Beroendeframkallande läkemedel och läkemedelsberoende
Vem som helst kan bli läkemedelsberoende. Därmed inte sagt att alla blir det. Ett läkemedelsberoende blir tydligt först efter att du har använt ett beroendeframkallande läkemedel en tid.
Om du använder sömntabletter, starka värktabletter eller lugnande läkemedel över en längre tid så kan din användning mer eller mindre omärkbart gå över i ett beroende. Det är alltid bra att bryta ett beroende, men det kan vara svårt. Den som är läkemedelsberoende kan därför behöva stöd av andra. Det finns alltid möjlighet att få hjälp.
Vad är läkemedelsberoende?
Att vara läkemedelsberoende är inte detsamma som att vara beroende av ett läkemedel för att lindra en sjukdom- till exempel om du dagligen behöver ta insulin för att du har diabetes. Ett läkemedelsberoende innebär att du känner ett sug efter själva läkemedlet och får abstinens utan det. Abstinens är kroppens sätt att reagera med obehagliga symptom när den inte längre får det medel som kroppen är van vid.
Vem kan bli läkemedelsberoende?
Vem som helst kan bli beroende men det varierar från person till person hur lätt ett beroende utvecklas. Om du sedan tidigare är beroende av exempelvis alkohol eller om du har en beroendesjukdom i dina arvsanlag så är risken större för att du utvecklar ett beroende.
Hur kan jag minska risken för att bli läkemedelsberoende?
För att minska risken för att du ska utveckla ett läkemedelsberoende är det viktigt att du alltid följer den ordination du har fått som informerar dig om hur mycket och hur ofta du ska ta läkemedlet. Ändra inte dosen på eget initiativ.
Olika läkemedel ger olika symtom på läkemedelsberoende. Hur lång tid det tar innan du blir beroende beror också på vilket läkemedel du tar. Ofta är det först när du försöker sluta som du upptäcker beroendet eller vad du fått för oönskade effekter av läkemedlet.
Sover du illa trots sömnmedel? Har du ont trots smärtstillande? Är du orolig eller har ångest trots att du äter lugnande läkemedel? Måste du öka dosen för att få effekt av läkemedlet? Behöver du din medicin för att få en kick eller ett lugn? Eller funderar du mycket över hur du ska kunna få nya recept? Då kan du ha utvecklat ett läkemedelsberoende eller fått oönskade effekter av läkemedlet.
Har du frågor om användandet av ditt läkemedel? Eller misstänker du att du är beroende av ett läkemedel och behöver hjälp med det? Då kan du kontakta en läkare på den mottagning där du har fått läkemedlet utskrivet.
Det säkraste sättet att sluta med beroendeframkallande läkemedel är att du först pratar med din läkare eller sjuksköterska. Tillsammans kan ni ta fram en plan på hur du bäst slutar med läkemedlet. Du kanske också kommer att behöva ett stöd från hälso- och sjukvården för att klara av det.
I vissa fall kan planen vara att du slutar omedelbart med ditt läkemedel. I andra fall kan du behöva minska din användning gradvis. Det gör att utsättningssymptomen blir mindre. Ju längre tid du har använt ett läkemedel och ju högre dos du har tagit desto större är risken för att du får abstinens och besvärliga utsättningssymptom när du slutar använda ett läkemedel.
Symptom i samband med utsättning kan visa sig på flera olika sätt beroende på läkemedlets verkan och hur du som person påverkas av det. Abstinensen pågår ibland i veckor och ibland i månader. Men det är vanligare att den varar en kortare tid.
Vad händer med mig när jag slutar med ett beroendeframkallande läkemedel?
På kort sikt kan det kännas svårt att sluta använda beroendeframkallande läkemedel. Men på lång sikt lönar det sig alltid. Många personer som slutar med en längre tids användning av starka läkemedel mot värk upptäcker ofta att de inte får mer ont. Det kan bero på att läkemedlet faktiskt gett en omvänd effekt. Du kan alltså ha fått mer ont av smärtstillande läkemedel. På liknande sätt kan du också känna en ökad oro eller ångest när du står på behandling med lugnande läkemedel. Du kan också sova dåligt även fast du tar sömnmedel. Det beror på att din kropp har vant sig vid läkemedlet och därför inte längre ger någon effekt.
De flesta som slutar märker också att de orkar mer och har mer energi i livet i stort. En vanlig upplevelse är också att det är positivt att bli av med biverkningar från läkemedlen.
Smärtstillande läkemedel - Morfin och morfinliknande läkemedel
Det finns två grupper av smärtstillande läkemedel - narkotiska och icke- narkotiska. De narkotiska preparaten kan orsaka ett läkemedelsberoende. Det är vanligt att läkemedel innehåller en blandning av de två grupperna narkotiska och icke-narkotiska ämnen.
Vanliga läkemedel för smärtstillande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vanliga abstinensbesvär eller oönskade symptom:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vanliga läkemedel för sömn
|
|
|
|
Vanliga abstinensbesvär eller oönskade symptom:
|
|
|
|
|
|
Lugnande läkemedel och sömnmedel - Bensodiazepiner
Lugnande läkemedel och sömnmedel minskar hjärnans aktivitet. Det ger minskad oro och gör att man känner sig avslappnad. De här medlen är mycket beroendeframkallande och utvecklar snabbt abstinens.
Vanliga läkemedel som är lugnande och samtidigt är ett sömnmedel:
|
|
|
|
Vanliga abstinensbesvär eller oönskade symptom:
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga beroendeframkallande läkemedel
Vanliga läkemedel för behandling av nervsmärta och ångest
|
Vanliga abstinensbesvär eller oönskade symptom är sjukdomskänsla som vid influensa
|
|
|
|
|
|
Regionens arbete för att minska användningen
Region Gotland arbetar på olika sätt för att minska användningen av beroendeframkallande läkemedel.
Vårt mål är att du som patient på lång sikt ska ha god livskvalitet utan onödiga beroendeframkallande läkemedel. Du som använder denna typ av läkemedel bör vara beredd på att du i de flesta fall får medicinen utskriven för en kort period. Du kan också själv ta upp en diskussion om medicinen och eventuell nedtrappning.
Sök vård och stöd
Har du frågor om ditt läkemedel eller misstänker du att du är beroende av ditt läkemedel och behöver hjälp med det? Då ska du kontakta den mottagning där du fått medicinen utskriven. Adress och telefonnummer hittar du under Hitta vård.
Referenser
- Läkemedelsverket information 1:2002
- RFHL (Rättigheter, frigörelse, hälsa, likabehandling), viss omarbetning av informationsmaterial efter medgivande
- FASS