Långvarig smärta

Den som har smärta varje dag i minst 3-6 månader har långvarig smärta. Smärtan kan ha olika karaktär. I många fall sprider den sig, ofta blir den värre efter belastning och ofta blir man öm i stora delar av kroppen. Det är normalt att långvarig smärta drabbar humöret, och tyvärr är det inte ovanligt att långvarig smärta leder till depression och ångest – som i sin tur kan förvärra smärtan.

Eftersom smärta och särskilt akut smärta kan vara ett tecken på annan sjukdom så ska oförklarad smärta utredas. Ibland går det att hitta en förklaring till smärtan, ibland inte.

Kontakta vårdcentralen i första hand

Det är viktigt att du som patient känner dig färdigutredd. Om du efter utredning har stora besvär av din långvariga smärta kan du ta en ny kontakt med vården. Olika regioner har olika upplägg när det gäller omhändertagande av patienter med långvarig smärta, men du kan alltid börja med att kontakta vårdcentralen.

Smärtrehabiliteringen för mer hjälp

I Halland finns också Smärtrehabiliteringen på Hallands sjukhus som vårdcentralen kan skriva en remiss till, när det behövs mer specialiserad hjälp. Men redan på vårdcentralen kan det göras teaminsatser där flera yrkesgrupper inom vården är involverade, som exempelvis sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut och läkare.

I hjärnan finns smärtsinnet. Smärtsinnet tar emot smärtsignaler från kroppen och fungerar som ett slags ”smärtvolymknapp”. Det är alltså hjärnan som bestämmer hur ont man har. Att smärtsinnet sitter i hjärnan är inte detsamma som att smärtan är psykisk, och om man ska vara petig så är även ryggmärgen inblandad i smärtregleringen.

Smärtsinnets känslighet ökar när man har haft ont länge, så vid långvarig smärta är det tyvärr vanligt att smärtvolymknappen ställer sig på max. Detta kallas på läkarspråk ”central sensitisering”. Det innebär ofta att smärtnivån ökar och att smärtan breder ut sig.

Central sensitisering är svår att behandla. Tillståndet kan också leda till att andra delar av nervsystemet retas upp och reagerar ologiskt. Eftersom nervsystemet styr det mesta i kroppen kan man i så fall få många olika symtom. Beröring kan ge smärta, till exempel, och man kan få värmekänsla, domningar och en rad andra symtom.

Även om smärtans grundorsak sällan är psykisk så påverkas hjärnan, som bestämmer hur ont du ska ha, hela tiden av psykologiska faktorer. Detta är på gott och ont. En fördel är att man ibland kan påverka smärtnivån och måendet positivt och ”lura hjärnan” med hjälp av psykologiska metoder och insatser. En nackdel är att långvarig smärta kan leda till stress, psykisk ohälsa och depression som i sin tur förstärker smärtan.

Många som har långvarig smärta upplever att den tar över hela vardagen. Därför är det viktigt att:

• vara fysiskt aktiv,
• göra det du tycker är roligt och
• försöka med både smärtbehandling och smärtrehabilitering.

Att acceptera sin smärta och vara snäll mot dig själv kan också vara kloka strategier.

Smärta är en upplevelse, så det går aldrig att veta hur ont en annan människa har. Och olika personer med långvarig smärta ger olika uttryck för sin smärta.

Som närstående är det förstås bra om du orkar stötta den som har långvarig smärta, och engagera dig lagom på ett sätt som fungerar för er båda. Att stimulera till fysisk aktivitet och att göra roliga saker, gärna tillsammans, är också bra. Allt utifrån vad som passar dig och den i din närhet som har långvarig smärta.