ANDNINGSSVÅRIGHETER OCH ANDNINGSUPPEHÅLL

KOL - behandling och rehabilitering i Kronoberg

Innehållet gäller Kronoberg

På den nationella sidan om KOL kan du läsa mer information om diagnos, symtom och vad som händer i lungorna vid KOL.

Länk till information om KOL - kroniskt obstruktiv lungsjukdom

I artikeln nedan får du veta mer om den behandling och rehabilitering som finns i Kronoberg.

Behandling och åtgärder

Egenvård innebär att du själv ansvarar för din livsstil. Det innebär rökfrihet, att du äter fullvärdig kost, håller vikten stabil vikt, är fysiskt aktiv samt följer de rekommendationer om vaccinationer och uppföljning av KOL-sjukdomen som du får.

Sluta röka är den åtgärd som kan hejda själva sjukdomsförloppet, oavsett vilket stadium av KOL du har. Det är aldrig för sent att sluta röka! Alla vårdcentraler bedriver eller kan hänvisa till tobaksavvänjning i grupp eller i enskilda samtal. Både Ljungby och Växjö lasarett har rökavvänjare. ”Sluta-Röka-linjen”, 020-84 00 00, är en kostnadsfri telefontjänst dit du kan ringa för samtal om tobaksstopp.

Hjälp att sluta röka

Vaccination mot influensa och lunginflammation rekommenderas till dig som har KOL.

Inhalationsläkemedel

Vilka mediciner du får beror på de symtom du har av din KOL. Dessa lindrar dina besvär genom att vidga dina luftrör. Vid senare symtom kan du få läkemedel som torkar upp slem och som hämmar inflammation i dina luftrör.

Inhalera rätt!

Har du fått medicin att inhalera är det viktigt att du lär dig att inhalera på rätt sätt för att få full effekt. Om du känner att du inte får i dig din inhalation ska du kontakta din astma-KOL sköterska eller läkare, för hjälp med tekniken. Skulle du, trots din dagliga medicinering, bli akut sämre i lungorna ska du omgående kontakta astma-KOL sjuksköterskan eller din läkare på din vårdcentral för rådgivning. En bra hjälp är att läsa om läkemedelsinstruktioner och titta på en film om hur just ditt läkemedel ska användas.

  1. Börja med en normal utandning
  2. Aktivera läkemedelsdosen. 
  3. Placera munstycket innanför tänderna. Titta rakt fram och behåll den huvudställningen under hela inhalationen.
  4. Andas in medicinen och håll andan några sekunder med stängd mun. Andas sedan som vanligt igen, gärna genom näsan.
  5. Skölj munnen noggrant efter inhalationen och spotta ut. Om du tar cortisoninhalation minskar du risken för biverkan i form av svampinfektion.

Rehabilitering kan bidra till en ökad livskvalitet och förenkla ditt vardagsliv både hemma och på arbetet genom att:

– du får lära dig att få bättre kontroll över sjukdomen

– du får lära dig parera andfåddhet och andnöd

– du kan öka din aktivitet och kanske börja träna fysiskt

– du får lära dig att hålla din vikt stabil eller vid behov reducera eller minska den.

– du får lära dig spara på energi genom att följa ergonomiska råd

– du (och din familj) får vid oro och nedstämdhet hjälp med stödjande samtal

Rehabilitering innebär att du får hjälp av olika insatser av olika yrkeskategorier i ett team.

Behandling med syrgas

Behandling med syrgas ges till ett fåtal personer vars lungor inte längre klarar av att syresätta blodet tillräckligt. De som får syrgasbehandling kan må mycket bättre och öka sin aktivitet. På både Ljungby och Växjö lasarett finns speciell personal, som hjälper till både med utprovning av och information om denna behandlingsform

KOL-teamet ger stöd utifrån dina behov

Vård och rehabilitering vid KOL ges av ett team. Du är huvudpersonen i teamet och övriga medlemmar är läkare, astma-KOL sjuksköterska, sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och samtalsterapeut/psykosocial resurs. Alla i teamet har olika specialinsatser till den som har KOL och därför är det vanligt att man hänvisar till varandra inom teamet, för att du ska får bästa möjliga hjälp utifrån dina behov. En behandlingsplan bör också upprättas för att det ska vara lättare för dig att följa det som är överenskommet vid de olika besöken i vården.

