ÖVERGREPP OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Att bli utsatt för våld i nära relationer

Du som lever med våld och förtryck i en nära relation har rätt att få hjälp och stöd. Våld kan förekomma i alla slags relationer. Att bli utsatt för våld påverkar hälsan. Våldet kan ge fysiska skador, men också olika typer av långvariga besvär. Det finns hjälp att få för att ta sig ur relationen och för att må bättre.

På 1177.se kan du också läsa våldtäkt och om sexuella trakasserier. 

För dig som är ung finns det information på UMO.se om våld och kränkningar.

Våld och kontroll är aldrig ett uttryck för kärlek

Våld i en relation börjar sällan på en gång, utan brukar komma gradvis. En person kan växla mellan att ibland vara snäll och omtänksam och att ibland vara kritisk, arg eller kontrollerande. Att använda våld är inte ett sätt att visa kärlek.

Att använda våld mot någon är förbjudet enligt lagen. Ansvaret ligger alltid hos personen som använder våld, aldrig hos den som blir utsatt. 

Den som utövar våldet kan till exempel vara en partner, en förälder, ett vuxet barn, en anhörig med omvårdnadsansvar eller någon annan närstående 

Alla kan utsättas för våld. Du kan få stöd och hjälp för att förändra din situation.

Det finns hjälp att få

Du kan vara rädd för vad som kommer att hända om du lämnar relationen. Men du är inte ensam. Ofta är det en lång process. Det går att få hjälp av vården, socialtjänsten eller ideella verksamheter, som till exempel kvinnojourer och brottsofferjourer. De kan ge råd, stöd och vissa fall ett tillfälligt, skyddat boende.

Många som väljer att lämna en relation behöver bearbeta det som har hänt. Minnen kan vara mycket starka, men med hjälp kan du lära dig att hantera dem.

Våld kan vara svårt att definiera. Om du är osäker på om det du har utsatts för är våld kan du ändå söka stöd för att få hjälp att förstå vad du har varit med om.

När och var ska jag söka vård?

Du kan kontakta en vårdcentral om du blivit utsatt för våld eller förtryck.

På vårdcentralen kan du få en samtalskontakt. Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en psykolog för att få hjälp.

Du kan också få hjälp att dokumentera dina skador, även om du just nu inte skulle vara redo att göra en polisanmälan.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har blivit utsatt för fysiskt våld eller ett sexuellt övergrepp. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring genast 112 om det är fara för livet.

Uppsala län

Hjälp och stöd i Uppsala län

Du som har utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp kan komma till Kvinnofridsmottagningen vid Akademiska sjukhuset för att få stöd och hjälp. Där finns kvinnliga sjuksköterskor och läkare som kan ge psykosocialt stöd och göra en medicinsk bedömning.

Kvinnofridsmottagningen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrids kliniska enhet, som även driver Kvinnofridslinjen. 

Varför är det viktigt att anmäla?

Våld är ofta brottsliga handlingar. Du bestämmer själv om du vill göra en polisanmälan eller inte. En polisanmälan är en viktig markering att det som har hänt är ett brott.

Polisanmälan kan också vara viktigt för senare frågor som till exempel försäkringsfrågor, vårdnadsförhandlingar och umgängesförhandlingar eller om du senare skulle behöva ansöka om kontaktförbud.

Du kan alltid ringa och rådgöra med polisen om du är osäker på vad som gäller i ditt fall.

Det kan vara svårt att lämna relationen

Det finns många anledningar till att det svårt att lämna en relation där du är utsatt för våld:

  • Du kan vara rädd för hur partnern eller någon annan ska reagera.
  • Det kan finns delar av relationen som du är nöjd med.
  • Du kan vara orolig för hur du ska klara dig ekonomiskt.
  • Du vill inte vara ensam.

Har ni gemensamma barn eller husdjur tillsammans kan beslutet om uppbrott ibland kännas extra svårt.

Här är några saker som kan vara bra att tänka på när du är i en våldsam relation.

Ha kvar relationer med andra

Fortsätt att hålla kontakten med andra. Prata med någon som du litar på. Berätta så mycket du kan om hur du har det. Det kan kännas tryggt att veta att någon annan känner till din situation.

