Vätskebrist och uttorkning hos barn

Skriv ut (ca 5 sidor)

Barn kan få vätskebrist, till exempel vid magsjuka. Ett barn som får vätskebrist blir trött, hängigt och kissar mindre än vanligt. När barnet får i sig vätska eller särskild vätskeersättning går det oftast över. Om vätskebristen blir stor kan den leda till uttorkning. Det gäller särskilt för yngre barn. Då behövs ibland vård på sjukhus.

Skriv ut

Vätskebrist uppstår när kroppen förlorar mer vätska än vad som tillförs. Vatten och salter som är nödvändiga för att man ska må bra försvinner då ur kroppen. Yngre barn behöver mycket mer vätska i förhållande till kroppsvikten än tonåringar och vuxna.

De vanligaste orsakerna till vätskebrist och uttorkning är att barnet har diarré och kräks.

Ibland uppstår vätskebrist och uttorkning även vid hög feber eller om barnet svettas mycket.

Yngre barn är känsligast för vätskebrist

Yngre barn är känsligast för vätskebrist

Barn yngre än ett år är extra känsliga för vätskebrist och uttorkning. Det gäller särskilt de som är yngre än sex månader eller som är för tidigt födda. Även barn som är upp till tre-fyra år är känsligare än äldre barn och vuxna.

Barn som har en kronisk sjukdom, till exempel diabetes, cystisk fibros, ämnesomsättningssjukdom, hjärtsjukdom, neurologisk sjukdom eller lever- och njursjukdom, kan vara extra känsliga för vätskebrist.

Om du är osäker kan du alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Det finns flera sätt att märka om ett barn har vätskebrist eller uttorkning. Ju större vätskebrist barnet har eller ju mer uttorkad hen är, desto tydligare blir symtomen.

Det är vanligt att barnet har ett eller flera av dessa symtom:

  • Trött och hängig.
  • Torra läppar. Även slemhinnan i munnen blir torr, det märks genom att insidan av kinderna och ibland även tandköttet är matta och torra i stället för fuktiga och blanka.
  • Allt mer törstig. Men det kan även förekomma att barnet inte är törstigt.
  • Inte kissar lika ofta som vanligt. Urinen kan vara mörkgul och koncentrerad.
  • Inte ger samma kontakt som vanligt.
  • Inte orkar leka.
  • Inte orkar äta.
  • Mörka ringar under ögonen, och ögonen kan se insjunkna ut.
  • Gråblek hud.
  • Går ner i vikt.
  • Gråter utan att det kommer några tårar.

Ibland kan vätskebrist och uttorkning hos barn som är yngre än ett år göra dem väldigt gnälliga och irriterade.

Vid kraftig uttorkning förlorar huden sin spänst. Det kan du se genom att göra ett test. Nyp tag i huden på barnets mage och dra den utåt från kroppen. Släpp sedan taget. Om huden stannar kvar och inte snabbt sjunker tillbaka är barnet uttorkat. På barn som är från ungefär tre-fyra år kan du göra samma test genom att dra i huden på handen.

Ett barn som har lärt sig att prata kan säga att det gör ont i huvudet eller att hen känner sig yr.

Om uttorkningen blir mycket kraftig, kan det leda till att barnet blir mycket utmattat och medvetslöst.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vid vätskebrist är det viktigt att dricka. För ett barn som inte själv riktigt märker eller förstår när hen blir törstig, behöver du se till att ge extra vätska.

Så här mycket vätska brukar ett barn vanligtvis behöva få i sig per dygn: Ett barn som väger 10 kilo behöver ungefär en liter vätska per dygn. Ett barn som väger 15 kilo behöver ungefär 1,25 liter. Ett barn på 20 kilo behöver ungefär 1,5 liter. Ett barn som väger runt 40 kilo behöver närmare 2 liter vätska per dygn. När barnet förlorar vätska behövs mer vätska än vanligt.

Vid magsjuka är det viktigt att barnet får i sig vätska redan från början, i små mängder och ofta. På så sätt går det att undvika att hen senare blir uttorkad.

Om barnet kräks och har diarré behövs vätskeersättning.

Om barnet har vätskebrist på grund av feber eller att hen svettas mycket, brukar det räcka att fylla på med dryck av olika slag. Då behövs oftast inte vätskeersättning.

Vätskeersättning behövs ibland för att ersätta den vätska barnet har förlorat

Vätskeersättning är en speciell salt- och sockerlösning som finns att köpa på apotek. Den tas upp extra bra i kroppen och gör att vätskebalansen återställs. Oftast gör den att barnet blir piggare.

