I språklagen från 2009 står det att "språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt." Nedan följer en förklaring till vad de olika delarna innebär.

Vårdat

Vi följer den officiella språkvårdens rekommendationer, som till exempel Svenska akademiens ordlista och Svenska skrivregler.

Enkelt

Använd ett enkelt språk. Undvik onödigt krångliga meningar, ålderdomliga uttryck, förkortningar och medicinska termer som mottagaren inte förstår.

Begripligt

Tänk på läsaren när du bestämmer vilken information texten ska innehålla, i vilken ordning du tar upp saker och ting, hur du delar upp texten i stycken och hur du väljer rubriker.

Här kan du läsa mer om klarspråk.

När du skriver klarspråk är det viktigt att tänka på vem som är mottagaren för texten. Tänk på följande:

• 1177 för invånare vänder sig till patient och allmänhet, inte till vårdpersonal. Mottagaren ska inte behöva ha kunskap i medicin.
• Mottagaren kan till exempel vara sjuk, orolig, stressad, ledsen eller ha ont. Ha en empatisk ton och ett trevligt språk.
• Mottagaren kan till exempel ha läs- och skrivsvårigheter eller vara ny på svenska. Ju enklare språk vi använder, desto fler når vi.
• Var inkluderande. Tänk normkritiskt.
• Strukturera upp texten ordentligt och renodla. Då förenklar du för läsaren så att hen kan hitta informationen.

En sammanfattning ger en snabb överblick av vad texten handlar om. På 1177 fungerar ingressen som en sammanfattning. Tänk på det här: 

• Lyft det viktigaste från texten i sammanfattningen.
• Håll ingressen kort. Tre meningar brukar vara lagom. 
• Undvik krångliga eller långa ord i ingressen.

Här är ett exempel:

Influensa

Influensa är en sjukdom som beror på ett virus. Du kan få hög feber och ont i huvudet, kroppen och halsen. Influensa är vanligast från december till april.

Låt textens rubriker innehålla så tydlig information som möjligt. Du kan tänka att en läsare ska få en hel del information endast av att läsa rubrikerna i en text.

Texten blir mer överskådlig

Tydliga rubriker gör texten mer överskådlig. Läsaren kan också välja och välja bort information. Till exempel är inte en rubrik som handlar om graviditet aktuell för alla.

Vi använder följande tre rubriknivåer:

• huvudrubrik
• kapitelrubrik
• mellanrubrik.

Här är ett exempel på en informativ rubrik:

Hostan är torr och långvarig

En infektion med mykoplasma kan börja med att du känner dig hes och får hosta. Hostan kan kännas torr och retande, så att du behöver hosta ofta.

Hostan kan hålla i sig i flera veckor.

Punktlistor är bra på till exempel följande sätt:

• De lyfter fram viktig information.
• De gör texten luftigare.
• De underlättar för läsare som har svårt att ta till sig text.

Så fort du räknar upp flera saker kan du fundera på att ha en punktlista istället. Instruktioner passar också väldigt bra i en punktlista.

Läs mer om punktlistor här.

Texten blir lättare att överblicka om den är indelad i lagom långa stycken. Använd informativa mellanrubriker.

Det är innehållet som ska styra styckeindelningen. Gör inte styckeindelningen mellan två meningar som hör ihop och syftar till varandra.

Tips

Har du stycken som är alltför långa? Leta då efter ställen där du byter spår eller infallsvinkel. Där passar det bra att göra nytt stycke.

Alltför korta stycken kan också göra texten svårläst, eftersom sambanden kan bli svåra att se.

Ett exempel

Här kommer ett exempel:

Till vilken ålder ska barnet amma?

De första sex månaderna ska barnet enbart få bröstmjölk eller bröstmjölksersättning.

Efter sex månader kan du börja ge barnet mindre mängder mat. Samtidigt fortsätter du att amma eller ge bröstmjölksersättning. Fortsätt med det tills barnet är minst ett år.

