Kroppsundersökningar och funktionstest

Lungfunktionstest

Ett lungfunktionstest visar hur dina lungor fungerar. Det finns flera undersökningsmetoder. Undersökningarna kan göras på de flesta vårdcentraler.

Ett barn blåser i en PEF-mätare.
En PEF-mätare kan du använda hemma för att mäta hur lungorna fungerar.

Förberedelser

Du som röker bör låta bli att göra det timmarna före en undersökning

Ibland ska du inte använda luftrörsvidgande läkemedel före undersökningen, eftersom de kan påverka resultatet.

Norrbotten

Hur går undersökningen till?

Det finns olika sorters lungfunktionstest. Vilken sort som används beror på vad läkaren vill undersöka.

Ett barn tar ett djupt andetag innan hen blåser i en apparat. Fotografi.
Spirometri mäter bland annat hur mycket luft du kan blåsa ut.

Spirometri

Spirometri är den vanligaste lungfunktionsundersökningen och den som ger mest information. Med spirometri mäts hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt det går.

Du får blåsa i ett munstycke som är kopplat till en apparat som kallas spirometer. Spirometern är kopplad till en dator med ett spirometriprogram.

Ofta får du även testa effekten av luftrörsvidgande läkemedel. Då undersöks du först med spirometri. Sedan får du andas in luftrörsvidgande läkemedel. Efter cirka 15 minuter får du göra undersökningen igen. Resultatet visar om dina lungor fungerar bättre efter att du fick luftrörsvidgande läkemedel.

En vanlig orsak till spirometri är att du utreds för någon av lungsjukdomarna astma eller KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Spirometri görs på vuxna och på barn från 6–7 års ålder.

En person blåser i en apparat. Fotografi.
Med minispirometri upptäcker man personer, som bör göra spirometri.

Minispirometri

Minispirometri görs för att upptäcka KOL. Mätningen görs oftast på en vårdcentral.

Du håller en liten mätare i handen och får blåsa ut så hårt du kan. Om resultatet tyder på KOL undersöks du även med spirometri.

Det finns också minispirometrar som används framför allt vid astma. På så sätt kan du upptäcka tecken på försämring och om du behöver söka vård.

En barn sitter bredvid en vuxen som fyller i ett formulär. Fotografi.
Med regelbundna PEF-mätningar kan du följa dina värden.

PEF-mätning

PEF-mätningar görs framför allt när läkaren misstänker att du har astma eller för att följa hur din behandling fungerar.

Det går till så att du blåser så kraftigt som möjligt i ett rör. Röret leder till en mätare som registrerar luftflödet. Du får då fram ett så kallat PEF-värde.

Genom att följa PEF-värdet kan du mäta hur dina lungor fungerar, till exempel på morgonen och kvällen eller när du anstränger dig.  

En PEF-mätare kan lånas hem, skrivas ut som kostnadsfritt hjälpmedel eller köpas på ett apotek. PEF-mätningar kan göras på vuxna och på barn från 6–7 års ålder.

Andra typer av mätningar

Mer utförliga tester av din lungfunktion kan göras på sjukhus. Det görs om det behövs för att ta reda på mer om vad dina andningsbesvär beror på.

Hur mår jag efteråt?

Undersökningarna kan vara lite fysiskt ansträngande och du kan hosta en kort stund efteråt. Ibland kan de luftrörsvidgande läkemedlen ge lite hjärtklappning, men det brukar gå över snabbt.

Varför görs undersökningen?

Undersökningarna görs om det finns misstankar om att du har en sjukdom som påverkar lungorna, till exempel KOL eller astma. Vid KOL har du alltid en särskild typ av minskad lungfunktion, som märks på resultatet från spirometrin. För att ställa diagnosen astma kan läkaren få stöd av resultatet från spirometrin, men du kan också ha vanliga värden trots att du har astma.

Undersökningarna kan även göras för att få veta till exempel hur dina läkemedel eller din rökning påverkar lungorna.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Mer på 1177

Astma

Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. Det är också vanligt med långvarig hosta. Behandlingen består bland annat av olika läkemedel som du andas in. Med rätt behandling minskar eller försvinner oftast besvären.

Astma hos barn

Astma är en sjukdom i luftvägarna som påverkar andningen. Det är vanligast att få astma under barndomen, men sjukdomen kan även komma senare i livet.

KOL – kroniskt obstruktiv lungsjukdom

KOL är en sjukdom som främst påverkar lungorna och luftvägarna, men även andra kroppsdelar är påverkade. Den leder bland annat till att du får svårare att andas och orkar mindre. KOL beror oftast på rökning. Du kan inte bli helt frisk från KOL, men det finns behandling som kan lindra besvären.

Till toppen av sidan