Fler behandlingar

Bloddialys – hemodialys

Du kan få behandling med dialys när dina njurar inte fungerar. Vid bloddialys renas din kropp genom att blodet passerar ett filter i en speciell maskin. Dialys tar bort besvär som beror på njursvikt, till exempel klåda och illamående. Du mår bättre en till två veckor efter att du har börjat med dialys. Du kan få behandlingen på en dialysmottagning eller hemma.

Dialys ersätter njurarnas uppgift att rena kroppen. Vid tillfällig njursvikt kan du behöva dialys en kortare tid. Men många behöver dialys resten av livet eller tills en njurtransplantation blir möjlig.

Den finns två former av dialys. Den ena är bloddialys, som också kallas hemodialys. Den andra är bukhinnedialys, som också kallas påsdialys.

Förberedelser

Innan du får dialys första gången behöver vissa blodkärl förberedas. Det blodkärl som ska användas under dialysen behöver bli större. Det gör läkaren under en operation. Här beskrivs några metoder som läkaren kan använda.

AV-fistel

Det finns två sorters blodkärl i kroppen, artärer och vener. Eftersom venerna inte har tillräckligt stort blodflöde behöver läkaren skapa ett speciellt blodkärl, en AV-fistel. Då kopplas en bit av en artär och en ven ihop. Artären gör att blodflödet ökar i venen.

Läkaren skapar fisteln under en mindre operation. Det är vanligt att få fisteln på underarmen. Efter ett par månader har venen blivit större och tåligare och du kan få dialysbehandlingen.

Du kan känna fisteln som ett blodkärl under huden. Fisteln är oftast en centimeter i diameter.

Graft

Ibland fungerar inte venerna som fistel. Då kan ett konstgjort blodkärl opereras in i stället. Ett sådant kärl kallas graft.

Kateter

Du kan få en kateter inlagd i ett blodkärl i stället för att en fistel skapas. Kateter är en tunn slang som förs in i ett blodkärl på halsen. Den läggs under huden och kommer fram på bröstet om den ska användas under en lång tid.

Du kan också få katetern inlagd genom ett blodkärl i ljumsken om det gäller akut dialys.

Så går behandlingen till

Du får sitta eller ligga i en fällbar stol eller en säng under behandlingen. Du kan sova, titta på tv, lyssna på musik eller läsa.

Varje behandlingstillfälle tar ungefär fyra timmar. Men tiden kan variera.

Det vanligaste är att få behandlingen på en dialysmottagning. I rummet kan det ofta vara flera personer som får dialys samtidigt.

Det är dialyssjuksköterskor som sköter behandlingen på en dialysmottagning.

När du har fått utbildning kan du själv förbereda eller genomföra hela eller delar av behandlingen. Då kan du gå till en självdialysenhet, där det alltid finns dialyssjuksköterskor som kan hjälpa dig. Särskild dialysutrustning kommer att installeras i din bostad om du ska göra dialys hemma.

Behandlingens olika steg

    1. Dialyssjuksköterskan förbereder maskinen genom att sätta dit ett nytt filter, nya slangar och spola igenom med ren koksaltlösning.
    2. Du får ett läkemedel före behandlingen som motverkar att blodet levrar sig. Ibland får du läkemedlet under hela behandlingen.
    3. Sjuksköterskan ställer in hur mycket vätska som ska tas bort från kroppen och hur lång tid behandlingen ska pågå.
    4. Dialysslangarna kopplas till fisteln med två dialysnålar. Slangarna kan även kopplas direkt till katetern om du har en sådan.
    5. Sjuksköterskan startar dialysmaskinens pump. Då leds blodet ut från blodkärlet genom AV-fisteln eller katetern och sedan genom en dialysslang in i maskinen. Där renas blodet och därmed hela din kropp från restprodukter. Vätska tas också bort. Sedan leds blodet tillbaka in i kroppen genom den andra dialysslangen.

Mellan behandlingarna desinficeras maskinen.

Hur mår jag efteråt?

Hur du mår efter en dialysbehandling är olika för varje person och kan variera från gång till gång. Det är vanligt att känna sig trött en stund efter behandlingen.

När du börjar få dialysbehandling har du ofta mått dåligt under en längre tid, eftersom njurarna inte har fungerat som de ska. Många mår bättre inom ett par veckor efter att de har påbörjat dialysbehandlingen. 

Jönköpings län

Fysisk träning vid behandling

Fysisk aktivitet och träning är en viktig del i behandlingen av kronisk njursvikt och har flera goda effekter på kroppen, till exempel förbättrad kondition, starkare muskler och skelett samt en positiv påverkan på blodtryck och blodfettnivåer.

Njursvikt leder bland annat till minskad muskelmassa och kraftigt nedsatt fysisk ork, på grund av muskelsvaghet och lågt blodvärde. Blodvärdet höjs med läkemedlet erytropoetin och muskelsvagheten behandlas med fysisk träning.

Den fysiska kapaciteten kan minska med upp till 50 procent i dialysstadiet. Det kan du motverka genom att träna regelbundet. Träningen ger ökad muskelstyrka och/eller uthållighet och förbättrar din syreupptagning. Även din förmåga att till exempel  gå i trappor, resa dig upp från sittande och ta dig upp från golvet förbättras av regelbunden fysisk träning.

För att behålla muskelstyrkan, uthålligheten och konditionen behöver du som har kronisk njursvikt träna 3 gånger/vecka.

Innan du börjar träna är det viktigt att blodtryck och hjärtstatus är under kontroll och att du inte har inte samlat på dig mer vätska än vanligt.

Det är viktigt att du tidigt får kontakt med en sjukgymnast som har specialkunskaper inom njurmedicin. Har du inte redan en sådan kontakt så kan du kontakta sjukgymnastiken på ditt sjukhus.

Så fungerar dialysmaskinen

Dialysmaskinens uppgift är att rena blodet från restprodukter och ta bort vatten som inte behövs.

Blodet filtreras genom tunna rör

Dialysmaskinen pumpar blodet genom ett filter. I motsatt riktning pumpas dialysvätska. Restprodukterna flyttar sig genom de små hålen i filtret till dialysvätskan och tas på så sätt bort ur blodet. Viktiga och nyttiga ämnen som kroppen behöver stannar däremot kvar. Dialysvätskan tar också hand om det överskott av syror som varje dag bildas i kroppen.

Vatten i kroppen som inte behövs tas bort

Dialysmaskinen tar bort vatten som inte behövs. Det sker genom att en tryckskillnad skapas mellan blodet och dialysvätskan i filtret. På så sätt kan överskottsvatten tryckas ut.

Det är vanligt att två till tre liter vatten behöver tas bort ur kroppen vid varje dialystillfälle om kroppen inte tillverkar någon urin.

Dialysvätskan för ut restprodukterna

Dialysvätskan består av en ren lösning av salt och vatten. Vanligt kranvatten renas i ett reningsverk som är kopplat till dialysmaskinen. När vattnet är renat tillsätts bikarbonat och vissa salter. Dialysvätskan värms av dialysmaskinen till kroppstemperatur eller något lägre. Den använda dialysvätskan leds ut i avloppet tillsammans med de skadliga restprodukterna. Du får ett litet reningsverk installerat i din bostad om du har dialys i hemmet.

Uppföljning vid varje nytt besök

Du får träffa en dialyssjuksköterska inför varje nytt besök om du får dialys på en mottagning.

Du får berätta hur du mår

Dialyssjuksköterskan frågar hur du mår, till exempel om du känner dig svullen och har svårt att andas.

Du får väga dig

Du får väga dig för att se om du har gått upp i vikt sedan den förra behandlingen. Att öka i vikt under ett par dygn är ett tecken på att det samlas för mycket vatten i kroppen. Dialyssjuksköterskan avgör sedan hur mycket vatten som ska tas bort.

