Livsstil och vanor går att ändra

Många vanliga sjukdomar är kopplade till livsstil, alltså hur vi lever våra liv varje dag. Att förändra sina dagliga vanor kan ge stora hälsoeffekter på sikt. Även små förändringar kan göra stor skillnad.

Du kanske har tankar om hur du borde leva, men gör i slutänden ändå som du brukar. Ofta gör vi det vi är vana vid, oavsett om vanorna är bra för oss eller inte. Vanor blir lätt till en livsstil.

Det som är vant är tryggt, och kan kännas som det enklaste och bästa för stunden. På kort sikt kan det fungera, men om en vana inte är bra för hälsan kan det i längden vara nödvändigt att göra en förändring.

För att göra en förändring behöver du bryta en vana och ersätta den med en ny. Men hur? Det finns många olika tips och råd, och vad som passar för en person kanske inte passar en annan. Här kommer några grundläggande råd om vad du kan tänka på om du vill ändra dina vanor och din livsstil.

Grundläggande behov

För att du ska må bra behöver du några grundläggande saker:

  • näring
  • rörelse
  • återhämtning och sömn.

Återhämtning innebär dels att få tillräckligt med sömn och vila, dels att få möjlighet att ägna sig åt sådant man tycker är lustfyllt och kul. Det kan till exempel vara att känna glädje och gemenskap tillsammans med andra eller ägna tid åt sådant som intresserar dig.

Samhället och kraven från andra kan göra det svårare att leva så att våra behov blir tillgodosedda. Framför allt får de flesta av oss för lite rörelse och återhämtning.

Det kan kännas svårt att prioritera sin hälsa när tiden inte räcker till. Tänk då inte att du "måste" göra på ett visst sätt utan försök att i stället tänka att du "vill" göra på ditt eget sätt. Öva på att säga nej till sådant du inte mår bra av. Motivationen ska utgå från dig och vad du behöver.

Förändrad livsstil gör skillnad

Enligt världshälsoorganisationen WHO orsakar ohälsosam livsstil 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av all cancer.

Det betyder att en förändring av vanor och livsstil kan förbättra hälsan och minska risken för sjukdom. Små förändringar som håller i sig är oftast bättre än dieter som ska snabbt resultat på kort tid.

Sträva efter balans

Alla har olika förutsättningar att kunna ta hand om sin hälsa. Motivationen att leva hälsosamt kan också ändras från dag till dag. Att ställa allt för höga krav på sitt dagliga liv kan bli svårt att leva upp till i längden. En bra målsättning är att försöka hitta en balans. Balans mellan rörelse och stillhet, mellan näringsrik mat och godsaker och mellan stresssömn och återhämtning.

Att förändra din livsstil behöver inte vara tråkigt. Om du bryter en dålig vana i vardagen kan det bidra till att du mår bättre och kan njuta mer, till exempel när det är helg. Det är det du gör varje dag som påverkar din hälsa mest, inte det du gör någon gång ibland.

Anpassa din livsstil

Medan tiden går förändras våra liv och våra förutsättningar. Kanske behöver du inte samma mängd energi som när du var yngre? Eller så kanske du har bytt arbete till något mer stillasittande? Har du i stället börjat leva ett mer aktivt liv, och behöver äta mer energirik mat varje dag? Då kan du behöva justera dina vanor för att skapa balans.

En förändring av livsstilen sker lättast i olika steg. Ibland kan det behövas en handlingsplan för att göra en förändring – efter våra olika förutsättningar. 

Gör en handlingsplan för hälsan

Om du bestämmer dig för att ändra en vana eller börja med en ny – gör upp en handlingsplan för hälsan som ett kontrakt med dig själv. Vilken vana vill jag ändra på? Vad är målet? När ska jag sätta i gång? 

Skriv sedan ut hälsoplanen på papper och sätt upp den där du ser den varje dag. Din hälsoplan hjälper dig att sätta gränser och skapa nya rutiner för måltider, motion, vila och sömn. Ta med planen när du besöker din husläkare. Kanske fysisk aktivitet på recept kan vara ett stöd för att komma igång med motion? Kanske en dietist kan stödja dig i nya matvanor?

Förändring i olika steg

Nästa steg är förändringen. Vad är viktigast för dig att ändra på? Vilka vardagsvanor orsakar mest problem? Vilka vanor vill du absolut ha kvar? Bestäm vad du ska göra. Sätt upp mål på kort och lång sikt. Bestäm tidpunkt när du ska börja. Var snäll mot dig själv och sätt upp lätta mål som du utan svårighet kan klara av. När du vill kan du sedan lägga till fler förändringar.

När du börjar med att ta en promenad kan det förändra ditt liv. Du minskar risken att få en hjärt- och kärlsjukdom, du får mer energi och sover bättre på natten. Dessutom minskar risken för depression. Om du ändrar dina matvanor kan du uppnå samma typ av fördelar. Om du till exempel minskar på sötade produkter som läsk och godis och i stället äta ett nyttigt mellanmål kan du få en bättre blodsockerbalans, mindre sötsug och slippa stora humörsvängningar, samtidigt som ditt midjemått minskar.

Du som röker har en oslagbar möjlighet att minska riskerna för flera olika allvarliga sjukdomar och snabbt få en bättre hälsa när du gör ett rökstopp och kroppen reparerar sig.

Rådgör med läkare

Om du inte känner dig helt frisk eller har en kronisk sjukdom bör du rådgöra med din läkare på vårdcentralen innan du sätter i gång. Vid sjukdomstillstånd som beror på livsstilen - som till exempel övervikt eller fetma, rökning, alkohol - kan du även att få gå i stödsamtal hos distriktssköterska.

Lär av dina bakslag

När du väl tagit steget till förändring genom nya vanor gäller det att hålla fast vid dem. Släpp inte helgpromenaden om annat råkar komma i vägen. Var beredd på bakslag, men se till att återgå till planen igen. Se bakslagen som steg på vägen som du kan lära dig av, så att du kan undvika dem i fortsättningen.
Det viktigaste är ändå att veta vilket håll du strävar åt, och att du själv driver förändringen. De mest värdefulla förändringarna är de som räcker länge och ger mersmak. Jämför dig aldrig med andra, utan bara med dig själv.
Senast uppdaterad:
2016-05-12
Skribent och redaktör:

Emma Holmér, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Mai-Lis Hellénius, professor Karolinska Institutet, överläkare vid livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset