BILDUNDERSÖKNINGAR OCH RÖNTGEN

Mammografi

Mammografi är en röntgenundersökning av brösten med en speciell teknik. Det är en av flera undersökningar som görs om du har besvär i brösten. Mammografi används också vid screening för att hitta bröstcancer.

Person som gör en mammografiundersökning.
Du får lägga ett bröst i taget mot en skiva. Skivan omvandlar röntgenstrålen till en bild. Röntgensjuksköterskan pressar ditt bröst så mycket det går mot skivan för att bilderna ska bli så tydliga som möjligt.

Vad är screening med mammografi?

Uppsala län

Mammografi i Uppsala län

I Uppsala län kallas alla kvinnor mellan 40 och 74 år till regelbundna undersökningar. Det är gratis. Kom ihåg att boka om din undersökning om tiden inte passar.

Du som är mellan 40 och 54 år kallas var 18:e månad och du som är i åldern 55 till 74 år får en kallelse vartannat år.

Mammografiundersökningen görs på Samariterhemmets vårdcentrum i Uppsala. Har du långt dit kan du åka gratis med sjukresebuss. 

Screening med mammografi är allmänna bröstkontroller som alla kvinnor från 40 till och med 74 års ålder regelbundet erbjuds att göra. Syftet är att hitta bröstcancer innan sjukdomen hunnit ge några symtom.

Bröstcancer är en av de av de vanligaste cancerformerna. Risken för bröstcancer ökar med åldern. Det finns en bra chans att bli frisk om cancertumören upptäcks tidigt.

Mammografi vid screening – så går det till

Du kan stå eller sitta när du undersöks med mammografi.

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt.

Röntgensjuksköterskan frågar och tittar

En röntgensjuksköterska gör undersökningen. Röntgensjuksköterskan frågar först om du har haft några besvär i brösten eller om du tar läkemedel som innehåller hormoner.

Sedan klär du av dig på överkroppen. Röntgensjuksköterskan tittar på brösten för att se om du har några synliga förändringar, som till exempel större födelsemärken eller ärr efter tidigare operationer. Sådana förändringar kan synas på röntgenbilderna och felaktigt tolkas som en cancertumör.

Två eller tre bilder på varje bröst

Du står eller sitter tätt intill röntgenapparaten. Röntgensjuksköterskan hjälper dig att lägga ena bröstet på en skiva. En annan skiva pressar sedan ned bröstet och håller fast det några sekunder.

Armen håller du upp och vilar mot apparaten medan röntgensjuksköterskan tar två till tre bilder. Sedan får du göra om alltihop med det andra bröstet.

Hela undersökningen tar 15-30 minuter, själva bildtagningen tar fem till tio minuter.

Hur känns mammografi?

Röntgensjuksköterskan pressar ihop ditt bröst för att bilden ska bli tydligare och stråldosen lägre. Det kan kännas obehagligt och göra ont en kort stund. Efter undersökningen mår du oftast som vanligt. Ibland kan det kännas lite ömt, men det brukar ganska snabbt gå över.

Svar på screeningen

Två röntgenläkare granskar mammografibilderna oberoende av varandra. Om du har undersökts med mammografi tidigare jämför de oftast med de bilderna. På det viset blir bedömningen säkrare.

Svaret på vad mammografibilderna visar får du hemskickat med posten inom två veckor. Fråga gärna vid ditt besök om du vill veta mer om hur det brukar gå till med svaren på den mottagning där du blir undersökt. 

Om du ska på återbesök

Efter en screening händer det ibland att du får komma tillbaka för en kompletterande undersökning. Orsaken kan vara att bilderna inte blev tillräckligt tydliga. Då kan det räcka med att ta några ytterligare mammografibilder.

Återbesöket kan också bero på att bilderna som togs vid screeningen visar att det finns en förändring i bröstet som behöver utredas mer.