Kontakta någon som kan hjälpa dig

Kontakta gärna någon organisation eller jour som kan hjälpa dig. Du kan också kontakta socialtjänsten i din kommun. Då kan du få prata om dina funderingar med någon som är kunnig.

Socialtjänsten i kommunen har ett särskilt ansvar att erbjuda stöd till människor som har utsatts för våld, oavsett ålder eller könsidentitet. De ska utreda din situation, om du vill. Det är för att du ska få det stöd du behöver Stödet kan både vara samtalsstöd och rådgivning och olika former av praktiskt och ekonomiskt stöd. Socialtjänsten ska också kunna skydda dig när det behövs. Socialtjänsten har en skyldighet att se till att även barn får skydd och stöd.  Det kan till exempel vara samtalsstöd eller familjebehandling.

Många kommuner har också stöd för den som utövar våld och vill ha hjälp att ändra sitt beteende.

Skriv ner vad som händer

Anteckna de händelser som du tror kan vara våld. Skriv vilken dag och tid det hände. Det kan vara bra att ha om du någon gång bestämmer dig för att lämna. Förvara anteckningarna på ett säkert ställe. Spara sms, mejl eller annan dokumentation där din partner uppträder nedvärderande eller hotfullt.

Dokumentera skador

Se till att eventuella skador blir dokumenterade av sjukvården. Det betyder inte att du måste fatta beslut om att göra en polisanmälan. Du kan ta fotografera själv eller be någon annan att göra det om du inte vill kontakta vården. Se till att någon annan ser dina skador.

Var förberedd

Förbered dig så att du kan få hjälp genast om du behöver. Det kan vara att du kan ringa till polisen och snabbt kunna komma bort från den som är våldsam.

Barn som växer upp i våldsamma miljöer påverkas

Barn påverkas mycket av att se eller höra en närstående bli utsatt för olika former av våld. Barn vet oftast om vad som pågår, trots att vuxna kanske inte tror det.

Det är mycket viktigare för barns hälsa och välmående att slippa se eller höra våld än att ha föräldrar som lever tillsammans.

Det finns hjälp för barnen

Hos socialtjänsten kan du få hjälp att diskutera stödinsatser för barn. Det kan gälla både samtalshjälp och praktiskt stöd och skydd. Märker du att ett barn mår psykiskt dåligt kan ni få hjälp genom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Du kan prata med en jurist om du är orolig för frågor om vårdnad och umgänge efter en eventuell separation. 

På sajten Våga berätta finns information för barn. Det går att både läsa och lyssna på informationen.

Misstänker eller vet du att ett barn är utsatt för våld?

Kontakta socialtjänst och polis om du är orolig för att ett barn utsätts för våld eller måste bevittna våld. Du behöver inte veta säkert, din misstanke räcker.

Kontakta kommunens socialjour eller polisen på telefonnummer 114 14 om du inte kan vänta tills socialtjänsten har telefontid. Vid pågående brott ska du ringa telefonnummer 112.

Privatpersoner och personer som arbetar med ideell verksamhet har ingen anmälningsplikt, men om du misstänker att ett barn far illa bör du anmäla det till socialtjänsten så att de kan utreda vad som hänt. Du behöver själv inte veta exakt vad det är som har hänt.

Alla som arbetar med barn är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det gäller till exempel personal i förskolan, skolan, på fritids, inom sjukvården, polisen och kyrkan.

Det är viktigt att anmäla

Ibland kan vuxna som misstänker att ett barn far illa välja att inte ingripa, eftersom de är oroliga för att ha fel, inte vet vad de ska göra eller tror att det kan bli värre för barnet om de lägger sig i. Men då kanske barnet inte får någon hjälp alls. För barnets bästa bör du därför alltid anmäla. Du kan ringa och rådgöra anonymt med socialtjänsten om du är osäker på hur du ska göra.

Vad är psykiskt våld?

