ATT FÅ EN RYGGMÄRGSSKADA

Termer och begrepp vid ryggmärgsskada

Innehållet gäller Jönköpings län

Vi har sammanställt en lista på termer och begrepp som du kan stöta på om du har en ryggmärgsskada.

ADL

ADL står för Aktiviteter i det dagliga livet. Det handlar om aktiviteter som är gemensamma för alla människor och som utförs regelbundet så att du kan leva ett självständigt liv.

Man brukar dela in ADL i två delar:

  • personliga aktiviteter (P-ADL), det vill säga aktiviteter som toalettbesök, dusch, äta, dricka, på- och avklädning och förflyttning.
  • instrumentella aktiviteter (I-ADL), exempelvis kommunikation, inköp, resor, betala räkningar, matlagning och hushållssysslor. 

Autonom dysreflexi

Ett överaktiveringssyndrom med förhöjt blodtryck. De vanligaste symptomen är svettningar, dunkande huvudvärk, fläckig hud runt nacken och gåshud. Autonom dysreflexi kan drabba personer med en ryggmärgsskada i den övre delen av ryggraden (i höjd med bröstkota nummer 6, neurologisk nivå, eller högre upp). Det kan bland annat utlösas av urinvägsinfektion eller överfylld blåsa. 

Cystometri

Undersökning av urinvägarna.

e-RIK

e-RIK betyder Egenutförd Ren Intermittent Kateterisering och avser hygienrutiner när du själv byter engångskateter.

Flip-Flow

Ventil som gör det möjligt att stänga och öppna kateter (för urintömning) på bestämda tider.

Klimatvård

Rehabilitering i varmt klimat.

Neurologisk nivå

Ju högre upp på ryggmärgen man får sin skada, desto fler av kroppens funktioner påverkas. Den neurologiska nivån är den lägsta helt oskadade nivån på ryggmärgen. Nivån beskriver indirekt hur högt på ryggmärgen skadan sträcker sig och därmed vilka organfunktioner som kan förväntas vara påverkade.

KAD

En kvarliggande kateter i urinröret tömmer blåsan kontinuerligt eller på bestämda tider under dygnet med hjälp av en ventil. 

Kocks blåsa

En ny, konstgjord blåsa görs av tunntarm och en stomi för urin läggs på buken. Tömning av blåsan sker via en kateter som förs in via stomin.

Kontrakturprofylax

Rörelser för att behålla rörelseomfånget i lederna.

Parapares/paraplegi

Ryggmärgsskadan påverkar benen. 

PEP-andning

Träna andningen genom att andas med motstånd, t ex med hjälpmedlet mini-PEP.

Suprapubiskateter

En kvarliggande kateter från urinblåsan, genom huden, tömmer blåsan kontinuerlig, eller på bestämda tider under dygnet med hjälp av en ventil.

Tetrapares/tetraplegi

Ryggmärgsskadan påverkar både benen och armarna

Till toppen av sidan