Hormonsystemets uppgift är att hålla kroppens organ i balans och på så vis anpassa kroppen till olika förändringar. Det har också en viktig roll i kroppens tillväxt och utveckling.  

Hormonsystemet består av

• hormoner
• körtlar som bildar hormoner
• olika organ som hormonerna påverkar.

Med hjälp av information från kroppen och hjärnan kan hormonsystemet styra hur mycket och vilka hormon som behöver produceras.

Hormonsystemet får information av nervsystemet

Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet för att samla upp information från kroppen.

När din kropp reagerar på någonting så skickar nervsystemet signaler om det till hjärnan. Det kan till exempel vara signaler om att du fryser eller att du känner dig stressad. Utifrån den informationen bildar hormonsystemet hormoner som hjälper kroppen att höja kroppstemperaturen eller aktivera sig. Det är en särskild körtel i hjärnan som styr produktionen av hormoner, den så kallade hypofysen.

En del signaler från nervsystemet går direkt till andra körtlar i kroppen som då bildar hormoner. Dessa hormoner påverkar i sin tur olika organ.

Körtlar kan reglera mängden hormon

En körtel som bildar hormon kan till viss del styra sin produktion själv. Körteln läser av hur mycket det finns av vissa ämnen och hormoner i blodet. Den kan sedan bilda och frisätta mer eller mindre hormon om det behövs.

Varje hormon har en specifik funktion och får vissa saker att hända i kroppen. Hormonerna bildas i särskilda celler i olika körtlar. De transporteras med blodet till olika organ där de startar processer.

Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. Det betyder att varje organ bara kan ta emot och påverkas av specifika hormon. En del hormon påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler.

Processer som hormonsystemet styr

Här är några viktiga saker som hormonsystemet styr:

• Ämnesomsättningen, alltså hur kroppen omvandlar näringsämnen och använder energi.
• Tillväxt och utveckling. Hur barn och ungdomar växer samt när puberteten startar.
• Stressreaktioner. Vissa hormoner hjälper kroppen att hantera stress genom att samla energi och aktivera sig.
• Reglering av blodsockret. Det sker till exempel när du är hungrig eller just har ätit.
• Vätskebalans och saltbalans i kroppen, vilket bland annat påverkar kroppstemperaturen och blodtrycket.  
• Fortplantning och sexuell förmåga. Bland annat menscykeln, spermieproduktionen, vad som händer efter befruktningen när ett barn blir till, och amning. Allt detta styrs av könshormoner.
• Immunförsvaret. Olika hormoner kan minska eller öka immunförsvarets aktivitet, vilket i sin tur kan påverka inflammationer.
  
  

Kan också påverka hur du mår

Vissa hormon påverkar också hur du mår. Det kan göra att ditt humör, din motivation och ditt beteende förändras. Det gäller till exempel följande hormoner:

• sköldkörtelhormon
• endorfin
• kortisol
• adrenalin.

Genom att göra vissa saker själv kan du höja eller sänka mängden av vissa hormoner i kroppen. På så vis kan du styra ditt mående.

Här är några saker du kan göra för att må bättre.

Rör på dig

När du är fysiskt aktiv så bildar kroppen till exempel endorfiner. Det gör bland annat att du känner dig gladare och lugnare.

Läs mer om endorfiner under hypofysen.

Var nära andra

När du är nära andra människor frisätts hormonet oxytocin. Det ger en känsla av trygghet och välbehag. Oxytocin bildas när du

• kramas eller rör vid andra
• är tillsammans med andra
• skrattar
• känner samhörighet till andra
• umgås med djur.

Läs mer om oxytocin under hypofysen.

Sov tillräckligt och ta pauser

Att sova tillräckligt och återhämta sig på olika sätt minskar mängden av hormonet kortisol. Det ger en känsla av lugn samtidigt som stressen minskar. För att återhämta dig kan du till exempel

• göra avslappningsövningar
• läsa en bok
• lyssna på musik
• vara ute i naturen
• ägna dig åt en lugn hobby som du njuter av.

Du kan få en bättre sömn genom att sova på regelbundna tider och undvika skärmar innan du går och lägger dig. Då regleras hormonet melatonin. När det är mörkt bildas melatonin som gör att du känner dig sömnig.

Läs mer om kortisol under binjurarna och om melatonin under tallkottkörteln.

Ät bra mat

När du äter hälsosamt så påverkas hormonet insulin som gör att blodsockret hålls på en jämn nivå. Det hjälper kroppen att hålla energin stabil.

Läs mer om insulin under bukspottkörteln.  

Hypofysen får information om vilka hormoner som behövs

Kroppen skickar signaler via nervsystemet till hjärnan. Där finns ett område som heter hypotalamus som tar emot och samlar upp alla signaler från nervsystemet och andra delar av hjärnan. Hypotalamus skickar informationen vidare till hypofysen.

Informationen som når hypofysen styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska bilda och sprida vidare. Det beror också på hur mycket av olika hormon som redan finns i blodet, vilket hypofysen och hypotalamus läser av.

Hormoner som bildas i hypofysen

I hypofysen bildas flera olika sorters hormon:

Tillväxthormon

Det finns många olika faktorer som är nödvändiga för barns och ungdomars tillväxt. Tillväxthormon är ett av dem. Tillväxthormon påverkar också ämnesomsättningen i kroppen under hela livet.

Oxytocin

Oxytocin frisätts vid beröring och gemenskap med andra, och ökar känslan av trygghet och välbehag. Oxytocin startar också värkarbetet vid förlossningen och hjälper livmodern att dra ihop sig efter förlossningen. Vid amningen hjälper oxytocin till genom att dra samman de glatta musklerna runt mjölkgångarna i bröstkörtlarna. Oxytocin bildas i hypotalamus, men släpps ut från hypofysen.

Endorfin

Endorfin påverkar viljan att sova, äta och dricka. Det kan bland annat frisättas vid skratt, stress, fysisk aktivitet, sex och förälskelse. Endorfin kan ge känslor av fysiskt välbehag som lustkänsla och lyckokänsla.

Endorfin har många positiva effekter på kroppen:

• Det minskar stress.
• Det stärker immunförsvaret.
• Det motverkar depressioner.
• Det förbättrar läkningen av skador och sår.
• Det sänker blodtrycket.
• Det är bra för tarmarnas funktion
• Det påverkar hur kroppstemperaturen regleras.

Prolaktin

Prolaktin påverkar mjölkkörtlarna i brösten. Hormonet är nödvändigt för att mjölkkörtlarna ska växa under graviditeten och kunna bilda mjölk efter förlossningen.

Antidiuretiskt hormon, ADH

Hormonet ADH påverkar njurarna och gör att en stor mängd vatten sugs upp från urinen. Vattnet leds tillbaka till blodet så att kroppen kan använda det.

Hypotalamus läser av mängden salter i blodet. Om saltnivån är för hög behöver kroppen mer vatten. Då bildas ADH i hypotalamus och transporteras därifrån till hypofysen som frisätter hormonet i blodet.

Tyreoideastimulerande hormon, TSH

Hormonet TSH påverkar sköldkörteln att bilda hormonerna tyroxin och trijodtyronin som reglerar kroppens ämnesomsättning. Vid sjukdomar i sköldkörteln kan det bildas för lite eller för mycket TSH.

ACTH

ACTH är ett hormon som styr produktionen av hormonet kortisol från binjurarna. Kortisol hjälper kroppen att hantera stress men påverkar också ämnesomsättningen och blodsockret. Hypofysen frisätter ACTH mycket snabbt när kroppen utsätts för olika former av stress.

Vanligtvis är mängden ACTH väldigt låg under natten och ökar på morgonen för att väcka och aktivera kroppen. En ändrad dygnsrytm stör det mönstret, vilket kan stressa kroppen. Till exempel om du arbetar på natten under en period.

Tallkottkörteln kallas även epifysen och finns på undersidan av hjärnan. Tallkottkörteln bildar hormonet melatonin, som hjälper till att styra kroppens dygnsrytm. Tallkottkörteln reagerar på förändringar i ljus och mörker. Melatonin frisätts när det blir mörkare omkring dig. Då blir du sömnig. På morgonen när det blir ljusare minskar melatoninet.

Binjurebarkens hormoner

I barken bildas tre typer av hormoner.

Mineralkortikoider

Mineralkortikoiderna kontrollerar kroppens blodtryck och saltbalans. De hindrar bland annat att för mycket salter och vatten försvinner ut med urinen. Det viktigaste hormonet i den här gruppen är aldosteron.

Glukokortikoider

Det viktigaste hormonet i gruppen glukokortikoider är kortisol. Det reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen. Det hämmar också inflammationer och allergier. Kortisol frisätts i större mängd vid stress.

Kortisolnivåerna i blodet är låga på natten men ökar snabbt tidigt på morgonen. Det är hormonet ACTH som styr produktionen av kortisol.

Könshormoner

Den största mängden könshormoner bildas i testiklarna och i äggstockarna. Men svaga former av så kallade androgener bildas även i binjurebarken hos både flickor och pojkar efter sex till sju års ålder. Androgener är hormoner som är nödvändiga för utveckling av de manliga könsorganen.

Binjuremärgens hormoner

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som bildas i binjuremärgen. De påverkar kroppen på olika sätt i stressituationer och hjälper kroppen att hantera stressen. Hormonerna gör att blodtrycket och pulsen stiger, blodsockerhalten ökar, luftrören vidgas och pupillerna blir större. Alla dessa reaktioner gör att kroppen klarar av en extra påfrestande situation. Detta brukar kallas att man får en adrenalinkick.

Äggstockarna och testiklarna bildar ägg och spermier, men de fungerar också som körtlar eftersom de bildar könshormoner. Könshormonerna påverkar bland annat utvecklingen av könsorganen. De viktigaste könshormonerna är östrogen, testosteron och progesteron. Dessa hormoner är viktiga för både kvinnor och män.

Äggstockar kallas också för ovarier.

Östrogen

Östrogen är viktigt för skelettet och för centrala nervsystemet. Det behövs också för att menscykeln ska fungera och för att spermier ska kunna bildas.

Från och med puberteten börjar östrogen bildas hos både män och kvinnor. Mannens östrogen bildas i testiklarna men även i fettvävnaden. Kvinnans östrogen kommer främst från äggstockarna. Hos kvinnor är östrogenbildningen beroende av att det finns ägg som kan mogna.

En till två veckor före mens minskar nivån av östrogen. Mängden östrogen börjar sedan öka igen när mensen kommer.

I klimakteriet sjunker östrogenet till en låg nivå. Det beror på att mängden ägg då har blivit mycket låg. När östrogenet minskar kan du få olika klimakteriebesvär som både påverkar kroppen och hur du mår psykiskt.

Testosteron

Testosteron är nödvändigt för utvecklingen av penisen, pungen och testiklarna. Det stimulerar också skäggväxten och att män får en mörkare röst från och med puberteten.

Hos pojkar ökar mängden testosteron under puberteten.  Mängden testosteron brukar vara som högst i 25-årsåldern. Under resten av livet fortsätter testosteron att bildas men i mindre mängd. Från 40-årsåldern brukar mängden testosteron i blodet minska lite varje år. Vid brist på testosteron kan du få olika besvär som påverkar kroppen och hur du mår.

Testosteron är också viktigt för utveckling av muskler och skelett hos både män och kvinnor. Hos kvinnor bildas testosteron i äggstockarna.

Progesteron

Progesteron behövs under graviditeten för att livmodern ska kunna ta emot ett befruktat ägg och för att fostret ska hållas kvar i livmodern under graviditeten.

Dagarna innan mens minskar mängden progesteron. En del upplever att det påverkar kroppen, humöret och välbefinnandet. Läs mer om mensbesvär här.

I mag-tarmkanalen finns celler som bildar hormoner. De bildar bland annat följande hormoner:

• Gastrin som ökar produktionen av saltsyra i magsäcken. Saltsyra behövs för matsmältningen.
• Sekretin som ökar produktionen av sekret från levern och bukspottkörteln. Sekretet kallas för galla och behövs för matsmältningen.
• Kolecystokinin som påverkar hur mycket galla och bukspott som frisätts till mag-tarmkanalen från gallblåsan och bukspottkörteln.

I njurarna finns små grupper av hormonbildande celler. De bildar hormonerna renin och erytropoetin.

Renin höjer blodtrycket och blodflödet

Renin frisätts när blodtrycket är så lågt att njurarna får för lite blod. Hormonet påverkar binjurebarken så att hormonet aldosteron bildas där. Det gör att blodtrycket och blodflödet ökar. Renin påverkar också andra ämnen så att de kan höja blodtrycket.

Erytropoetin ökar mängden röda blodkroppar

Erytropoetin behövs för att bilda röda blodkroppar. När det finns mindre syre i blodet känner njurarna av det och bildar mer av hormonet. Det gör att fler röda blodkroppar bildas som kan transportera mer syre.

En körtel som bildar hormon kan känna av om det finns mycket eller lite av just det hormonet i kroppen. Körteln bildar mer hormon om den känner att det finns för lite av det hormonet. På samma sätt bildar körteln mindre hormon om den känner att det finns mycket av det hormonet.