Om du har en knöl eller annan förändring

Vid en screening mammograferas alla på samma sätt. Mammografiundersökningen kan vara annorlunda om du är på återbesök därför att du har en knöl eller förändring som ska utredas.

Röntgensjuksköterskan kan behöva tar fler bilder och ur olika vinklar. En röntgenläkare granskar bilderna direkt.

Ibland behöver läkaren också undersöka dig med ultraljud. Läkaren kan också behöva ta ett cellprov eller vävnadsprov från ditt bröst med en nål.

Alla undersökningar görs vid samma tillfälle.

Svaret på vad undersökningarna visar ska du få i ett personligt möte med en läkare, så att du har möjlighet att få mer information och ställa frågor. Det ska ske så snart som möjligt men vad det innebär varierar beroende på var du bor. Fråga gärna när du träffar läkaren som ska undersöka dig.

Om du är gravid eller ammar

Du kan delta i bröstcancerscreening med mammografi även om du är gravid eller ammar. Visserligen kan det vara svårare att hitta eller utesluta cancer genom att granska mammografibilder av dina bröst eftersom brösten just nu är förändrade. Å andra sidan kan det gå lång tid mellan undersökningarna om du inte vill röntgas därför att du är gravid eller ammar.

Stråldosen från mammografin är ofarlig för fostret och påverkar inte bröstmjölken.

Det är bra om du som ammar försöker mjölka ur brösten före undersökningen.

Alla som kallas kan välja att boka en ny tid för screening.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du upptäcker en knöl i bröstet när du är gravid eller ammar. På vissa håll kan du söka specialiserad öppenvård utan att behöva remiss. Det kan vara till exempel på en bröstmottagning eller kirurgmottagningen på ett sjukhus.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Här kan du hitta vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en amningsmottagning, vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Knölen gör mycket ont.
  • Du känner dig sjuk.
  • Bröstet blir rött.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Symtomen kan innebära att du har fått en bröstböld.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fördelar och nackdelar med screening med mammografi

Mammografibilderna från screeningen kan avslöja bröstcancer innan du har fått några symtom. Då är risken liten att sjukdomen ska sprida sig och bli dödlig. Det kan räcka med mindre behandling.

Men ibland finns nackdelar.

Ibland kan läkarna ha svårt att bedöma bilderna. Då kan du behöva komma tillbaka för fler undersökningar.

Ibland syns inte bröstcancern på bilderna. Det kan till exempel bero på att bröstvävnaden är så tät att den skymmer cancertumören, eller på att cancertumören växer på ett sätt som gör den svår att upptäcka.

Några personer får behandling för sin bröstcancer i onödan. De har en cancer som växer så långsamt att de skulle kunna leva med den utan att någonsin få några besvär. Men det går inte att säga i förväg vilka cancertumörer som kommer att växa så långsamt. Därför behandlas all bröstcancer lika.

Socialstyrelsen rekommenderar bröstcancerscreening med mammografi för kvinnor i åldrarna 40 till och med 74 år. Alla regioner följer den rekommendationen.

Mer om screening med mammografi

Du får en kallelse hem

Från det år du fyller 40 år till och med det år du fyller 74 år får du en kallelse hem med 1,5 till 2 års mellanrum. Variationen beror på var du bor eller hur gammal du är.

I kallelsen står var undersökningen ska ske, när du ska komma och hur du gör om du har frågor eller vill boka om tiden.

Screeningen är frivillig och kostar ingenting.

Du kan göra screeningen i en annan region, om du vill det. Då gäller samma villkor för dig som för alla andra som bor i den regionen.

Får du inga kallelser?

Kontakta en mammografimottagning eller vårdcentral och säg till om du är 40-74 år, men inte får någon kallelse.

Du som är över 74 år kallas inte längre till bröstcancerscreening. Det beror på att det saknas studier som visar att screening ökar överlevnaden då. Se till att bli undersökt av läkare om du själv upptäcker en förändring i dina bröst. Läs mer i kapitlet Mammografi om du själv upptäcker en förändring.

