Panik - lämna sidan!

Att ta hjälp

Det finns många ställen där du kan få hjälp, stöd eller bara prata med någon. Ta hjälp om du behöver det!

Aktuella artiklar

Så här har andra fått hjälp

Egna berättelser

Trots skuldkänslor över hans ångest gjorde jag slut

Han skrev till mig om nätterna att han kände sig värdelös och att han mådde väldigt dåligt. Jag försökte motbevisa honom i timmar.

Egna berättelser

Pappa drack, mamma mådde dåligt, stödgruppen räddade mig

Jag ser ut som en helt vanlig tjej. Det ingen visste när jag var yngre var att min pappa drack för mycket och att min mamma hade psykisk ohälsa.

Egna berättelser

Det blev bra i resursskolan

Det kändes som att allt var mitt fel och att jag förtjänade smärta. Jag kände att hela mitt liv var kört, aldrig skulle jag må bra igen.

Egna berättelser

Till dig som också är, eller har varit, mobbad

Jag vet hur det känns att sitta bland smutsen och de blöta pappersservetterna på ett toalettgolv - jag tror att det räcker med att säga det, ni förstår fortsättningen.

Egna berättelser

Det känns skönt att ha berättat för skolkuratorn

Ibland kan jag försvinna iväg i mina tankar, och då brukar även en känsla av oro komma. Jag har alltid varit rädd för att berätta om hur jag mår och sånt. Men nu i efterhand har jag märkt att det faktiskt var väldigt skönt. Om du är på väg att våga berätta för någon så är mitt bästa tips att du bör göra det.

Egna berättelser

Prata med någon om ni mår dålig!

Mina föräldrar skildes när jag var 6/7 år och jag har alltid tyckt att de varit jobbigt, för jag berättade inte för nån hur jag mådde och kände så de slutade med att jag fick många problem. Så jag uppmanar INGEN att ta samma väg som mig. Berätta för en lärare, kompis, förälder, tränare, nån du verkligen litar på så lovar jag att de blir bra.

Egna berättelser

Var inte rädda för att boka tid!

Tänk på att de som jobbar där är vana vid att hjälpa ungdomar, bland annat med pinsamma frågor. Det är deras jobb, och jag måste säga att de gör sitt jobb förvånansvärt bra.

Egna berättelser

Det hjälpte att prata med kompisarna och kuratorn

Jag började må dåligt på riktigt, tillslut hamnade jag i en depression. Jag tappade aptiten och gick ner i vikt. Jag drog mig undran från kompisar och fritidsaktiviteter, jag fick oftare migrän och magont. Jag hade även tankar "Vad är det för mening med livet om jag ändå ska må såhär?" Eller " Allt blir bättre om jag dör". Och jag skämdes över det. Jag skämdes något så fruktansvärt över mina tankar. Jag började även dra mig undan från familjen. Jag längtade tills kvällarna då jag kunde vara själv och ingen pratade med mig.

Till toppen av sidan