Senast reviderad 2018-03-08

Hur förändrar jag matvanorna vid diabetes?

Fråga

Jag har typ 2-diabetes sedan ett par år. Jag har gått ner 8 kg och tränar två gånger i veckan. Jag har helt lagt om kosten.

Det mesta av detta är ju bra. Det är bara det att den så kallade nyttiga kosten är så vansinnigt trist. Jag avskyr ris, grovt bröd, frukt, och bordsvatten. Sallad pressar man i sig utan glädje. Varje måltid är en kamp. Vad gör man?

Svar

Din fråga är ett utmärkt bevis på hur svårt det är att ändra på sina invanda vardagsrutiner i livet, särskilt matvanorna. Vi tycker alla olika om vad som smakar gott eller mindre gott. Smaken är avgörande, men det är kanske lika viktigt att det går fort att få fram maten på bordet. Många faktorer spelar in i formandet av en persons matvanor.

Vanor har vi för att slippa att fatta en massa beslut varje dag. Det är enklare att köra på rutin. Det sparar energi och tankemöda. För att ändra dina levnadsvanor behöver du oftast ett mycket gott skäl. Diabetes kan vara ett sådant skäl eftersom det är viktigt att äta på ett sätt så att blodsockret hålls så nära normalnivån som möjligt. Läs gärna mer i texten om mat vid diabetes.

Eftersom jag inte vet hur dina matvanor ser ut har jag svårt att avgöra om du behöver göra några ytterligare förändringar. Men jag kan ge dig några mer generella tips du kan tänka på:

  1. Den traditionella rekommendationen som kallas tallriksmodellen är fortfarande den som gäller. Den innebär att du delar upp utrymmet på din tallrik i tre olika delar potatis/ris/pasta/bröd – grönsaker/rotfrukter/frukt – kött/fisk/ägg/bönor. De två första delarna ska ha större utrymme än den tredje. På så sätt får du en bra fördelning mellan de olika delarna i en hälsosam kost. Du kan läsa mer i Livsmedelsverkets text om tallriksmodellen.

  2. En bra regel är att utgå från de matvanor du har haft under många år och vid behov göra någon enstaka ändring. Jag tror att de flesta personer som har diabetes är ganska klara över vad de skulle behöva ändra på. Det kan vara en eller flera saker. Men jag tror att få klarar av att byta ut hela innehållet i skafferi och kylskåp och det är aldrig nödvändigt heller. Välj ut en eller två detaljer i din kost som du känner att du borde utesluta eller införa på matsedeln. Gör också ett val som går att genomföra. 

  3. Det kan vara bra att testa effekten på blodsockret av sådan mat som du tänker införa eller utesluta. För detta behöver du ha en blodsockermätare. Testa till exempel blodsockret före och efter en middag där du har potatismos som kolhydrat. Gör en annan dag samma middag men byt ut moset mot pasta eller ris. Blev det någon skillnad? Så kan du göra med flera olika ingredienser i kosten, till exempel olika desserter eller olika typer av dryck till maten. På så sätt får du reda på hur det egna blodsockret svarar på olika maträtter och ingredienser. Det är inte alltid som du behöver avstå från saker som du tror är kraftigt blodsockerhöjande.

I dag finns ett stort utbud i våra matvaruaffärer. Det bör vara möjligt för de allra flesta att kombinera ihop en varierad och välsmakande matsedel, oavsett om du har diabetes eller inte. Det kan ställa lite krav på fantasi och kreativitet. Men du kanske kan se det som en möjlighet att upptäcka något nytt.

Försök att inte se maten som en kamp utan leta vidare efter sådant som du trivs med att äta. Motion och rörelse är också viktigt. Eftersom du tränar två gånger i veckan har det alldeles säkert en utmärkt effekt på blodsockret.

Tomas Fritz, läkare, specialist i allmänmedicin