Du får lära dig att sköta dialysen själv

Du kan få lära dig hur du gör behandlingen själv. Specialutbildade sjuksköterskor håller i utbildningen, som tar två till tre månader. Därefter kan du antingen sköta dialysen på en dialysmottagning eller i ditt hem.

Du får bland annat lära dig vilken funktion njurarna har i kroppen och vad som händer när du får njursvikt. Du får också råd om hur du kan leva ett så bra liv som möjligt.

Större frihet med egen behandling

Genom att göra behandlingen själv har du större möjlighet att påverka vilken tid du vill utföra den. 

Du kan till exempel korta behandlingstiden för varje tillfälle eftersom du kan göra den oftare. Du kan också göra dialysen på natten när du sover. Det är då vanligt att utföra behandlingen fyra till sju gånger i veckan hemma.

Täta kontakter med vården

När du får dialysbehandling har du täta kontakter med dialyssjuksköterskor och en läkare som är specialist på njursjukdomar.  Du har alltid möjlighet att ringa en sjuksköterska om du sköter dialysen själv hemma.

Att leva med dialys

Du behöver planera ditt liv efter behandlingarna. Hur du mår kan också påverkas av om du har andra sjukdomar.

Behandlingen anpassas efter dina behov

För att du ska må så bra som möjligt utformas behandlingen efter dig och din situation.

En del personer kan behöva mer dialys än andra för att få den blodrening som krävs. Hur mycket du behöver beror framför allt på om dina njurar har kvar en viss funktion eller inte.

När du får behandling oftare och under längre tid tas mer restprodukter och överflödigt vatten bort ur kroppen. Att få behandling ofta hjälper också till att hålla blodtrycket på en bra nivå. Behandlingen minskar också besvär som trötthet, illamående och klåda som beror på njursvikt.

Prata med en dietist om vad du ska äta och dricka

Du behöver äta hälsosam mat och få i dig tillräckligt med energi och näringsämnen när du behandlas med dialys. Du kan behöva undvika vissa livsmedel och ofta även begränsa hur mycket vätska du får i dig. Det är till exempel vanligt att du får högre värden av kalium och fosfat i blodet om du har njursvikt. Därför behöver du undvika livmedel som innehåller mycket av dessa ämnen, till exempel bananer och jordgubbar. Du kan få träffa en dietist som ger kostråd.

Planera din träning med en fysioterapeut

Det är viktigt att du är fysiskt aktiv för att ha kvar din muskelstyrka. Du kan få hjälp att planera din träning av en fysioterapeut.

Det är också bra att fortsätta med vanliga vardagliga aktiviteter som du tycker om. Det kan till exempel vara att träffa vänner, resa eller gå ut i skogen.

Du kan ha ett sexuellt samliv

Själva behandlingen hindrar inte att du har ett sexuellt samliv. Men ibland kan din lust och sexuella förmåga påverkas av olika faktorer. Det kan vara både fysiologiska och psykologiska faktorer som hör samman med njursjukdomen och dialysen. Det finns hjälp att få, så prata med sjukvårdspersonalen om du har problem. 

Råd och stöd vid dialys hemma

Du har alltid möjlighet att ringa en sjuksköterska om du sköter dialysen själv hemma. Du kan diskutera din behandling och ställa frågor. Du kan också fråga läkaren som du går till på regelbundna kontroller.

Du kan få dialys utomlands eller på andra orter när du reser

Dialysmottagningar kan finnas på många ställen, inte bara på sjukhus. Oftast har du din behandling under dagtid. Men ibland går det att få den på kvällen eller natten.

Du kan få din behandling på andra dialysmottagningar, både inom Sverige och på andra håll i världen. Det kallas gästdialys och innebär att du har möjlighet att resa, även om det kräver en del planering. Du kan få mer information av dialyssjuksköterskan på den mottagning där du får behandling.

