KROPPSUNDERSÖKNINGAR OCH FUNKTIONSTEST

Allergiutredning

Du kan genomgå en allergiutredning om du tror att du är allergisk, men inte vet mot vad. Det viktigaste i utredningen är det du berättar för läkaren om vilka besvär du har, när du får besvär och var i kroppen de känns eller syns.

Allergiutredningen kan göras på de flesta vårdcentraler eller barnläkarmottagningar. Vissa utredningar kan du få göra på andra mottagningar.

Förberedelser

Du behöver oftast inte förbereda dig inför en allergiutredning.

Du kan behöva göra uppehåll i behandlingen före en allergiundersökning om du använder något läkemedel mot allergi. Det kan vara till exempel allergitabletter, kortisontabletter eller kortisonkräm. Det gäller även barn. Hur långt uppehållet ska vara beror på vilket läkemedel du använder. Rådgör därför med en läkare.

Undvik att vara i solen 14 dagar innan du gör ett lapptest. Använd kläder för att skydda huden.

Om ett barn ska utredas kan en förälder eller närstående följa med på undersökningen. Berätta om du eller barnet har andra sjukdomar utöver dina allergiska besvär, som till exempel eksem och astma. Det kan vara bra att låta ett barn berätta själv om sina besvär. Berätta även om anhöriga har allergi, eksem eller astma. Oftast beror det på ärftlighet.

Läs här om hur du förbereder barn i vården.

Så går undersökningen till

Det finns olika typer av allergiundersökningar. Vilken typ som används beror på vad läkaren vill undersöka.

Blodprov

Utredningen inleds ofta med ett samtal och sedan ett blodprov om en allergi misstänkts. Det kan vara mot vanliga ämnen som kan finnas i luften. Om provet visar att du inte är allergisk kan sedan läkaren förfina provtagningen. Då undersöks du om du har allergiantikroppar specifikt mot de ämnen du i första hand misstänks vara allergisk emot.

Pricktest

Ett pricktest.

Ett pricktest innebär att den allergiska reaktionen testas i huden. En lösning av det misstänkta allergiframkallande ämnet som kallas allergen droppas på underarmen. En sjuksköterska rispar sedan ytligt med en nål i huden. Undersökningen gör inte ont och tar inte mer än några minuter. Du är antagligen allergisk om det blir svullet, rött och börjar klia där en lösning har droppats på huden. Reaktionen går att se efter ungefär femton minuter. Du kan få en reaktion på pricktestet utan att vara allergiskt mot ett ämne.

Lapptest

Ett lapptest.

Du kan få göra ett lapptest om du har eksem och läkaren misstänker att det kan bero på kontaktallergi. Ett lapptest visar om du är överkänslig mot vissa ämnen som huden kommer i beröring med. Testet kallas också för epikutantest och görs oftast på vuxna. Då läggs en liten mängd av det ämne som misstänks framkalla allergi på huden och täcks med tejp. Om du får en rodnad på huden kan det tyda på att du är allergisk mot ämnet. Du har lapptestet på huden under två dygn. Testet avläses efter ytterligare ett dygn.

Ibland görs en provokation

Du kan ibland få genomgå en så kallad provokation. Det är ett sätt att ta reda på om du är allergisk mot någon viss typ av mat. Då kan du behöva en remiss. Du får börja med att utesluta det misstänka födoämnet en viss tid. Då märker du om besvären har försvunnit. Provokation görs oftast på barn men i vissa fall även på vuxna. Du kan bli allergisk mot livsmedel som vuxen men det är inte lika vanligt.

Därefter får du äta mycket små doser av det livsmedel som misstänks orsaka besvär. Dosen ökas sedan gradvis om du inte reagerar. Det brukar ta drygt en halv dag att genomgå en provokation.

Så mår du efteråt

Varken pricktest, blodprov eller lapptest gör ont och du mår som vanligt efteråt. Det kan klia lite på huden om du gör ett lapptest.

När får jag svar?

Ibland analyseras provet på mottagningen och då får du svar direkt. I annat fall skickas det till ett laboratorium på sjukhus där det analyseras. Blodprovet brukar ta ett par veckor men ibland får du ett snabbare svar.

Varför görs undersökningen?

Undersökningarna görs om det finns misstankar om att du är allergisk mot något. De görs också för att utesluta misstänkt allergi. Undvik om möjligt det du är allergisk mot om du har en allergi. Du får vanligtvis läkemedel och kan påbörja behandlingen efter ett första besök hos en läkare.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Till toppen av sidan