Unga med beroende får hjälp hos Mini-Maria

Det gäller att fånga upp ett skadligt bruk på ett mycket tidigt stadium. Ungdomar har nämligen lättare att utveckla ett beroende än vuxna. Deras hjärnor är också under utveckling och därmed känsligare än vuxnas. Droganvändandet kan också skapa problem med skolarbetet.
– Vi försöker jobba både med personen själv, med dennes motivation och mål, men också med nätverk och familjen där föräldrarna är viktiga att få med. Vi jobbar på olika nivåer ofta i samverkan med socialtjänsten och skolan, berättar Maria Lundén.

En del föräldrar har egna utmaningar och har svårt att stötta sina barn. Ibland är insatser från Mini-Maria inte tillräckligt och då kan socialtjänsten kopplas in för att hjälpa.

De flesta som kommer till Mini Maria har inget beroende utan har rökt cannabis några gånger. Då kan det räcka med möten med ungdomen och vårdnadshavarna.
– Den största andelen uppger att man velat testa droger, att det är kul och spännande och man har en gemenskap med kompisar. Sedan finns det de som använder droger för att dämpa och reglera starka känslor och psykisk ohälsa. Då är det högre risk att utveckla ett beroende, förtydligar Maria Lundén.

Droger kan användas som en slags självmedicinering vid exempelvis ADHD, PTSD, ångest eller depression.
– Sedan ser vi ungdomar som har använt droger så länge att man har fått ångest och depression som en effekt av sitt droganvändande, berättar Maria Lundén.

På Mini-Maria startar en behandling alltid med en kartläggning av risk- och skyddsfaktorer. De främsta skyddsfaktorerna är att ha ett umgänge där det inte förekommer droger och att man har föräldrar som är närvarande och engagerade. Har personen en framtidstro, befinner sig i ett sammanhang, gillar skolan eller sitt jobb, mår bra och litar till sina egna förmågor, bedöms riskerna för ett beroende som betydligt mindre.

Många ungdomar ser inte sitt bruk av droger som ett problem. Man anser sig ha koll. Det finns också en gemenskap med andra droganvändare. Därför blir det svårt att lämna sitt gäng. Det behövs ofta ett hårt motivationsarbete. Det är inte alla som fullföljer behandlingen.
– Om ungdomen använder droger för självmedicinering mot exempelvis ångest eller nedstämdhet, är det svårt at ta bort det enda som ger lindring. Då måste man erbjuda någonting annat. En del hoppar av behandlingen och det kanske är först vid tredje försöket som personen känner sig redo, säger Maria Lundén.

Det är framför allt killar som söker sig till Mini-Maria.
– Tjejer kommer i ett senare skede och är i regel i sämre skick. Vi vet inte riktigt varför killar kommer hit i större omfattning. Tjejer går nog mer till ungdomsmottagningar. Killar kanske också uppmärksammas mer av föräldrar, skola och polis och kommer därför hit tidigare, säger Maria Lundén.

Som vårdnadshavare finns det vissa signaler att vara uppmärksam på.
– Det vi ofta hör är att ungdomen blivit annorlunda på något sätt, kanske träffar nya kompisar, tar kvällspromenader, ändrar beteendemönster, blivit lättretlig, mår dåligt och skolan kanske börjar halta. Ofta har föräldrarna haft en magkänsla att någonting inte stämmer. Det behöver ju inte nödvändigtvis betyda att ungdomen använder droger. Det kan betyda någonting annat, exempelvis depression eller att man är utsatt i skolan, påpekar Maria Lundén.

En stor skillnad mellan Mini-Maria och psykiatrisk vård är tillgängligheten. Personalen är ute i olika sammanhang och informerar om verksamheten och pekar på att dörrarna står öppna.
– Vi har aldrig haft köer utan vi vill faktiskt att fler ungdomar kommer till mottagningen, säger Maria Lundén.

• Mini-Maria mottagningar i Västra Götaland