Hallux rigidus – stel stortå
Hallux rigidus innebär att leden i stortån blir stel. Då kan det göra ont i stortån. Smärtan kan öka när du går eller springer. Det finns speciella skor och inlägg att ha i skorna som kan lindra besvären.
Den här texten handlar om hallux rigidus. Det finns en annan text om hallux valgus – snedställd stortå.
Symtom
Det är vanligt med ett eller flera av följande symtom vid hallux rigidus:
- Stortån känns stel och gör ont i viloläge.
- Det gör ont när du sträcker eller böjer på tån.
- Det gör ont i stortån när du går eller springer. Särskilt när du trycker ifrån med foten för att ta ett nytt steg.
- Du är svullen runt stortån eller foten.
- Det gör ont i stortån när du har skor på dig.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har hallux rigidus och har mycket besvär. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Vad beror hallux rigidus på?
Hallux rigidus beror på att brosket i stortån har blivit tunnare. Det kallas artros. Ibland kan brosket försvinna helt. Då gör det ont och du får svårt att röra tån. Det kan också bildas extra ben på ovansidan av leden. Då blir det ännu svårare att böja tån och du får mer besvär.
Det kan finnas flera orsaker till att du får artros i leden. Det kan till exempel bero på ärftlighet, en skada på leden eller att leden är överrörlig.
Vad kan jag göra själv?
Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra besvären.
Använd bra skor och inlägg i skorna
Du kan lindra besvär med hallux rigidus genom att använda skor med stelare sula. Skorna ska inte klämma kring framfoten.
Du kan också använda skor med så kallad rullsula. Det har till exempel en del promenadskor och löparskor.
Det finns speciella inlägg i kolfiber som du kan lägga i skorna. Det kan också lindra besvären.
Träna foten och tårna
Du kan lindra besvären genom att träna musklerna och rörligheten i foten och tårna. En fysioterapeut kan hjälpa dig med övningar.
Undersökning
Du får berätta om dina besvär. Sedan tittar och känner läkaren på foten för att undersöka om du har hallux rigidus. Du kan också behöva en röntgen av foten.
En del behöver opereras
Om du har mycket besvär av hallux rigidus kan du behöva en operation. Operationen kan lindra besvären, även om du inte blir av med artrosen.
Operationen kan gå till på olika sätt. Det varierar för olika personer vad som passar bäst. Om det bildats extra ben på ovansidan av tån så tar läkaren oftast bort det. Men ibland behöver läkaren vinkla om leden istället. Du kan också få en så kallad steloperation av tån.
Operationen tar ungefär 20 till 60 minuter. Du blir sövd med narkos eller får lokalbedövning innan.
När operationen är klar får du ett mjukt förband runt stortån och en bit av foten. Om du har stelopererat stortån får du gips.
Efter operationen
Oftast får du stanna kvar på sjukhuset i några timmar. Sen får du åka hem.
Du kan oftast gå på hela foten efter operationen. Men du behöver använda en speciell sko med stel sula i några veckor. Det är en typ av ortos som ser ut som en förstärkt sandal med kardborreknäppning. Du får skon på mottagningen.
Om läkaren har opererat bort extra ben ska du börja röra på stortån efter några dagar. En fysioterapeut kommer att ge dig övningar som du ska göra ett par gånger om dagen. Om läkaren har gjort en steloperation ska du inte träna på att röra stortån.
Förbandet efter operationen tas av efter ungefär två veckor. Då plockas också stygnen bort. Om du fått gips vid operationen tas det av efter sex till åtta veckor.
Så mår du efter operationen
Du kan ha ont de första dagarna efter operationen. Då kan du ta smärtstillande läkemedel. Det får du oftast på recept från läkaren som opererat dig.
Foten svullnar under de första dagarna efter operationen. Därför är det bra att lägga upp foten högt när du sitter. Ibland kan det ta upp till ett år innan svullnaden är borta.
Du kan behöva vara sjukskriven
Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på vilken typ av arbete du har. Om du belastar foten mycket kan du behöva vara sjukskriven i fyra till åtta veckor eller längre.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.