Läkaren i KOL-teamet

Läkaren på vårdcentralen ställer diagnos, ger medicinsk behandling och gör uppföljning av sjukdom och medicinering. För läkaren berättar du din sjukdomshistoria, om du röker eller har rökt, om någon i omgivningen röker, vilken arbetsmiljö du arbetar i eller har arbetat i, förekomst av allergi eller astma i släkten eller om du har andra sjukdomar.

Läkaren lyssnar på dina lungor och beställer en lungfunktionstest. För att utesluta annan sjukdom görs oftast en lungröntgen och ibland tas dessutom kompletterande blodprover. Utifrån testresultat och lungfunktionstestet och hur du allmänt mår, ställer sedan läkaren diagnos. Vilka besvär du har avgör vilket läkemedel läkaren ordinerar till dig. Vid frågor, nya symtom och försämringstillstånd ska du i första hand vända dig till din ordinarie läkare eller astma-KOL sjuksköterska

Astma-kolsjuksköterskan

Astma-KOL sjuksköterskan utför lungfunktionsundersökningen (spirometri). Du får en första allmän helhetsinformation om vad sjukdom KOL innebär. Du som har inhalationer blir visad hur du tar dessa på rätt sätt. Du som röker erbjuds rökavvänjningshjälp. Mätning av vikt och längd görs vid varje besök och du erbjuds grundläggande kostrådgivning. Om du blivit mer än 3 centimeter kortare kan det tyda på benskörhet. Vid urinläckage kan du få utskrivet inkontinensskydd och kontakt med sjukgymnast för bäckenbottenträning. Du får enkla tips om hur du ska få upp slem och hur du ska kunna gå i en trappa utan att hamna i andnöd.

Hur du mår får du skriva ner i ett symtomskattningsformulär (CAT) som bidrar till underlaget för din fortsatta behandling, vem du mer behöver träffa i teamet och nytt återbesök. Till astma-kol-sköterskan är det oftast årligen, tätare eller mer sällan beroende på hur du mår. Vid frågor eller försämring av lungkapaciteten bör du ringa mottagningen för rådgivning.

Sjukgymnast

Sjukgymnasten behandlar symtom och ger fysisk träning:

– Vid hosta och slem kontaktas sjukgymnasten på din vårdcentral. Då får du lära dig hur du själv kan hålla dina lungor rena genom en speciell andnings- och hostteknik, så kallad slemmobilisering. Rena lungor blir inte så lätt infekterade!

– Vid ökad andfåddhet och eventuell andnöd. Då får du lära dig en speciell andningsteknik.

– Vid nedsatt styrka och kondition lär sjukgymnasten dig hur du kan träna utifrån din egen förmåga, så kallad anpassad fysisk träning.

– Vid urinläckage (inkontinens) får du lära dig bäckenbottenträning

– Vid fönstertittarsjuka (Arteriell insufficiens i benen) får du lära dig kärlträningsprogram.

Lungor rena från slem och fysisk träning ökar immunförsvaret och minskar risken för försämringsperioder. Träning minskar också risken för övervikt, diabetes, högt blodtryck och benskörhet.

OBS! Alla med KOL kan träna och öka sin förmåga oavsett ålder och svårighetsstadium av sjukdomen!

Dietist

Dietist ger kostråd och skriver vid behov ut näringsdryck för att du ska kunna vara fysiskt aktiv och för att stoppa en ofrivillig viktminskning.

Vid övervikt ska en viktnedgång planeras tillsammans dietist och med sjukgymnast för att du ska kunna minska i vikt utan att förlora muskelmassa.

Oavsett vilken vikt du har mår du bra av att äta tre huvudmål och 2-3 mellanmål om dagen för att regelbundet fylla på kroppens energi. Det är viktigt att få i sig tillräcklig mängd vätska (vatten) om man har slem i lungorna eller ofta är andfådd

Arbetsterapeut

Arbetsterapeutens insatser kan förlänga din möjlighet att arbeta, vara aktiv och kunna bo hemma.