Har du skyddad identitet?

Du får ingen kallelse om du lever med skyddad identitet. Kontakta en mammografimottagning så får du en tid för undersökning. Efter undersökningen skickas ditt svar till Skatteverket. Skatteverket skickar svaret till dig.

Vill du inte bli kallad?

Kontakta mammografimottagningen om du har fått en kallelse men inte vill delta i screeningen och inte vill ha fler kallelser. Personalen kan be dig att skriva ett brev där du bekräftar att du inte vill bli kallad.

Det är bara att säga till om du ändrar dig och vill bli kallad igen.

Mammografi om du själv upptäcker en förändring

Ofta är en knöl eller annan förändring i bröstet godartad, men se ändå till att bli undersökt. 

Kontakta en vårdcentral så snart det går om du själv upptäcker en knöl eller förändring i dina bröst. Du kan också kontakta kvinnohälsovården eller den speciella bröstmottagning som finns på en del större sjukhus, så bokar de en tid åt dig. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in

Här kan du hitta vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. 

Olika undersökningar kan behövas

En läkare känner noga igenom dina bröst och avgör om du behöver undersökas med mammografi. Då får du en remiss.

Röntgenläkaren kan också behöva undersöka dig med ultraljud och ta ett cellprov eller vävnadsprov.

Resultatet av undersökningarna skickas till läkaren som remitterade dig. Den läkaren ska kontakta dig för ett möte där du får svar på om du har bröstcancer eller om besvären beror på något annat.

Delta i din vård

Vårdpersonalen ska se till att du förstår informationen som du får. Det är för att du ska kunna vara så delaktig som möjligt i din vård. Ställ frågor.

Du kan be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Kan jag undersökas med mammografi om jag...

...har mens?

Ja. Du kan undersökas med mammografi även om du har mens just då.

...har täta bröst?

Ja. Täta bröst innebär att du har mycket bröstkörtelvävnad. Då kan fler bilder behövas. Du kan ha täta bröst oavsett ålder. Mammografiundersökningen visar om du har täta bröst. 

...får behandling med hormoner?

Ja. Men mammografibilderna kan bli svårare att bedöma om du får hormonbehandling under och efter klimakteriet eller använder p-piller. Det beror på att sådan behandling gör att brösten blir tätare. Det är viktigt att du berättar om du använder läkemedel med hormoner. 

...har bröstimplantat?

Ja. Du kan bli undersökt med mammografi även om du har bröstimplantat. Det är ingen risk att implantaten går sönder, men det går inte att klämma ihop brösten lika mycket som på personer utan implantat. Det kan också vara svårare att granska bilderna. Det beror på vad det är för material i implantaten.

...har en inflammation i bröstet?

Det kan göra alltför ont att pressa ihop bröstet på det sätt som krävs vid mammografi om du har en bröstinflammation. En undersökning med ultraljud kan visa om det finns var som behöver tömmas ut. Du behöver bli undersökt med mammografi när inflammationen har gått över.

...har haft bröstcancer?

Ja. Rutinerna för screening kan variera. Fråga din läkare om du vill veta mer.

På de flesta håll kallas du till en särskild läkarkontroll första året efter det att behandlingen avslutats. Därefter kallas du till screeningundersökning med mammografi varje år i tio år. Efter det kallas du med samma mellanrum som kvinnor utan diagnostiserad bröstcancer.

Du får en särskild kallelse om du till exempel är yngre än 40 år eller äldre än 74 år eller om du är man.

När görs inte mammografi?

Bröstcancer är ovanligt före 30 års ålder. Ultraljud kan ge ett säkrare svar om du är mycket ung och behöver undersökas. Det beror på att bröstens körtelvävnad är så tät att mammografibilder blir svåra att tolka. Mammografi är helt enkelt inte en bra metod när du är ung. 

Till toppen av sidan