Stöd och vård efter tortyr

Tortyr är en medveten handling med ett specifikt syfte. Syftet kan vara att kränka, försöka övertala eller skrämma. För att handlingen ska betraktas som tortyr, ska en person ha utsatts för allvarlig smärta eller svårt lidande.

Det finns olika former av tortyr och det kan vara både fysisk och psykisk smärta. Flera former av tortyr kan användas samtidigt.

Tortyr kan exempelvis innebära det här:

• Du får slag och sparkar.
• Du hålls fånge under mycket svåra förhållanden. Till exempel om du inte får äta, sova eller ta dina mediciner.
• Du är fastbunden under längre tid.
• Du blir utsatt för sexuellt våld.
• Du tvingas se på när andra torteras.

Det är vanligt med symtom eller besvär efter tortyr. De kan vara både fysiska och psykiska. Ibland kan det ta flera år innan du känner psykiska symtom.

Vanliga symtom och besvär

Du kan få återkommande minnesbilder från tortyren, så kallade flashbacks. Minnena kan utlösas av situationer eller händelser i din vardag som påminner om de skrämmande upplevelserna.

Det här är exempel på andra vanliga symtom:

• Du känner dig spänd, lättskrämd eller lättirriterad.
• Du får utbrott av ilska.
• Du har svårt att sova.
• Ditt minne blir sämre.
• Du får svårare att lära dig nya saker och att koncentrera dig.
• Du känner likgiltighet.
• Du känner skuld och skam.
• Du har självmordstankar.

Om du varit utsatt för tortyr kan du ha en ökad risk att få ångest, depression eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Du kan också få fysiska besvär, till exempel:

• huvudvärk och smärta i nacke, axlar och rygg
• nedsatt rörlighet och kraft i kroppen
• hörselnedsättning
• synnedsättning
• tandskador och tandvärk
• hjärtklappning.

Att uppleva smärta påverkar också hur du mår psykiskt. Det är vanligt att du upplever ökad fysisk smärta om du mår psykiskt dåligt eller har sömnsvårigheter.

Svårigheter med relationer till andra människor

Om du har varit utsatt för tortyr kan det påverka din relation till andra människor.

• Du kan känna dig rädd, otrygg och misstänksam mot andra människor.
• Du kanske har svårt för att vistas bland eller vara nära andra människor och undviker sociala sammanhang.
• Du kanske undviker att söka vård eller gå till tandläkaren för att du är rädd att det ska påminna om dina upplevelser.
• Du kan ha svårt för närhet, sex och samliv.

Det finns olika sorters behandlingar beroende på vilka symtom och besvär du har och hur du mår. Ibland kan du behöva olika behandlingar samtidigt. Det kan till exempel vara behandlingar av kroppen, medicinsk behandling eller att du behöver prata med en psykolog.

Med rätt behandling har många goda chanser att må bra igen. Vissa kan behöva mer långvarigt stöd.

När och var ska jag söka vård?

Om du mår mycket dåligt ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

Du kan kontakta en vårdcentral för att söka vård för dina besvär som inte kräver akut vård på sjukhus. Behöver du specialiserad vård kan vårdcentralen hjälpa dig vidare eller skriva en remiss. Sök vård även om dina symtom och besvär inte märks direkt utan kommer långt senare.

Vårdcentraler i Skåne

Är du yngre än 18 år kan du också vända dig till en ungdomsmottagning eller elevhälsan på din skola. Du kan även ringa telefonrådgivningen ”En väg in” på telefonnummer 020-51 20 20. Rådgivningen ”En väg in” ger råd om psykisk hälsa och hjälper dig vidare om du behöver mer stöd.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp med var du kan söka vård.

När du ringer 1177 

Om du behöver tolk

Om du inte förstår svenska språket kan du få hjälp av en språktolk när du besöker vården. Det är vårdpersonalen som bokar en språktolk till dig.

Har du nedsatt hörsel, är döv eller har en kombinerad syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet så kan du boka en tolk inför ditt besök.

Beställ en teckenspråkstolk eller dövblindtolk

Utredning och undersökning

För att du ska få rätt behandling behöver du träffa en läkare eller en sjuksköterska undersöka dina skador. Du får berätta om dina symtom och besvär. Vårdpersonalen gör sedan en bedömning om vilken undersökning eller vård du behöver.

All personal inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Om du är asylsökande kan läkaren skriva ett intyg om misstänkta tortyrskador till Migrationsverket.

Om du vill kan du göra en polisanmälan även om tortyren skedde i ett annat land. För att anmäla brott kan du ringa telefonnummer 114 14 och berätta att du vill prata med gruppen för utredning av krigsbrott.

Det är bra att prata med någon om hur du mår. Det kan vara en person du känner eller någon i vården. Du kan också skriva om det som har hänt och hur du känner. Det kan hjälpa dig att må bättre.

Här är andra saker som kan hjälpa:

• Det är bra med fysisk aktivitet om du mår dåligt. Du kan till exempel promenera eller träna med andra.
• Ät regelbundet och ha en balanserad kost.
• Om du har bra sovvanor får du lättare att återhämta dig.
• Undvik alkohol och droger. Först kan det kännas som att det hjälper, men sedan mår du sämre.
• Att du träffar andra kan ge positiva upplevelser.

Att vara närstående till en person som varit utsatt för tortyr kan väcka många känslor. Du kan till exempel känna oro, sorg och ilska, men också maktlöshet och skuld.

De symtom och svårigheter som den som utsatts för tortyr har, kan också påverka dig. Det kan till exempel handla om att du anpassar din tillvaro och ditt beteende efter hur den som utsatts för tortyr mår.

Även du som är närstående kan behöva söka vård för att du ska må bättre. Du kan kontakta en vårdcentral för hjälp. 

Är du under 18 år? Då kan du också göra så här:

• Ring en ungdomsmottagning.
  
  Ungdomsmottagningar i Skåne
• Besök elevhälsan på din skola.
• Ring rådgivningen “En väg in” på telefonnummer 020-51 20 20. Rådgivningen ”En väg in” ger råd om psykisk hälsa och hjälper dig vidare om du behöver mer stöd.

All personal inom hälso- och sjukvården och inom elevhälsan har tystnadsplikt.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Det gäller också om du vill söka vård på öppna specialistmottagningar. Ibland krävs det en remiss. Att kunna påverka och delta i sin vård är en rätt som regleras i patientlagen.