Ätstörningar

Att vara närstående till någon med en ätstörning

Att vara närstående till någon med en ätstörning är ofta väldigt svårt. Ibland kan det påverka dig så mycket att du kan ha problem att få vardagen att fungera. Det finns mycket du kan göra för att stötta den som har en ätstörning, men det är viktigt att du också tar hand om dig själv.

Ett barn äter tillsammans med två vuxna
När man umgås och pratar om annat medan man äter kan det vara lättare att få distans till jobbiga tankar på mat och kroppen.

Den här texten är för dig som är närstående till någon som har en ätstörning. Du kan vara till exempel förälder, partner, syskon eller vän.

Du som är ung och har en vän eller ett syskon med en ätstörning kan läsa mer om ätstörningar på UMO.se

Att vara närstående till någon med en ätstörning kan väcka många känslor. Du kan till exempel känna dig rädd, ledsen eller arg.

Eftersom en ätstörning kan pågå under lång tid är det viktigt att du tar hand om dig själv och vilar från ansvar och oro ibland. Det gör det lättare att vara ett bra stöd.

Vad kan jag själv få för stöd?

Du som närstående kan också behöva stöd. Att vara nära någon som har en ätstörning är ofta svårt och tungt. Det är naturligt att känna sig otillräcklig eller maktlös.

Det kan vara svårt att vara ett stöd för någon annan om man själv är mycket orolig, rädd eller ledsen. Därför är det bra att själv ta hjälp.

Det finns olika organisationer och föreningar som erbjuder anhörigstöd.

Här är några exempel:

Ta hand om dig själv

När du är mycket orolig för någon du älskar och bryr dig om är det lätt att glömma bort dina egna behov. Fortsätt att göra saker som du gillar. Ät, sov och rör på dig. Träffa personer som du tycker om att umgås med. Du behöver ta hand om dig själv för att kunna vara ett bra stöd.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du mår mycket dåligt. Där kan du få träffa en kurator eller en psykolog och få samtalsstöd.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Där kan du även få hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra för den som är sjuk?

Du kan som närstående inte själv hjälpa den som har en ätstörning. Oftast krävs det att hen får vård för att bli frisk. Men det finns mycket du kan göra för att stötta personen:

Visa att du bryr dig

Du kan tala om att du ser att personen mår dåligt, men utan att fokusera på mat, kropp eller träning. Fortsätt att fråga hur personen mår även om hen säger att allt är bra.  Även om du upplever att det inte gör någon skillnad kan det få personen att förstå att du finns där när hen vill ha hjälp.  

Erbjud dig att följa med på vårdbesök och vara ett stöd både innan, under och efter behandlingen.

Hjälp till att förstå orsaker

Det finns många olika skäl till att en person utvecklar en ätstörning. Det är vanligt att personen har svårt att hantera känslor och tankar. En ätstörning kan vara ett sätt att skapa en känsla av kontroll, och att fokusera tankarna på mat i stället för att känna känslor som ångest och oro.

Det är vanligt att inte veta vad som har orsakat ätstörningen. Då kan det hjälpa att fundera tillsammans, till exempel på de här frågorna:

Finns det något särskilt som skapar stress i hens liv?

  • Har det hänt något speciellt som påverkar hen?
  • Hur ser relationer till vänner och familj ut?
  • Känner hen sig ensam eller utsatt på något sätt?
  • Har hen höga krav på sig själv?

Ätstörningar kräver professionell hjälp

Den som har en ätstörning behöver vård, oftast från en ätstörningsklinik eller annan specialistmottagning. Du kan hjälpa personen att söka vård men det är inte din uppgift att ge vård.

Att prata om hur man mår kan göra att den som är sjuk mår lite bättre, men det hjälper oftast inte mot ätstörningen.

Du kan hjälpa din närstående genom att till exempel kontakta vården eller ta reda på vilken vård som finns.

Tips när du pratar med någon som har en ätstörning

Här är några tips när du ska prata med någon som har en ätstörning:

  •  Undvik kommentarer som fokuserar på kropp och utseende, även om du är orolig och vill visa omtanke. Det kan vara triggande för personen och få motsatt effekt.
  • Lyssna på personens tankar och känslor även om du inte håller med. Svara till exempel "Okej, så du har mycket självkritiska tankar. Varför tror du att det är så?” I stället för att argumentera emot.
  •  Var rak och ärlig med vad du ser men utan att döma eller kritisera. Till exempel ”Jag ser att du undviker måltider, är det något du vill prata om?”
  • Försök att inte komma med råd och lösningar direkt. Det viktiga är att du är närvarande och lyssnar.  
  • Bekräfta att du förstår att det är svårt för personen att ändra sitt beteende och att hen behöver hjälp att hantera sin situation.
  • Visa att du vill vara ett stöd för personen att må bättre. Det kan du göra till exempel genom att ta kontakt, ställa frågor och finnas där för hen, även om personen själv inte tar initiativ till att träffas eller prata.
  • Anpassa inte ditt beteende efter personen. Fortsätt att göra sådant som brukade vara normalt i er relation, som till exempel att föreslå att gå och fika eller laga mat som ni tycker om.

Personer med ätstörningar har ofta svårt att inse eller erkänna allvaret i situationen. Det kan göra det svårt för dem att förstå eller acceptera att de behöver hjälp. Det betyder inte att dina försök att hjälpa är betydelselösa eller bortkastade.

Här kan du läsa mer om olika ätstörningar och vilken hjälp som går att få.

Att vara närstående till någon som inte vill ha hjälp

Om personen själv inte vill ta emot hjälp eller gå i behandling, är det svårt att få hen att göra det.

Detta gäller även personer under 18 år. Det kan vara en mycket svår och jobbig situation för dig som närstående. Försök att respektera personens önskan. Det du kan göra är att fortsätta prata om hur hen mår. Ta upp frågan om hjälp gång på gång, men utan att ställa krav.  

Ta pauser från oron och gör saker ihop

Det är viktigt att ni också tar pauser från sjukdomen. Gör saker tillsammans som ni gillar, med familjen eller vännerna.

Försök att hitta sätt som gör att alla kan slappna av och ha det bra tillsammans, även om personen inte har blivit fri från sin ätstörning.

Aktuella artiklar

Ätstörningar under graviditeten

När du är gravid växer magen och kroppen förändras. Det kan kännas jobbigt. För dig som tidigare har haft ätstörningar finns en risk för återfall under graviditeten. Berätta för en barnmorska om ätstörningarna för att få stöd under graviditeten.

Ätstörningar

Läs mer om olika former av ätstörning. I texterna finns också information om när och var man ska söka vård. Det finns hjälp att få.

Till toppen av sidan