Psykiskt våld kan till exempel innebära att personen gör en eller flera av följande saker:

  • Hen säger och gör kränkande saker mot dig.
  • Hen anklagar dig för saker du inte gjort.
  • Hen får dig att tro att det oftast är du som tycker, tänker eller gör fel i relationen.
  • Hen är oförutsägbar, det som var rätt i går är fel idag, vad du än gör är det fel.
  • Hen kontrollerar och har åsikter om vad du skriver på sociala medier eller i sms.
  • Hen kontrollerar dig och gör det svårare för dig att hålla kontakten med vänner och familj.
  • Hen hotar att skada dig eller någon som du älskar, en person eller ett djur.
  • Hen gör dig rädd med hotfulla gester eller kommentarer.
  • Hen gör det svårt för dig i din vardag, till exempel gömmer saker som du behöver.
  • Hen slår sönder möbler eller saker som du tycker om.
  • Hen gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig.
  • Hen kontrollerar hemmets ekonomi eller pressar dig på pengar.

Psykiskt våld kan vara många olika saker och kan få lika svåra konsekvenser som annat våld. Du kan bli osäker på dig själv och på dina egna tankar och ord om du ofta blir kritiserad och ifrågasatt.

Du kanske börjar tro på det som personen säger, eller börjar tro att mycket av det som händer i relationen är ditt fel. Du kanske oftare börjar göra som den andra personen vill, för att slippa bråk eller för att du blir rädd. Våldet innebär ofta att du förlorar andra nära relationer. Det gör att den som utövar våldet får allt mer inflytande.

Vad är fysiskt våld?

Fysiskt våld kan ske på många sätt. Det kan exempelvis vara att personen gör en eller flera av följande saker:

  • Hen nyper, skakar eller håller fast dig.
  • Hen släpar eller knuffar dig.
  • Hen kastar något på dig.
  • Hen tar stryptag på dig.
  • Hen slår eller sparkar dig.
  • Hen bankar ditt huvud mot något.
  • Hen låter dig inte få sova.

Vad är sexuellt våld?

Sexuellt våld kan vara både psykiskt och fysiskt. Det kan till exempel innebära att personen gör en eller flera av följande saker:

  • Hen har sex med dig fast du inte vill.
  • Hen ger dig sexuella kommentarer.
  • Hen rör dig på ett sexuellt sätt mot din vilja.
  • Hen tjatar sig till sex eller tvingar dig att utföra olika typer av sexuella handlingar.
  • Hen tvingar dig att titta på porr fast du inte vill.
  • Hen får dig att känna att det inte är värt att säga nej till sex för det blir så mycket bråk eller andra konsekvenser.

Vad är hedersvåld?

I vissa familjer och släkter är det viktigt att det inte går något dåligt rykte om familjen. Det kan finnas regler, som att du inte får umgås med vem du vill eller ha sex förrän du har gift dig. Det kallas heder. Ibland kallas det för andra ord som till exempel sharaf eller namus. Om det gör att du blir dåligt behandlad kallas det hedersrelaterat våld och förtryck.

Exempel på hedersvåld kan vara en eller flera av följande saker:

  • Du får inte får träffa kompisar
  • Du får inte använda sociala medier
  • Du får inte ha på dig vilka kläder du vill.
  • Du får inte studera eller jobba med vad du vill
  • Du får inte vara ihop med eller gifta dig med vem du vill.
  • Du får inte ha sex innan du har gift dig.

Flera personer kan kontrollera att du inte gör något fel. Du kan bli straffad om du bryter mot familjens eller släktens regler. Till exempel bli slagen, hotad, kallad för elaka saker. De kan till exempel säga att de skäms för dig, eller att du inte längre är en del av familjen. 

Att utsätta någon för det kan vara brottsligt. Du kan få hjälp om du är utsatt.

En del personer måste kontrollera sina systrar eller andra släktingar, för att familjen eller släkten är orolig att det ska börja gå dåliga rykten om dem.

Du kan läsa mer om hedersvåld på UMO.se

Vad är försummelse?

Du som har extra behov kan bli utsatt för försummelse. Extra behov kan vara att du har en funktionsnedsättning, är sjuk eller är äldre. Exempel på försummelse kan vara att personen gör en eller fler av följande saker:

  • Hen hindrar dig från att få de hjälpmedel du behöver.
  • Hen hindrar dig från att söka den hjälp från samhället som du behöver.
  • Hen bryr sig inte om att du till exempel behöver äta, röra på dig, träffa andra eller sköta din hygien.
  • Hen ger dig felaktig medicinering.

