Avtal och bildrättigheter

Alla fotografer och illustratörer som vi samarbetar med har upphovsrätt till sina bilder. Det betyder att de har rätt att själva bestämma hur deras bilder får användas. När vi vill använda deras bilder skriver vi avtal om vilken typ av användning vi vill köpa.

När vi köper bilder avtalar vi om hur, var och under vilken period bilden får publiceras. Försök gärna skriva avtalet så att bilden kan användas i samtliga regioner, under en obegränsad tid och i så många kanaler som möjligt. Exempel på kanaler är webben, sociala medier, broschyrer och hushållstidningar.

När vi köpt nyttjanderätt har upphovsmannen fortfarande kvar sin äganderätt, vilket innebär att vi inte kan ändra i bilden hur som helst. Vi får inte heller sälja eller ge bilden till tredje part, till exempel en nyhetstidning som ska skriva om något av våra ämnen.

Nyttjanderätt ska inte förväxlas med äganderätt. Fotografen eller illustratören har automatiskt äganderätt till sina bilder. Vi kan i vissa fall köpa äganderätten från fotografen eller illustratören, det kallas även för att friköpa bilden. Då har vi till exempel rätt att ändra i bilden.

Alla bilder som går att knyta till en fysisk person är en personuppgift enligt Dataskyddsförordningen. Därför måste vi ha skriftliga godkännande från de personer som syns i våra bilder. Det kan ske i en samtyckesblankett eller i ett avtal där medverkande godkänner bildhanteringen.

Tänk på att kontrollera att det finns skriftliga godkännanden även när ni köper in bilder utifrån, till exempel från bildbyråer.

Vi ska alltid ta bort bilder på personer som inte längre vill medverka. Det gäller även om vi har ett skriftligt godkännande från personen.

När vi har slutat att använda en bild är vi skyldiga att se till att bilden tas bort från alla arkiv, bildbanker och webbplatser där bilden finns.

Barn i bild

När barn medverkar i bild behöver vi underskrifter från barnets samtliga vårdnadshavare. Barn över 16 år kan själva skriva på ett medverkandeavtal, men vi rekommenderar att vårdnadshavare skriver på fram tills barnet fyller 18 år.

Om du använder en gammal bild på ett barn kan du behöva förnya avtalet om barnet hunnit fylla 16 år. Då räknas barnet gammalt nog för att själv skriva på ett avtal.

Det är bra att avtala om ensamrätt för våra bilder om det är möjligt. Bilderna kan annars att användas av andra varumärken som vi inte vill bli förknippade med.

Ett annat ord för ensamrätt är exklusivitet.

Av samma skäl undviker vi bilder från bildbyråer eller bildbanker med creative commons avtal, då man sällan har ensamrätt.

Vilka rättigheter gäller för bilder som är tagna av anställda? 

Arbetsgivaren äger bilden och upphovsrätten om bilden är tagen i tjänsten. Helst ska detta tydliggöras i ett anställningsavtal.

Du äger upphovsrätten om du har tagit en bild privat, till exempel på din fritid. Då är det bra att tydliggöra användningsrättigheterna genom ett avtal.

Vilket ansvar har vi för bilder som sprids i sociala medier?

Vi har ansvar för de bilder och filmer vi själva laddar upp och sprider i sociala medier. Tydliggör alltid i avtalen med fotografer, illustratörer och avbildade personer om bilderna är tänkta att spridas i sociala medier.

Till viss del har vi även ansvar för vad andra sprider i våra kanaler, enligt lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, BBS-lagen. Det gäller till exempel inlägg på en Facebooksida som vi själva administrerar. Då måste vi hålla uppsikt över kommentarsfältet och ta bort bilder och annat innehåll som bryter mot lagen.

Läs mer i lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

Är det tillåtet att fota på sjukhus?

Många sjukhus har fotoförbud, men ibland kan det gå bra att fota om du har tillstånd i förväg. Det enklaste brukar vara att ha med sig egna statister eller modeller.

Generellt sett är det tillåtet att fota på offentliga platser, men ett sjukhus räknas inte helt och hållet som en offentlig plats. På ett sjukhus gäller också sekretesslagstiftning och det finns förhållningsregler för anhöriga, som exempelvis besökstider.

Är det tillåtet att fota en folkmassa på till exempel en gata eller en buss?

Det är tillåtet att fota och publicera en bild på en folkmassa så länge ingen enskild person kan identifieras. Om det går att identifiera personer behövs skriftligt godkännande innan bilden publiceras. 

Är det tillåtet att publicera en bild där ett konstverk syns i bakgrunden?

Generellt är det inte tillåtet att fota av konst, eftersom de är skyddade av upphovsrätten. Men det kan vara okej att fota om konstverket bara syns som en liten oväsentlig del av bilden, till exempel i bakgrunden eller suddigt i ett hörn. Om det syns mer än så behövs samtycke från upphovsrättsinnehavaren.

Statyer, byggnader och annan offentlig konst får fotograferas om de är stadigvarande placerade på en allmän plats utomhus. Men bilderna får i så fall bara användas analogt, det vill säga i trycksaker och tidningar. De får inte spridas digitalt. För oss är det därför relevant att undvika sådana bilder.

Läs mer i lagen om upphovsrätt litterära och konstnärliga verk.

Ska vi alltid ange fotografens eller illustratörens namn i anslutning till en bild?

Vi ska så långt det är möjligt ange fotografens, illustratörens eller producentens namn i anslutning till bilden eller filmen.

Upphovsmannen har alltid en ideell rätt till sina bilder och därmed rätt att bli namngiven enligt så kallad god sed. God sed brukar innebära att man ska ange namn i redaktionellt innehåll, som till exempel i tidningar. Däremot krävs det inte i reklambilder.

Av praktiska eller tekniska skäl kan vi ibland inte skriva ut namnet, exempelvis till puffbilder. Därför ska helst puffbilden återkomma i den artikel som puffen länkar till, eftersom upphovsrättshavarens namn finns i avsändarinformationen på artikelsidor. Om detta inte är möjligt måste vi skriva in namnet i bilden.

Hur ska vi tänka kring varumärken i bilder? När vi fotar olika skärmar kan det ju vara oundvikligt att inte visa upp olika modeller och varumärken?

Vi ska undvika varumärken då det finns risk att vi förknippas med varumärket. Därför bör vi sudda ut de varumärken som exponeras på ett tydligt sätt. Men att ha en mobiltelefon av ett visst varumärke i bild kan vara okej, så länge det inte tolkas som reklam för varumärket. Det kan tolkas som reklam om produkten tar över bilden eller är så framträdande att bilden i princip fokuserar på varumärket.

För att vara på den säkra sidan är det bra att försöka fota så att loggor inte syns eller sudda ut loggor i bildredigeringen där det går.

Hur ska jag tänka om någon hör av sig och vill använda bilderna på 1177.se, till exempel någon som vill använda dem i en utbildning?

Bilderna på 1177.se får inte kopieras och användas i annat sammanhang. 1177.se äger inte upphovsrätten till bilderna. Den som vill använda bilder från webbplatsen får köpa publiceringsrätten från illustratören eller fotografen. Vid fotografier krävs också nya modellavtal eftersom modellen skrivit på modellavtal för endast 1177.se.

Det går bra att visa vår hemsida eller länka till 1177.se i utbildningen.