Om ditt barn förlorar mycket vätska behöver du ge både vätskeersättning och annan dryck. Om hen har förlorat mycket vätska och riskerar att bli uttorkad behövs i första hand enbart vätskeersättning. Om hen är uttorkad bör du alltid ge vätskeersättning.

Ge ofta och lite i taget, så att barnet inte riskerar att kräkas upp det.

Barnet behöver få vätskeersättning tills hen har blivit piggare. Om hen kissar betyder det att det finns tillräckligt mycket vätska i kroppen. När barnet är piggare kan du ge det hen vill och brukar dricka och äta.

Så länge barnet har diarré eller kräks behöver hen få vätskeersättning. Om barnet kräks behöver du ge extra vätskeersättning, för att ersätta det som barnet kräktes upp.

Vad ska barnet dricka i övrigt?

Det viktigaste är att barnet får i sig vätska över huvud taget. Det behövs något med energi i, lite socker i, till exempel utspädd juice. Om barnet inte vill dricka alls kan du till exempel prova att ge isglass. Ge inte något som hen inte är van vid.

Om barnet får i sig för mycket socker under kort tid, samtidigt som hen har diarré, kan det ge ökade diarréer och det i sin tur kan ge ytterligare vätskebrist. Ge inte lightdrycker eftersom de inte innehåller något socker alls, men däremot andra ämnen som kan ge diarré.

Hur ska jag göra för att få i barnet vätska?

Trots att barnet borde vilja ha något att dricka, kan det vara svårt att få i hen vätska. Ett knep är att använda ett teskedsmått och mata ofta. Barn som kräks mycket behöver få två teskedar ungefär var femte minut.

Ett annat knep är att använda en särskild plastspruta som brukar användas för att ge medicin. Med den kan du spruta in lite i taget. Du sprutar in vätskan vid barnets kind, på sidan. Undvik att trycka bak på tungan, annars kan barnet få kväljningar och kräkas. Sprutor i olika storlekar finns på apotek.

Om du känner dig osäker eller inte vet hur du ska göra för att få i ditt barn vätska, kan du alltid ringa och få råd av en sjuksköterska på telefonnummer 1177.

Så gör du med barn som ammas, får modersmjölksersättning eller tillskottsnäring

Barn som helammas eller får bröstmjölk i flaska ska i första hand få små mål med bröstmjölk, med täta mellanrum. Om barnet inte vill suga kan du pröva att mjölka ur eller pumpa ur och ge med sked. Om hen förlorar mycket vätska bör du även ge vätskeersättning. Barn som är yngre än sex månader ska inte få smaksatt vätskeersättning.

Barn som vanligtvis får modersmjölksersättning eller tillskottsnäring bör förutom det även få vätskeersättning.

När barnet blir piggare och kissar kan du återgå till att ge det hen brukar äta. Om hen inte vill äta det, är det bättre att ge något än inget alls. Du kan då ge modersmjölksersättning, tillskottsnäring, ris- eller majsvälling, vatten eller svag saft.

Om du är osäker kan du ringa och prata med en sjuksköterska på telefonnummer 1177.

När det är varmt behöver barn mer vätska

Om det är varmt behöver barnet extra vätska. Barn som är yngre än ett år blir lättare påverkade av värme eftersom de har svårt att reglera kroppstemperaturen.

Läs mer om barns vätskebehov och hur mycket de behöver dricka.

Om barnet blir uttorkat

Om det inte går bra hemma att återställa barnets vätskebalans med drycker eller med vätskeersättning, och om barnet blir tröttare och mer medtaget kan hen behöva läggas in på sjukhus. Där får barnet vätska och salter via en liten slang i näsan till magsäcken, eller ibland direkt in i blodet via dropp.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ett barn får vätskebrist brukar man kunna se till att få i hen tillräckligt med vätska. Men ibland behöver hen undersökas och få vård.

Barn som är yngre än två månader och får diarré eller kräkningar, bör undersökas på en akutmottagning.

Om barnet, oavsett ålder, visar tecken på vätskebrist och har diarréer och kräkningar med täta mellanrum, ska du söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning.

Om du inte får i barnet vätska och hen inte blir piggare, bör du söka vård på en vårdcentral.

Du ska söka vård direkt på en akutmottagning om du tror att barnet har kraftig vätskebrist eller uttorkning.

Om det är möjligt, är det bra att ha med uppgifter om vad barnet väger och hur vikten har utvecklats. Då går det att jämföra med vad hen väger vid vårdbesöket. Du kan till exempel ta med uppgifter från bvc.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-12
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Thomas Casswall, barnläkare, specialist i mag-och tarmsjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm