Vårdnadshavare och förälder - att ansvara för ett barn

Skriv ut (ca 5 sidor)

Att vara vårdnadshavare för ett barn innebär att ha ansvar för barnet och att se till att hen har det bra. Du bestämmer till exempel var barnet ska bo och vilken skola hen ska gå i. Oftast är vårdnadshavare och förälder samma person.

Skriv ut

I den här texten får du kortfattad information om vad det innebär att vara vårdnadshavare och förälder. Den handlar bland annat om vilket ansvar, vilken rätt och vilka skyldigheter du har som förälder och som vårdnadshavare.

Texten riktar sig till dig som är vuxen. Du som är barn eller ung kan läsa på sajten koll på soc om vad en förälder och vad en vårdnadshavare är. Du kan också läsa här för att få mer information om hur vården ska hjälpa dig som är barn.

Du som vårdnadshavare bestämmer mycket själv

Du som vårdnadshavare bestämmer mycket själv

Ett barn behöver någon som ansvarar för och skyddar hen. Barnet behöver någon som ser till att hen har det bra både fysiskt och psykiskt.

Lagar och bestämmelser kring vem som ansvarar för barn bygger på att du vill barnets bästa. Du bestämmer mycket själv, till exempel om barnets vardag såsom mat och sovtider. Det finns också sådant som samhället tycker att ditt barn behöver, som du måste godkänna för att det ska bli av. Det kan till exempel vara att tacka ja till stöd i socialtjänsten, eller att ditt barn ska få tandvård eller sjukvård. Det kallas att du ger ditt samtycke. En del saker kan du inte bestämma, till exempel om barnet ska gå i skolan eller inte.

Samhället i form av socialtjänst eller domstol måste göra något om du ber om hjälp, om ni som ansvarar för barnet inte kan komma överens eller om ett barn far illa.

Fäll ihop

Oftast är vårdnadshavare och förälder samma person

Oftast är vårdnadshavare och förälder samma person

Samma person är oftast både förälder och vårdnadshavare.

Ibland kan vårdnadshavaren vara någon annan än föräldern. Det kan till exempel vara om båda föräldrarna har dött eller om föräldrarna inte kan ta det ansvar som de ska göra.

Du är vårdnadshavare fram till den dag barnet fyller 18 år.

Förälder är du hela livet.

Fäll ihop

Vårdnadshavare

Vårdnadshavare

Som vårdnadshavare har du både rätt och skyldighet att bestämma om saker som handlar om barnet. Du tar viktiga beslut kring barnet, och har ansvar för barnets vardag. Det kan till exempel handla om var barnet ska bo och vilken förskola eller skola hen ska gå i. Som vårdnadshavare bestämmer du till exempel om barnets mat, kläder och fritidsaktiviteter. Barnet ska vara delaktig i besluten utifrån ålder och mognad.

Som vårdnadshavare har du ansvar för att söka den vård och behandling som barnet kan behöva. Du ansvarar också för att barnet går i skolan och att hen inte orsakar skada för någon annan.

Att vara vårdnadshavare innebär också att du har ansvar för att barnet har det tryggt, blir omhändertagen och kan utvecklas som person. Du ansvarar för att barnet får uppfostran, råd och stöd.

Du som vårdnadshavare ska få information om sådant som rör barnet, till exempel i informationsbrev från skolan och förskolan.

Ibland har en vårdnadshavare inte rätt till information. Det gäller till exempel då ett barn som besöker en ungdomsmottagning anses vara tillräckligt mogen att kunna bestämma själv.

Ensam eller gemensam vårdnad

Du kan vara ensam vårdnadshavare eller ha gemensam vårdnad med någon annan. Barnet kan ha högst två vårdnadshavare.

Om barnet har två vårdnadshavare är ansvaret gemensamt, och viktiga beslut måste fattas gemensamt av er båda. Exempel på sådana beslut är var barnet ska bo, var hen ska gå i skolan, om ni ska tacka ja till insatser via socialtjänsten och om barnet ska få en viss sjukvård. Besluten måste tas gemensamt även om ni inte bor tillsammans.

Det bästa är om ni kan komma överens i viktiga frågor som rör barnet. Om ni inte kan komma överens kan ni få stöd hos socialtjänsten i samarbetssamtal.

Det är ovanligt, men ibland kan samhället besluta om något mot den ena vårdnadshavarens vilja. Det kan vara om vården eller socialtjänsten anser att vissa åtgärder är viktiga och ni som vårdnadshavare inte är överens. Det gäller psykiatriska utredningar och behandlingar, behandlingar i öppen form inom socialtjänsten, att barnet behöver en kontaktperson eller kontaktfamilj, och att barnet behöver stöd enligt LSS, lagen om stöd om service till vissa funktionsnedsatta.

Hur blir jag vårdnadshavare?

Att vara vårdnadshavare innebär att du är registrerad som det hos Skatteverket.
De vanligaste sätten att bli registrerad är om du föder barnet, om du är man och gift med den som föder barnet, om du har bekräftat föräldraskap och blir anmäld och utredd som barnets vårdnadshavare, och om du adopterar barnet.

Om någon annan än en förälder ska vara vårdnadshavare ska det beslutas av domstol efter anmälan av socialnämnden.

Att vara vårdnadshavare kallas också för att "ha vårdnaden om ett barn".

Fäll ihop

Förälder

Förälder

Att vara juridisk förälder innebär att det är registrerat hos Skatteverket att du är barnets förälder. En juridisk förälder är till exempel den som har fött barnet, den som är gift med den som har fött barnet, den som är anmäld och utredd som barnets förälder, eller den som har adopterat barnet. Ett barn kan ha högst två juridiska föräldrar.

Att vara juridisk förälder innebär att du har ansvar för att försörja barnet tills hen är 18 år, och att barnet har rätt att ärva dig. Om barnet går i skolan har du som förälder försörjningsplikt tills hen är 21 år.

Oftast är du som förälder också vårdnadshavare.

Fäll ihop

Om du behöver stöd och hjälp som förälder eller vårdnadshavare

Om du behöver stöd och hjälp som förälder eller vårdnadshavare

Du kan få stöd och hjälp på många olika sätt, bland annat hos barnavårdscentralen eller socialtjänsten. Många kommuner har föräldraskapsstöd. Det varierar hur stödet fungerar men det kan till exempel finnas kurser och gruppträffar. Du hittar kontaktuppgifter på kommunens webbplats.

Flera organisationer ger stöd. Bris har information och en föräldratelefon. Rädda barnen har information, föräldratelefon och föräldramejl.

Socialtjänsten har i uppgift att hjälpa när du som vårdnadshavare behöver stöd i ditt föräldraskap eller stöd för ditt barn. Ni kommer tillsammans överens om vilket stöd som behövs.

Om barnet far illa kan socialnämnden besluta att ge barnet stöd och skydd, även om du eller ni som vårdnadshavare inte vill det. Om socialnämnden bedömer att barnet far illa kan nämnden ansöka hos domstol om att få ge barnet stöd enligt lagen om vård av unga, det förkortas LVU.

Läs mer här om när det kan vara svårt, och du kan behöva stöd och hjälp.

Fäll ihop

Särskilt förordnad vårdnadshavare

Särskilt förordnad vårdnadshavare

Ibland behöver någon annan än föräldern ta ansvar för barnet. Den personen kallas för särskilt förordnad vårdnadshavare och fungerar enligt lag som en vårdnadshavare för barnet.

En särskilt förordnad vårdnadshavare kan utses till exempel om barnet bott länge i ett visst familjehem, om båda föräldrarna har dött, om föräldrarna en längre tid inte kan ta ansvar för barnet, eller om de är olämpliga som vårdnadshavare.

En eller två särskilt förordnade vårdnadshavare utses av domstol efter förslag från socialnämnden.

Ensamkommande barn

Ett barn som kommer ensam från ett annat land behöver någon som tar ansvar för att hen har det bra.

Har barnet inte uppehållstillstånd får hen en så kallad god man. Läs mer på SKL:s webbplats.

Har barnet uppehållstillstånd får hen en särskilt förordnad vårdnadshavare. Läs mer på SKL:s webbplats.

Fäll ihop

Barn och unga ska vara delaktiga

Barn och unga ska vara delaktiga

För att det ska vara så bra som möjligt för barnet ska hen alltid få vara delaktig. Hänsyn till barnets åsikter ska alltid tas utifrån barnets ålder och mognad.

Barnet ska vara delaktig i sådant som rör hens vardag, och i större beslut som berör hen. Det kan till exempel vara vilka fritidsaktiviteter barnet ska ha eller vilken behandling hen ska få. Barnet ska få tycka, tänka och säga hur hen vill ha det, om hen vill.

Oavsett ålder ska barnet få möjlighet att vara delaktig. Även väldigt unga barn kan visa och berätta, bara man har tålamod och försöker förstå vad de menar. När barnet blir äldre ska allt större hänsyn tas till vad hen tycker och vill.

För att kunna vara delaktig är det viktigt att barnet får information om viktiga frågor anpassade efter sin utveckling. När barnet får information av till exempel skolan, hälso- och sjukvården eller socialtjänsten måste information vara utformad så att barnet förstår den.

Här kan du läsa om FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn och socialtjänsten

När det handlar om sådant som hanteras av socialtjänsten finns lagar som säger att barn alltid ska få vara delaktiga. Till exempel ska barn som är 15 år och äldre få vara med och bestämma om den hjälp som erbjuds via socialtjänsten. Från 15 års ålder kan barnet också få stöd och hjälp utan att vårdnadshavaren har godkänt det.

Alla barn kan själva kontakta och söka hjälp från socialtjänsten. Det spelar ingen roll hur ung barnet är.

Barn i sjukvården

Även inom sjukvården ska barn vara delaktiga. Vårdpersonalen ska se till barnets bästa och ta reda på vad barnet vill. Barn som anses ha tillräcklig mognad i en viss fråga har också rätt att bestämma själv. Ju äldre de är desto viktigare är detta. Barn kan också själva söka vård, till exempel på vårdcentralen. Läs mer om barnets rättigheter i vården.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-05-23
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177.se

Granskare:

Karin Sjömilla Fagerholm, jurist, Barnombudsmannen, Stockholm