Bildspråk kan vara svårt att tolka, framför allt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Var konkret och skriv vad du menar.

Exempel på bildspråk som vi ska undvika:

• Det blir en ond cirkel.
• Levern är kroppens reningsverk.

När du använder en aktiv verbform blir det tydligare vem som gör vad. Då blir också texten tydligare. En mening med en passiv verbform kan kännas distanserande.

Det är dessutom mer stärkande för läsaren att få ha en plats i texten. Det blir tydligare vad som kommer att hända, och vilka man kommer att få träffa.

Exempel

Exempel på en aktiv mening:

• Läkaren kontrollerar dina levervärden.

Exempel på en passiv mening:

• Dina levervärden kontrolleras.

Det blir mycket lättare att läsa en mening som börjar med det viktigaste.

När meningar börjar med formuleringar som ”eftersom”, ”om” eller ”för att” hamnar ofta det viktiga i meningen längre bak. Meningarna blir också snårigare och svårare att läsa.

Exempel

Här är ett exempel när det viktiga kommer först:

• Det är viktigt att mjölka ur brösten om det dröjer innan barnet börjar suga efter förlossningen. 

Undvik att skriva så här: 

• Om det dröjer innan barnet börjar suga efter förlossningen är det viktigt att mjölka ur brösten.

Långa meningar kan vara svåra att läsa. Försök dela upp i fler meningar och sätt punkt. Tänk "en tanke per mening".

Exempel:

• Kognitiv beteendeterapi, KBT är en behandling som kan hjälpa. Då får du lära dig olika beteenden som gör att du får en bättre kontroll över stress och smärta. Det kan minska upplevelsen av att det gör ont. Du kan även få hjälp och stöd genom någon annan typ av psykologisk behandling.

Undvik inskjutna bisatser

Undvik inskjutna bisatser. Det blir tydligare om du delar upp informationen i flera meningar.

Exempel:

• Andelen nybildade röda blodkroppar är låg vid järnbristanemi. Nybildade röda blodkroppar kallas även retikulocyter. 

Undvik:

• Andelen nybildade röda blodkroppar, så kallade retikulocyter, är låg vid järnbristanemi.

Variera längden

Variera längden på meningarna, så att de inte blir lika långa. Det ger en bra rytm i texten.

Det är vanligt att substantiv används när det räcker med ett verb. Det blir onödigt krångligt. Här är några exempel:

• "Vara i behov av" – skriv istället "behöver"
• "Utföra en kontroll" – skriv istället "kontrollera"
• "Vårdpersonalen påbörjar en planering" - skriv istället "vårdpersonalen börjar planera.

Tips

Var uppmärksam på de här ändelserna:

• -ing
• -ande
• -else
• -ende

När du ser de här ändelserna på ett substantiv så kan det vara så att du kan använda en formulering med ett verb istället. 

Sammansatta ord blir långa ord. Långa ord är svårare att läsa.

Ofta går orden att dela upp. Här är några exempel:

• Amningsbesvär – besvär när du ammar.
• Blodtryckssänkande medicin – medicin som sänker blodtrycket.
• Kranskärlsförträngningar – förträngningar i hjärtats kranskärl.

Förläng inte orden i onödan

Det är vanligt att orden förlängs med ytterligare ett ord, ofta i onödan. Det kallas även för ”skrytfenor”.

Ord som kopplas på kan vara till exempel verksamhet, åtgärder, insatser.

Här är några exempel:

• behandlingsinsatser - behandling
• informationsåtgärder -  information
• utvecklingsprocess - utveckling.

Här finns länkar till information som kan hjälpa dig i ditt arbete med klarspråk.

Klarspråkshjälpen

Svenska akademiens ordlista, SAOL

Myndigheternas skrivregler

Språkrådets snabba skrivregler

Fler lästips

Här kan du hitta fler lästips om språk.

Språkgruppen på 1177 och UMO

Du kan kontakta språkgruppen på 1177 och UMO via den här mejladressen: sprak@inera.se