvårdsstöd

Särskilt tandvårdsstöd

Det finns ett särskilt stöd för vuxna som har extrem tandvårdsrädsla, det vill säga tandvårdsfobi.

Reglerna kan variera mellan landstingen och regionerna, men överallt gäller att du kan få själva tandvårdsrädslan behandlad med samma avgift och med det högkostnadsskydd som gäller vid vanlig sjukvård. Oftast ingår också en del av kostnaden för tandvården i högkostnadsskyddet.

Ett krav för att få stödet är att utredning och behandling sker i samarbete mellan tandvården och en psykiatriker, psykolog eller psykoterapeut. Det är meningen att det särskilda stödet ska användas till behandling av rädslan.

För att bedömas som extrem tandvårdsrädd ska du ha undvikit tandvård under en längre tid, bortsett från kortvariga akuta ingrepp, eller tidigare fått tandvård under narkos på grund av tandvårdsrädsla. Efter utredningen formuleras en behandlingsplan som prövas av landstinget eller regionen, på en beställarenhet för tandvård. Målet med behandlingen är att bli av med tandvårdsfobin så att du kan genomgå en vanlig tandbehandling.

Psykolog, eller motsvarande, och tandläkare samverkar och bestämmer tillsammans med dig en lämplig behandling där olika metoder kan kombineras. En metod kan vara kognitiv beteendeterapi, KBT, då du i samtal med terapeuten får lära dig hur rädslan påverkar dig och hur rädsla och negativa upplevelser motarbetas med olika strategier. Sedan övas olika moment av tandbehandlingen tillsammans med tandläkare tills det känns bättre.

Fäll ihop

Tandvård under narkos

Tandvård under narkos

Tandvård under narkos innebär att du sövs av en narkosläkare och att tandvårdsbehandlingen utförs medan du är sövd.

Narkosbehandling brukar inte räknas till de metoder som botar tandvårdsrädsla, men narkos gör att mycket tandvård kan utföras vid ett och samma tillfälle. Det kan innebära en ny start och efter själva tandvårdsbehandlingen är det kanske lättare att gå vidare med behandling av rädslan. Så småningom ska du kunna gå till tandläkaren regelbundet utan att vara rädd.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-06-21
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Angelika Lantto, verksamhetschef, Tandvårdens Kompetenscentrum, Luleå


Uppsala län
Tillägg uppdaterade:
2017-06-21
Redaktör:
Carin Bergman, kommunikationsavdelningen