Reaktioner på våld och hot

Alla reagerar på olika sätt på våld och hot. En del reagerar på en gång, för andra kan reaktionen dröja flera år.

Det är vanligt att reagera känslomässigt och fysiskt. Du kanske överraskas av känslor som du inte är beredd på och inte vet hur du ska hantera. Kanske har du tankar som är svåra att bli av med. Du kan också komma ihåg händelser långt senare. Det kan vara viktigt att ha någon att prata med om det du varit med om, helst så snart som möjligt.

Här är några vanliga reaktioner:

  • Du blir ofta ledsen, arg eller får starka hopplöshetskänslor.
  • Du känner dig ofta stressad, orolig eller rädd.
  • Du lägger ofta skuld på dig själv eller skäms.
  • Du har ont i huvudet, ont i magen eller får sömnsvårigheter.
  • Du kan bli förvirrad och få svårt att minnas.
  • Du blir deprimerad eller får ångest.

Hjälporganisationer

Det finns verksamheter som erbjuder stöd vid våld i nära relationer. Du kan kontakta dem om du lever i en relation som du mår dåligt i. De flesta av verksamheterna riktar sig till alla oavsett könsidentitet, annars är detta angett. Här är exempel på några av dem: 

  • Bris erbjuder samtal och stöd till barn och unga. Bris har även en föräldratelefon där du som vuxen kan få  råd och stöd.
  • Brottsofferjourernas riksförbund, erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
  • Dinarattigheter.se erbjuder information om rättigheter kopplat till hedersförtryck. Det finns även en stödchatt och en stödmejl. Sajten drivs av Rädda Barnen.
  • Hedersfortryck.se har information för dig som är utsatt och till dig som vill lära dig mer om hedersförtryck.
  • Jagvillveta.se är en sajt där du som är ung kan läsa mer om vad som är brottsligt, hur man kan känna om man varit med om brott och var man kan få hjälp.
  • Jourhavande medmänniska, en ideell organisation som erbjuder samtalsstöd via chatt och telefon.
  • Killfrågor.se har stöd för killar mellan 10 och 18 år via chatt.
  • Kom till oss, polisens informationssida om brott i nära relationer.
  • Kvinnofridslinjen erbjuder samtalsstöd via telefon dygnet runt. De kan även hjälpa dig med kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour. Telefonsamtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. Telefonnummer: 020-50 50 50.
  • Manscentrum i Stockholm utökar sin behandling på distans med anledning av Covid-19 influensan. Behandlingen sker då online eller via telefon. För mer information kriscentrum@manscentrum.se eller via telefon 08-6431183.
  • RFSL:s brottsofferjour för hbtq-personer, erbjuder samtalsstöd via telefon.
  • Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen finns till för kvinnor som har varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Föreningen har en telefonjour 08 - 696 00 95 dit du kan ringa för att få stöd.
  • Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män, är en paraplyorganisation för verksamheter som arbetar med att ge stöd till män i kris. Här kan du hitta kontaktuppgifter till kriscentra för män runt om i landet.
  • Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor via telefon och andra insatser.
  • Terrafem driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Telefonnummer: 020- 52 10 10. Samtalet syns inte på din telefonräkning.
  • Tjejjouren.se samlar alla Sveriges tjejjourer och ungdomsjourer. På sajten finns också frågelåda och en informationsbank.
  • Tris.se Tris står för Tjejers rätt i samhället. De erbjuder jourtelefon och stöd till dig som lever med hedersvåld.
  • Ungarelationer.se ger stöd och information för dig upp till 20 år som blir utsatt i din relation, är kompis till någon, eller är den som utsätter. Du kan chatta anonymt varje kväll kl 20-22. Här kan du också läsa om olika typer av våld, varningstecken och hur en bra relation kan vara.
  • Unizon har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt kvinnor och tjejer via telefon och andra insatser. Vissa jourer vänder sig även till våldsutsatta män. 

Den här artikeln är bearbetad i samarbete med Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala.

Läs mer på 1177.se

Till toppen av sidan