Just nu kan du inte ändra ditt vårdval via 1177..Det här meddelandet avser Jönköpings län

På grund av tekniska problem kan du inte ändra ditt vårdval via 1177 just nu.

Mätningar

EKG

EKG är en metod för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. Du kan behöva bli undersökt med EKG för att upptäcka hjärtsjukdomar eller störningar i hjärtats rytm. Ett EKG ingår ofta i vanliga hälsoundersökningar.

Person ligger på en brits och har elektroder kopplade på bröstet.
Ett EKG mäter hjärtats elektriska aktivitet, som styr hjärtats rytm. Undersökningen tar ungefär tio minuter.

EKG betyder elektrokardiogram och kan göras antingen i vila eller under ansträngning, till exempel under ett arbetsprov på en motionscykel.

EKG kan göras på vårdcentraler, i en ambulans eller på sjukhus.

Förberedelser

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt. Men om du har mycket hår på bröstet kan vårdpersonalen behöva raka bort en del för att elektroderna ska få bra kontakt.

Undvik att smörja in dig med hudkräm samma dag som undersökningen ska göras eftersom det kan göra det svårare att få en tydlig registrering.

Så går undersökningen till

Om du har mycket hår på bröstet måste det ibland rakas bort för att elektroderna ska få bra kontakt.

Du får ligga på rygg på en brits. En sjuksköterska sätter fast sex elektroder som ser ut som små plattor eller små klisterlappar på bröstkorgen. Du får också en elektrod fastsatt på varje handled och vrist.

Kort och smärtfri undersökning

Elektroderna kopplas till en EKG-apparat som registrerar hjärtats elektriska aktivitet. Kurvan som registreras visar hur de elektriska impulserna sprids i hjärtat. Varje hjärtslag ger ett mönster med kurvor som ser ut som toppar eller taggar. Resultatet av undersökningen lagras digitalt men kan skrivas ut på papper vid behov.

Det är viktigt att du ligger stilla och är avslappnad för att registreringen ska bli så bra som möjligt. Ett EKG är inte skadligt och hela undersökningen tar ungefär tio minuter. I samband med undersökningen mäts också ofta blodtrycket. Resultatet av EKG tolkas av en läkare.

Långtids-EKG

EKG kan behöva registreras under ett till två dygn om du har haft besvär av oregelbunden hjärtrytm vid enstaka tillfällen. Du får då några elektroder fastsatta på kroppen och hjärtats elektriska aktivitet spelas in med hjälp av en digital apparat som du bär med dig. Registreringen kan behöva upprepas från en vecka upp till ett år om du har återkommande allvarliga symtom. Resultaten analyseras av den läkare som behandlar dig.

Det finns även ett enklare EKG som kallas telemetri och som övervakar hjärtrytmen. Telemetri kan användas till exempel om du opereras eller vårdas på en intensivvårdsavdelning eller övervakningavdelning.

Hur mår jag efter undersökningen?

Du mår som vanligt efter undersökningen.

När får jag svar?

Svaret på EKG-undersökningen får du oftast på en gång av den läkaren som behandlar dig.

Varför behöver jag undersökas?

De elektriska impulserna som får hjärtat att slå bildas i sinusknutan. Urladdningar sprids snabbt till båda förmaken. Härifrån går impulser till ett nervcentrum som kallas AV-knutan, och vidare ut i hela hjärtat via hjärtats retledningssystem (det gröna på bilden).

EKG tas alltid om du kommer till en vårdcentral eller ett sjukhus med akuta bröstsmärtor. Det tas också vid andra misstänkta hjärtbesvär som exempelvis om du har oregelbunden hjärtrytm eller besväras av trötthet, andnöd, ont i bröstet eller svullna ben.

Vad visar ett EKG?

Hjärtslagen styrs av elektrisk aktivitet. Den kan registreras genom elektroder som placeras på olika ställen på bröstkorgen, armar och ben. Kurvan som registreras visar hur de elektriska impulserna sprids i hjärtat. Varje hjärtslag ger ett mönster med kurvor som ser ut som toppar eller taggar.

Kan visa på hjärtinfarkt

Med ett EKG går det att upptäcka störningar i hjärtats rytm och skador på hjärtmuskeln. Det kan till exempel vara en hjärtinfarkt eller en hjärtmuskelinflammation. Ett EKG kan visa om du nyligen har fått en hjärtinfarkt eller om det är en äldre hjärtskada. En akut hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd som kräver att du omedelbart får vård på sjukhus. Men även om ett EKG är som det ska vara går det inte att helt utesluta att det är en akut hjärtinfarkt. Därför får du även lämna speciella blodprover om det finns en misstanke, för att säkert avgöra om hjärtinfarkten är pågående.

EKG vid förmaksflimmer

Ett EKG kan avslöja om du har förmaksflimmer, vilket oftast innebär att hjärtat slår oregelbundet och snabbare än normalt.

Blockeringar kan upptäckas

Ett EKG kan även visa om de elektriska impulserna i hjärtat blockeras någonstans på vägen från sinusknutan till hjärtmuskeln. Sådana elektriska block kan leda till långsam hjärtrytm, vilket i sin tur kan göra att du känner dig yr eller till och med svimmar.

Du behöver utredas av en hjärtspecialist och eventuellt få behandling med en pacemaker om du har sådana besvär.

Tjocka hjärtväggar

Ett EKG kan ge information till läkaren om hjärtats väggar är förtjockade och om det är höger eller vänster kammare som är påverkad. Väggförtjockning kan uppstå när hjärtat är överansträngt under en längre tid. Det gäller exempelvis vid långvarigt högt blodtryck eller om det finns förträngningar vid aortaklaffen mellan kammaren och stora kroppspulsådern.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Jönköpings län

Vad du kan förvänta dig i din kontakt med vården

I din kontakt med vården ska det finnas en överenskommelse – ett patientkontrakt, där det är tydligt:

  • vad du ska hålla koll på för att veta när du behöver söka vård
  • vart du ska vända dig när du behöver vård eller stöd
  • vad som är ditt nästa steg i din vård och behandling
  • hur du själv kan påverka tider och upplägg för dina kontakter med vården
  • vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt
  • vem som är din fasta vårdkontakt/kontaktperson om du är i behov av en sådan. 

Din överenskommelse – ditt patientkontrakt hittar du i din journal via nätet genom att logga in i journalen och sedan skriva in ”överenskommelse” i sökrutan. Du kan även be om att få den nedskriven eller utskriven av din vårdgivare.

Prata gärna med vårdpersonalen om ditt patientkontrakt och om du har frågor kring din delaktighet i din vård.

Till toppen av sidan