Anpassning av hemmet och jobbet kan behöva göras. Arbetsterapeut kan vid behov prova ut hjälpmedel, som kan förenkla dina dagliga göromål såsom personlig hygien, städning, matlagning. Exempel på sådana hjälpmedel är en höj- och sänkbar huvudända till din säng så att du andas bättre nattetid. En arbetsstol kan göra att du kan laga din mat sittande, så att du också orkar äta maten direkt efter tillagandet.

Samtalsstöd, psykosocial resurs och kurator

Samtalsterapeut, psykosocial resurs och kurator ger stödjande samtal och kan få dig att lättare acceptera sjukdomen, vilket kan öka din motivation och följsamhet till råd, träning och behandling.

Det känns ofta svårt att få en kronisk sjukdom. En del drabbas av en livskris. Frågor som hur ska det bli, hur ska jag orka, vad innebär detta för mig, för min familj, min ekonomi dyker upp. Tankarna blir många och kan ta mycket energi. Våga fråga efter samtalshjälp till dig och dina anhöriga.

KOL "lärande kafé" i primärvården ger information och stöd

Rehabiliteringsriktlinjer för personer med KOL i Kronoberg infördes våren 2011. De reviderades i samband med att de nationella riktlinjerna för astma-KOL kom hösten 2015. Den tidigare satsningen på utbildning och samverkan mellan den traditionella sjukvården och rehabiliteringen fortsätter med målet rätt rehabilitering för dig.

Sjukhusen i Ljungby och Växjö anordnar KOL-skola. Den vänder sig till dig som har KOL med lite mer påverkan på vardagslivet. Sjuksköterska, läkare, sjukgymnast, kurator, dietist och arbetsterapeut har varsitt utbildningstillfälle.

Anpassad fysisk träning innebär individuellt anpassad träning till dig som har svårt att klara av den allmänna träning som erbjuds i samhället. Anpassad fysik träning erbjuds av sjukgymnast/fysiterapeutbåde i primärvård och på sjukhusen. En remiss från din doktor krävs.

Råd och tips till dig med KOL

  • Klä dig varmt. Att frysa kostar syre och energi.
  • Använd halsduk/scarfs för näsa och mun när det är kallt för att värma inandningsluften.
  • Drick gärna ½-1 glas vatten före dina dagliga inhalationer. Riklig dryck (1½-2 l/dygn) löser slemmet och minskar torrhet i munhålan.
  • Ta eventuellt luftrörsvidgande medicin ca 20 minuter före planerad fysisk ansträngning
  • Att efter din förmåga vara så mycket fysiskt aktiv som det är möjligt.
  • Vistas utomhus dagligen i dagsljus.
  • Kontrollera din vikt.
  • Träna bäckenbotten om du har urinläckage.

Tips om andningsteknik

Vid andfåddhet eller andnöd börjar du med att blåsa ut luften, så kallad sluten läppandning, som när du blåser ut ett stearinljus.

Förläng på så vis utandningen i en takt som är bekväm och som minskar din andfåddhet.

Tips vid trappgång

Dela upp andningen i en del inandning genom näsan och två delar utandning som vid sluten läppandning. På så sätt blir utandningen dubbelt så lång som inandningen. Detta kan du synkronisera i takt med all fysisk aktivitet/träning.

När du till exempel går uppför en trappa:

– andas in samtidigt som du går 1 (2) steg

– blås ut samtidigt som du går 2 (4) steg

Alltså: 1 portion arbete på inandningen och 2 portioner på utandningen.

Övrig information

Patientföreningar: Hjärt-och Lungsjukas förening finns i hela Kronoberg. De har motionsverksamhet, samtalsgrupper, kostcirklar, rökavvänjning, stresshantering, hjärt-lungräddning och andra föreläsningar. Hjärt- och lungsjukas riksförbund.020-21 22 00, www.hjart-lung.se.

Till toppen av sidan