Kristins kamp mot karies
Innehållet gäller Västra GötalandBra matvanor och rutiner för tandborstning är viktigare än vad man kanske tror. – Man har sett kopplingar mellan omfattande karies och icke godkända betyg när man går ut nian, säger Kristin Hammarsträng. Hon jobbar som hälsopromotör i ett projekt som syftar till att barn ska slippa hål i tänderna. Utmaningen ligger i att förändra beteenden.
Jämlik tandvård för barn
Tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister har sedan länge arbetat med förebyggande tandvård hos barn. Sedan augusti 2021 har Folktandvården dessutom sex hälsopromotörer till sin hjälp. De håller hälsosamtal och stöttar familjer till att hitta goda vanor.
Hälsopromotörerna vänder sig till familjer med barn 0-6 år som har karies, det vill säga hål i tänderna, eller riskerar att få karies. Ett av målen är också att utjämna skillnaderna i munhälsa mellan olika stadsdelar och olika barngrupper. Hälsopromotörerna som alla är utbildade hälsovetare, finns på elva kliniker i Borås, Trollhättan, Uddevalla, Nordöstra Göteborg, Biskopsgården och Åmål. Projektet slutförs december 2023.
Jobbar hälsofrämjande
Hälsoprojektet är tänkt att ge en mer jämlik tandvård och tandhälsa. Man vill nå de vuxna.
– Vår roll är att jobba hälsofrämjande. Vi vill stärka föräldrarna i deras föräldraroll så att de ska kunna genomföra beteendeförändringar inom familjen. De ska känna att de själva kan göra skillnad och känna en tilltro till sin egen förmåga. När vi träffar familjerna går vi igenom hur deras vanor ser ut. Det blir ett helhetsgrepp över hälsan, säger Kristin Hammarsträng.
Två dagar i veckan har Kristin hälsosamtal på tandvårdsklinikerna i Sylte i Trollhättan och Dalaberg i Uddevalla. Resten av tiden samverkar hon mycket med exempelvis BVC, familjecentraler, förskolor och öppna förskolor.
Många orsaker till dålig munhälsa
Att ha dålig munhälsa kan ha många orsaker. Ibland saknas kunskap om att vissa livsmedel innehåller mycket socker eller att tänder utsätts för syra varje gång vi äter. Andra gånger kan det bero på tidsbrist, att det är svårt att hinna med och stötta vid tandborstning om det finns många barn i familjen. Psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska diagnoser hos såväl föräldrar som barn, är ytterligare försvårande omständigheter.
Vissa föräldrar och deras barn kan ha upplevt traumatiska saker som krig och flykt:
– För dom kanske det handlar om att försöka överleva dagen så det där med tandborstning känns inte som det absolut viktigaste att ta tag i. Det gäller att möta föräldrarna där de är. Ibland kan det bli ett samtal utan att vi alls pratar om tandborstning och matvanor utan de kanske får prata om hur de har det, berättar Kristin Hammarsträng som ibland får guida föräldrarna vidare till enheter som kan ge annan slags hjälp.
Kartlägger vanor
Kristin gör först en kartläggning över vanor när hon träffar en familj. God hälsa beror på så många faktorer: kost, motion, munvård, sömn, återhämtning och så vidare.
– Om det är svårt att få till tandborstning eller bra matrutiner, kan det visa på problem med andra saker i hemmet, exempelvis brist på struktur och gränssättning. Därför jobbar vi med helheten. Men det som är bra för dina tänder är ofta bra för hela kroppen, påpekar hon.
Tacksamma föräldrar
I mötet med föräldrarna handlar det mycket om bemötande och bygga förtroende för att komma vidare. Samarbetet med föräldrarna går oftast utmärkt.
– Om de får ett bra bemötande och känner sig trygga kan man komma långt. Jag brukar säga att man ska ha större öron än mun, säger Kristin med ett leende.
Hon möter mycket tacksamhet.
– Jag känner att jag gör skillnad på jobbet. Det är väldigt roligt inte minst när man får se föräldrar som är stolta när det faktiskt vänder och barnets hälsa blir bättre. Det har varit värt jättemycket för mig, poängterar Kristin Hammarsträng.
Karies kan påverka skolgången
Skillnader i tandhälsa mellan barn från olika socioekonomiska grupper, finns ofta kvar och kan påverka en person genom hela livet. Hos barn kan även skolgången påverkas negativt.
– Om inte tandborstningen fungerar så fungerar kanske heller inte föräldrastödet eller stöttningen med läxläsning. Barn som också har mycket med karies får ont och sover sämre och får då ännu svårare med lektionerna, förklarar Kristin Hammarsträng som efterlyser mer forskning inom området.