Du kan få stöd från kurator och patientförening

Det är en stor omställning i livet att få dialysbehandling. En del klarar snabbt av att hantera sin nya situation. För andra kan det ta längre tid. Du kan få träffa en kurator på sjukhuset för samtal och stöd. Du kan även få tips och råd från en patientförening. Genom den kan du också komma i kontakt med andra som du kan dela dina erfarenheter med.

Stöd för närstående

Närståendes liv kan också påverkas. Därför behöver närstående få information, möjlighet att ställa frågor och ibland få stöd på annat sätt. Sjukvården och patientföreningar anordnar träffar för både patienter och närstående. Det går alltid att prata med en sjuksköterska eller läkare för att få stöd.

Komplikationer och följdsjukdomar

Det kan ibland bli förträngningar i dialysfisteln. Då kan fisteln behöva vidgas med en så kallad ballongkateter.

Behandling med bloddialys kan också ge en del kroppsliga besvär. Det kan till exempel vara trötthet, muskelkramper och blodtrycksfall.

Varför får jag bloddialys?

Du får behandlingen när dina njurar har slutat fungera helt eller till stor del. 

Njurarna renar blodet

Njurarnas främsta uppgift är att rena kroppen genom att rena blodet från ämnen som inte behövs. Dessa ämnen kallas restprodukter och lämnar kroppen med urinen. Njurarna tar också bort överflödigt vatten från kroppen. De är även viktiga för att blodtrycket ska ligga på en bra nivå.

Blodet filtreras i små nystan av blodkärl inuti njurarna. Viktiga ämnen som kroppen behöver för att fungera stannar kvar i blodet, till exempel salter. Men restprodukter och onödig vätska lämnar kroppen som urin.

Vad händer när njurarna inte fungerar?

När njurarna inte klarar av att rena blodet som de ska stannar ämnen som är skadliga för kroppen kvar i blodet. Det är också vanligt att kroppen samlar på sig för mycket vatten. Det kan leda till att du får högt blodtryck, blir svullen och andfådd.

Det kan finnas många olika orsaker till att du får njursvikt. De vanligaste är diabetes, åderförfettning eller njurinflammation.

Du får regelbunden dialys vid kronisk njursvikt

De flesta som påbörjar en dialysbehandling har haft besvär med njurarna under många år. Njurarna försämras långsamt, till en början utan att du märker några symtom. Det kallas kronisk njursvikt.

Du behöver regelbunden behandling med dialys eller en njurtransplantation om njurarna fungerar mycket dåligt. Det behövs för att undvika allvarliga symtom av urinförgiftning.

Du får tillfällig dialys vid akut njursvikt

Du kan behöva få dialysbehandling under kortare tid om njurarna tillfälligt slutar fungera. Det kallas för akut njursvikt och kan bero på till exempel förgiftningar, biverkningar av läkemedel eller någon tillfällig sjukdom som påverkar njurarna. Du blir oftast bra igen när du har fått behandling för det som har orsakat besvären.

Två former av dialys

Det finns två former av dialysbehandlingar. Bloddialys, som också kallas hemodialys, är den ena. Den andra är bukhinnedialys, som också kallas påsdialys. Det varierar från person till person vilken dialysbehandling som passar bäst. Ibland kan du behöva växla mellan de båda behandlingarna.

Vid bukhinnedialys används bukhinnan som dialysfilter. Då har du dialysvätska i magen. Dialysvätskan byts genom en plastslang som du först har fått inlagd genom huden in i bukhålan. Du kan ofta byta vätskan själv eller få hjälp av utbildad hemtjänstpersonal.

Ibland kan läkemedel hjälpa

Njurarna kan ibland rena blodet tillräckligt bra trots att funktionen är mycket försämrad. Du behöver då behandling med läkemedel. Ibland behöver du även ändra vad du äter och dricker för att må bra.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan