Bli gravid - frågor och svar

Vad är menscykeln?

Menscykeln räknas från första dagen i en mens till första dagen i nästa mens. Den brukar vara omkring 28 dagar. Ungefär mitt i menscykeln sker ägglossningen.

Regelbunden mens betyder att mensen kommer med jämna intervall på 25-32 dagar. Tiden mellan mens kan variera upp till fyra dagar för varje enskild kvinna utan att menscykeln räknas som oregelbunden.

Hur fungerar menscykeln?

Mencykeln börjar i och med mensens första dag. Det är vanligt att mensblödningen varar i tre till sex dagar. När mensen är över börjar omedelbart ett nytt ägg mogna i äggstockarna samtidigt som slemhinnan i livmodern byggs upp för att ta emot ett befruktat ägg.

Mitt i mencykeln sker ägglossningen. Ett moget ägg lämnar äggstocken och vandrar ner i äggledaren där det kan bli befruktat av spermier. Samtidigt växer slemhinnan i livmodern ytterligare för att kunna ta emot och ge näring till ett befruktat ägg.

Om ägget inte blir befruktat stöts slemhinnan ut som en blödning ungefär två veckor efter ägglossningen och menscykeln börjar på nytt.

Hela förloppet styrs från hypofysen i hjärnan som skickar ut hormoner i blodet som i sin tur påverkar äggstockarna och livmoderslemhinnan.

Kan man påverka längden på sin menscykel?

Det finns inget man själv kan göra för att påverka menscykeln så att den blir längre eller kortare. Den styrs av hormonerna i kroppen. Men det går att påverka både menscykelns längd och ägglossningen med mediciner. Om en utredning visat på en hormonrubbning som gör att ägget inte mognar som det ska, får man ingen ägglossning och man kan då inte heller bli gravid. Då kan en särskild sorts hormon användas för att stimulera ägglossningen.

Vad består mensen av?

Om ägget inte blir befruktat vid ägglossningen får man en mensblödning efter ungefär två veckor. Det är slemhinnan i livmodern som byggts upp för att ta emot ett befruktat ägg som stöts ut. Förutom slemhinna består mensen av vätska och blod.

Kan man ha mens utan att ha ägglossning?

Det händer då och då att man får en mensblödning utan att ha haft ägglossning.

För att ett ägg ska kunna lossna krävs att det finns tillräckligt höga nivåer av hormonet östrogen i blodet. Ibland är nivåerna för låga och då lossnar inget ägg, men slemhinnan i livmodern växer ändå. När slemhinnan blivit tillräckligt tjock lossnar den till slut av sig själv. Man får då en blödning som kan bli lite mera långdragen än en vanlig mens.

Detta händer alla och är ingenting man behöver oroa sig för. Särskilt vanligt blir det när man kommer upp i 40-års åldern då ägglossningarna kommer glesare. Mensblödningar utan ägglossning är ofta längre och gör mindre ont.

Hur sker ägglossningen?

Efter att man har haft en menstruation ökar tillverkningen av ett hormon, FSH (follikelstimulerande hormon), som påverkar äggstockarna och gör att ägget mognar inne i sin blåsa i äggstocken.

Under tiden som ägget mognar ökar äggstockarna i sin tur tillverkningen av det kvinnliga hormonet östrogen. Detta hormon gör också att slemmet i livmoderhalsen förändras. Slemmet blir lättgenomträngligt så att spermier ska kunna ta sig igenom och gör även så att de har lättare att överleva. De höga östrogennivåerna påverkar också hypofysen, som ger signal till äggstockarna via ett hormon, LH (luteiniserande hormon) att ägglossning ska ske.

När äggblåsan, follikeln, brister lossnar ägget. Äggblåsan omvandlas till ett litet organ, gulkroppen, i äggstocken. Gulkroppen tillverkar hormoner. Det viktigaste hormonet är progesteron, som får slemhinnan i livmodern att växa till och förbereda sig för att ta emot det befruktade ägget.

När sker ägglossningen?

Ägglossningen sker ungefär mitt i menscykeln. Tiden från ägglossning till mens varierar inte så mycket mellan olika kvinnor utan brukar vara 12-16 dagar. Men eftersom menscykelns längd kan variera från 25-32 dagar mellan kvinnor, kan tiden från menscykelns början till ägglossning skilja sig ganska mycket åt. Om man har en regelbunden menscykel på 25 dagar, kommer ägglossningen att ske omkring dag 11 räknat från första mensdagen. Om menscykeln är på 30 dagar sker ägglossningen först omkring dag 16.

Om man vill veta exakt, eller om man har oregelbunden mens, går det inte att räkna fram när ägglossningen ska ske. Då får man använda till exempel ett ägglossningstest som mäter mängden LH-hormon.

Vad händer om ägget inte blir befruktat?

När ägget har lossnat från äggstocken ombildas äggblåsan till gulkroppen, som tillverkar hormoner som är viktiga för att bygga upp slemhinnan i livmodern.

Om inget ägg har blivit befruktat och fastnat i slemhinnan behövs inte gulkroppen längre. Då skrumpnar den och mängden progesteron sjunker. Detta är signalen som får slemhinnan att stötas ut som en blödning, en menstruation.

När är det störst chans att ägget blir befruktat?

Under ägglossningen och det första dygnet efteråt är chansen som störst att ägget blir befruktat.

När ägget lossnar fångas det upp av äggledaren och vandrar ner till livmodern. Under denna vandring kan det bli befruktat av mannens spermier. Om ägget inte blir befruktat lever det ungefär i ett dygn.

Ägget har störst chans att bli befruktat om man har samlag från ungefär tre dagar före den dag som man har ägglossning, till en eller två dagar efter den dagen.

Ägget är bara befruktningsbart ett halvt till ett dygn och det kan stressa de allra flesta par som försöker bli gravida. Men eftersom spermierna kan leva inne i livmodern i flera dagar kan de vänta på ägget när det kommer. Därför är det bättre att ha samlag två till tre dagar i veckan, oavsett vilken dag i cykeln det är, än att försöka pricka in ägglossningsdagen.

Hur vet man att man har ägglossning?

Kvinnor beräknas ha ägglossning mellan 12 och 16 dagar före den dag man väntar sin nästa mens. En del kvinnor kan märka att de har ägglossning genom att de får ont nertill i magen och i bland en liten blödning. Om man har oregelbundna menstruationer kan det vara svårt att veta om man har ägglossning.

Det finns olika metoder för att ta reda på om man har ägglossning. Mätning av hormoner är mer tillförlitligt än de äldre metoderna, då man undersöker sitt sekret eller mäter temperaturen i kroppen.

Mätning av hormoner

Ett test som man köper på apotek mäter hormonet LH. Hormonet börjar öka i mängd en till tre dagar före ägglossningen. Man kan säga att LH-ökningen är en signal till äggstocken att den ska släppa ifrån sig ägget. Hur pass snabbt LH-mängden i kroppen går tillbaka varierar litet från kvinna till kvinna.

LH utsöndras ur kroppen med urinen, i vilken man alltså kan mäta mängden av hormonet. Man bör utföra urintestet några dagar i följd, vid samma tidpunkt. Hur man gör står i ett litet häfte som finns i förpackningen.

På kvinnokliniken används tester som mäter mängden progesteron i blodet. Proven tas dag 21 och dag 23 i menscykeln och då ska värdena vara över en viss nivå för att visa att det har skett en ägglossning. Det går inte att se exakt när man haft ägglossning.

Slidsekretmetoden

Slidsekretet, flytningen, ändrar sig när man har ägglossning, och blir genomskinligt och liknar äggvita. Sekretet är för det mesta ganska lättflytande, men precis före ägglossningen är det mera segt och trådaktigt. Om man tar lite sekret från slidan på pekfingret när man tror att man har ägglossning och trycker fingret mot tummen och sedan försiktigt drar isär pekfingret och tummen, uppstår det en tunn slembro, som kan bli 3-6 centimeter lång innan den brister. Det här är ett tydligt tecken på att sekretet är trådaktigt. Ibland blir det också rikligare. Efter ägglossningen återgår det till att bli mer gulvitt och ogenomskinligt.

Temperaturmätning

Mätningen går till så att man på morgonen innan man går ur sängen kontrollerar sin temperatur under de dagar man väntar på ägglossning. Då stiger temperaturen oftast med 0,3 - 0,5 grader, för att sedan ligga kvar där fram till nästa mens. Det är viktigt att man alltid mäter vid samma tid och med samma förutsättningar. Mätningen kan vara svår och påverkas av många andra faktorer som infektioner och stress. Dessutom är det först efter att ägget lossnat som tempen stiger och då är det som regel för sent för ägget att bli befruktat.

Betyder varje mensblödning att ett ägg har lossnat?

Har man regelbunden mens så har man också med största sannolikhet regelbunden ägglossning. Det kan hända att ägglossningen uteblir en månad, men att man får en mensblödning som vanligt. Detta är vanligare när man blir äldre och är inget att oroa sig för. Men det betyder alltså att man vissa menscykler inte har någon ägglossning att mäta. Oftast blir blödningsmönstret lite oregelbundet också.

Vad beror det på att man ibland inte har någon ägglossning?

Att ägget inte lossnar kan bero på att det ibland finns för låg nivå av hormonet östrogen i blodet. Livmoderslemhinnan fortsätter trots detta att växa som vanligt under menscykelns gång. När man har ägglossning, är det gulkroppshormonet som signalerar till slemhinnan när det är dags att lossna. Då stöts den ut i ett sjok tillsammans med ägget och man får en samlad mens. Men om man har för låg östrogennivå så att ägget inte lossnar, bildas det inte heller någon gulkropp och gulkroppshormon. Ändå lossnar livmoderslemhinnan av sig själv till slut. Man kan eventuellt märka detta på att blödningen oftast blir längre och gör mindre ont. Detta är vanligare när man blir äldre, men förekommer i alla åldrar.

Kan man göra något för att öka kroppens produktion av ägg?

Man föds med alla sina ägganlag, ungefär åtta miljoner. De bildas alltså inte under livet utan finns med från början. När man sedan är i puberteten finns cirka 400 000 kvar. Ungefär 450 stycken av alla ägganlagen kommer att ovulera, det vill säga lossna från äggstocken när det är moget för befruktning. Då har man ägglossning.

Varför fungerar inte äggledarna?

Om äggledarna inte verkar fungera som de ska brukar det i de flesta fall bero på att man har haft en infektion tidigare i livet, till exempel klamydia. Det kan också bero på medfödda förändringar, men det är mer sällsynt. En infektion kan orsaka stopp i äggledarna så att ägg och spermier inte kan mötas och då sker heller ingen befruktning. En infektion kan även göra att äggledaren vidgas och blir slapp som en påse, och det hindrar också befruktning.

När är det lättast att bli gravid?

Det är störst chans att bli gravid om man har samlag ungefär tre dagar före den dag man räknar med att få sin ägglossning, till en eller två dagar efter den dagen. Om man vill bli gravid är det bäst att inte tänka för mycket på att pricka in rätt datum eftersom det är svårt att veta exakt när ägglossningen sker. Par som försöker bli gravida rekommenderas ett samliv med samlag två-tre gånger per vecka. Spermierna kan leva under flera dygn och vänta på ägget när det kommer. Mer än åtta av tio par med regelbundet samliv blir gravida inom tolv månader.

I samband med ägglossning kan kvinnan normalt känna obehag nertill i magen och ibland få en liten blödning. Har man oregelbundna menstruationer kan det vara svårt att veta när man har ägglossning.

Hur länge lever en spermie?

Spermierna, sädescellerna, är ofta befruktningsdugliga i tre till sju dagar. Det betyder att spermierna kan befrukta ägget under flera dagar efter att man har haft samlag. Men tiden kan variera något. Enstaka spermier överlever upp till sju dagar, medan andra bara klarar sig en kortare tid. Detta beror på egenskaper hos spermien, förhållandena i slidan och livmodertappens sekret.

Kan mannen testa sina spermier?

I samband med utredning för barnlöshet får män göra spermatest. Man kan kontakta en vårdcentral eller en urolog- eller gynekologmottagning för att få veta vart man ska vända sig

Genom spermatestet bedömer läkaren hur många spermier som är rörliga, deras hastighet och utseende. Det brukar också gå att se annat i sädesuttömningen, till exempel om man har en infektion av något slag. Spermiernas kvalitet kan variera från gång till gång. Därför kan man behöva lämna mer än ett prov.

Det finns självtest att köpa över internet, men det ger begränsad information om spermierna. Testet brukar bara visa om det finns över ett visst antal rörliga spermier i sädesuttömningen, ett positivt test, eller om antalet ligger under den nivån, ett negativt test.

Vad händer i kroppen när man blir gravid?

Ägget blir befruktat i äggledaren. Sen vandrar det ner och sätter sig fast i livmoderns slemhinna.

Redan på sin vandring efter befruktningen börjar ägget att dela sig. När det slår sig ner i livmoderslemhinnan fortsätter delningen i hög hastighet.

Gulkroppen, som genom att tillverka progesteron får livmoderslemhinnan att växa, skrumpnar inte som den annars hade gjort, utan fortsätter att bilda progesteron. Det får slemhinnan i livmodern att fortsätta att växa och bli rik på blodkärl.

Några dagar efter att ägget befruktats börjar det bilda ett nytt hormon, HCG. Det är det hormon som mäts med ett graviditetstest. HCG får gulkroppen att fortsätta tillverka progesteron och östrogen tills moderkakan har bildats och tar över tillverkningen. Allt detta bidrar till att fostret kan växa och utvecklas.

Hur kontrollerar man att man är gravid?

Om man vill bli gravid är man ofta otålig och vill veta genast om man är med barn, men det enda man kan göra är att vänta och se. Tidigt under graviditeten kan det kännas ungefär likadant som när mensen är på gång.

Om man en månad inte skulle få någon blödning den dag som i vanliga fall hade varit första mensdagen, kan man göra ett graviditetstest. Det enklaste och billigaste sättet är att lämna ett urinprov till barnmorskan på vårdcentralen. Man ska då lämna ett morgonurinprov. Barnmorskan brukar göra testet gratis.

Vill man göra testet själv kan man köpa ett graviditetstest på apotek. Det finns flera olika snabbtester som är urintester och kan användas samma dag som man skulle ha fått sin mens. Testen bygger på mätning av hormonet HCG som bildas strax efter ägget blivit befruktat. Dessa tester är lika säkra som de som görs hos barnmorskan.

Om testet är negativt och mensen ändå inte kommer kan man göra ett nytt test en vecka senare. Det kan i mycket sällsynta fall ta ytterligare en vecka att visa tillräckligt höga nivåer av HCG.

Om testet är positivt kan man lita på att svaret är riktigt eftersom testen är mycket känsliga.

Är det vanligt att man har svårt att bli gravid?

Ungefär åtta av tio par som försöker bli gravida blir det inom ett år. Andra får vänta längre. En del par får vänta väldigt länge på den önskade graviditeten. Det är en tid av hopp och förtvivlan. Mensen kan utebli några dagar för att sedan komma.

När man har försökt länge är det lätt att börja oroa sig för att man har svårt att bli gravid. I de allra flesta fall är det ingen fara alls.

Varför blir det inget barn trots att man försökt länge?

Svårigheter att bli med barn kan ha flera orsaker. I en tredjedel av fallen beror det på kvinnan och i en tredjedel finns orsaken hos mannen. I den återstående tredjedelen av fallen går det inte att hitta någon riktig bra förklaring. Det kan ibland vara så att någon av parterna, eller båda, har kunnat få barn tidigare utan några problem. Med tiden kan det ha skett en förändring som gör det svårt att få barn, antingen hos en av parterna eller hos båda.

Vad är vanliga orsaker till att ett par inte blir gravida?

Det finns ett par vanliga faktorer som kan påverka fruktsamheten hos både kvinnan och mannen:

• * Rökning minskar chansen att bli gravid. Hos kvinnan blir ägglossningen sämre och både befruktningen och delningen av ägget påverkas. Dessutom får ägget svårare att fastna i livmodern. Hos mannen minskar antalet spermier och de rör sig sämre.
• * Rubbningar i arvsanlagen kan göra att man inte kan bli gravid, något som kan finnas hos både mannen och kvinnan.

Vad kan orsaken vara när en kvinna har svårt att bli gravid?

• Åldern. Kvinnors fruktsamhet börjar minska redan från 30-årsåldern och sjunker snabbare från 35-årsåldern. Efter 40-årsålder är fruktsamheten mycket låg. Men det kan variera mellan olika kvinnor. Några få kvinnor blir gravida utan problem även i 40-årsåldern.
• Ägglossningen fungerar inte som den ska, något som kan orsakas av bland annat hormonstörningar.
• Ägget kan inte fångas upp av äggledaren. Det kan bero på sammanväxningar i äggledaren, bland annat efter infektioner eller efter operationer i magen.
• Ägget kan inte fastna i livmoderslemhinnan Det kan bero på hormonstörningar eller förändringar i livmodern, till exempel missbildningar eller muskelknutor, myom.
• Livmoderslemhinna kan finnas utanför livmodern,så kallad endometrios. Det kan göra det svårt att bli gravid eller leda till utomkvedshavandeskap. Utomkvedshavandeskap innebär att det befruktade ägget sätter sig fast utanför livmodern.
• Kraftig övervikt kan göra det svårare att bli gravid. Kvinnor som är mycket överviktiga har ofta störningar i ägglossningen.
• Extrem undervikt, som vid anorexi, kan leda till menstruationsrubbningar eller till att man tappar mensen helt.
• Även mycket hård fysisk träning kan leda till menstruationsrubbningar eller till att mensen helt uteblir.
•  Rökning minskar chansen att bli gravid. Ägglossning, befruktning och äggets delning kan påverkas. Det befruktade ägget har också svårare att fästa sig i livmodern.

Vilka är de vanligaste orsakerna hos mannen?

• Det bildas inte tillräckligt många spermier hos mannen, eller så är de inte levnadsdugliga. Det kan bland annat bero på infektioner, hormonrubbningar eller inverkan av miljögifter.
• Efter några dygns regelbunden och relativt måttlig alkoholkonsumtion, kan man få en minskad mängd manligt könshormon, testosteron. Som en följd av detta kan spermierna både bli färre och svagare.
• Män som röker har färre spermier som också rör sig sämre. Åtminstone hos storrökare kan detta ge sämre fruktsamhet.
• Bråck på sädesledaren kan bidra till att fertiliteten blir nedsatt, framför allt i kombination med att man röker.

Är det skadligt att dricka alkohol när man försöker få barn?

Både män och kvinnor blir sannolikt mindre fruktsamma av alkohol. Även kvinnor som bara dricker måttliga mängder alkohol har svårare att bli gravida. Alkoholen kan ge rubbningar i menstruationscykeln och försämra ägglossningen.

Hos män skadas de celler som producerar spermier, vilket leder till färre och sämre spermier. Om mannen slutar dricka alkohol kan skadorna läka. Hos män som dricker mycket under längre perioder minskar produktionen av det manliga könshormonet testosteron vilket kan leda till minskad sexlust och impotens.

Alkohol passerar lätt över till fostret och kan under tidig graviditet orsaka skador på hjärna och nervsystem.

Eftersom det ännu inte finns tillräcklig kunskap för att säkert kunna säga vilka mängder alkohol som är skadliga, är det säkrast att undvika alkohol helt både under tiden som man försöker bli gravid och under graviditeten.

Hur lång tid tar det innan man kan bli gravid när man slutat med p-piller?

Det finns olika typer av p-piller, kombinerade p-piller och minipiller. De påverkar ägget och livmodern på olika sätt.

De kombinerade p-pillren påverkar äggstockarna så att ägglossningen upphör. Effekten kan sitta kvar en tid efter att man har slutat ta dem. Ofta varar den första menstruationscykeln sex till åtta veckor. Ibland kan den första mensen dröja ända upp till sex månader, men det är inte så vanligt. Detta kan bero på en rubbning som funnits redan innan man började med p-pillren och som kanske bara inte märkts under den tid som man har använt pillren.

Det kan alltså dröja upp till sex månader innan ägglossningen kommer igång efter att man slutat med kombinerade p-piller. Minipiller påverkar inte ägglossningen.

Finns det något preparat som underlättar graviditet?

Det finns inga läkemedel eller kosttillskott som man kan äta för att lättare bli med barn. Det är bra att försöka leva så sunt som möjligt och äta en varierad kost med mycket frukt och grönsaker. Man bör helst också röra på sig varje dag.

Folsyra, en B-vitamin som också brukar kallas folat, ökar inte chansen att bli gravid, men brist på folsyra kan orsaka tidiga missfall och missbildningar med ryggmärgsbråck hos barnet. Svenska kvinnor får inte alltid i sig tillräckligt med folsyra genom maten. Därför rekommenderas kvinnor som försöker bli gravida att antingen få i sig mer av folsyra via maten eller ta ett kosttillskott med 400 mikrogram folsyra varje dag. Mat som är särskilt rik på folsyra är till exempel mörkgröna grönsaker, alla slags bönor och ärtor, kål, frukt och bär, filmjölk och yoghurt, fullkornsprodukter och lever. Folsyra finns att köpa på apotek men ingår också i många andra vitaminpreparat.

Vad kan man göra praktiskt för att lyckas bli gravid?

Det finns några saker man kan tänka på för att öka chanserna att bli gravid:

• Det bästa är att ha regelbundet samliv, det vill säga att ha samlag två-tre gånger i veckan. Då är chanserna stora att man blir gravid inom ett år. Eftersom ägget bara är befruktningsdugligt i knappt ett dygn är detta ett bättre och mer harmoniskt sätt än att försöka pricka in ägglossningen, vilket kan kännas stressande för många.
• Det är bra att sluta röka och att vara måttlig när det gäller alkohol.
• Att ha en normal kroppsvikt, det vill säga varken vara över- eller underviktig, påverkar chanserna positivt.
• Har man oregelbundna menstruationer kan man använda ägglossningstest för att ta reda på om man har ägglossning.

Hur tar man reda på vad som inte fungerar?

Om man känner sig orolig för att inte kunna bli gravid kan man söka hjälp. Det vanligaste är att en utredning startar först när man har försökt att bli med barn under ett år. En fertilitetsutredning gör man alltid som ett par, inte som enskild individ. Reglerna för hur gammal man får vara när man börjar på en utredning kan vara olika i olika delar av landet. En vanlig begränsning är att kvinnan bör vara yngre än 40 år och mannen yngre än 55.

Först går man igenom om kvinnan eller mannen har haft några sjukdomar tidigare i livet. Som kvinna får man berätta om man har varit gravid tidigare och om man har fått missfall. Man behöver även redogöra för sin menscykel, om man har haft några gynekologiska sjukdomar tidigare, om man haft någon könssjukdom eller andra sjukdomar samt om man har opererats i buken. Dessutom går man igenom vikt och eventuella rökvanor.

Mannen får berätta om han har haft någon könssjukdom eller urinvägsbesvär, till exempel infektioner eller stenar i urinvägarna.

Som par får man därefter beskriva hur ofta man har samlag, om man röker eller dricker alkohol och i så fall hur mycket, samt om man har utsatts för några speciella miljögifter.

Därefter gör läkaren en mer ingående undersökning:

• Både mannen och kvinnan får genomgå en kroppsundersökning.
• Kvinnan får genomgå en gynekologisk undersökning. Läkaren undersöker livmoderns utseende genom att använda vaginalt ultraljud som förs in i kvinnans slida. Tjockleken på slemhinnan bedöms, äggstockarna undersöks och passagen genom äggledarna kontrolleras. För att lättare se om passagen är fri i äggledarna behövs steril koksaltlösning sprutas in i livmodern.
• Mannen får lämna ett spermaprov. Är provet bra så behöver man oftast inte gå igenom fler undersökningar. Ibland görs även en ultraljudsundersökning där testiklarna kontrolleras.
• Man får lämna blodprov för att hormonhalter ska mätas och för att säkerställa att man inte har en infektion. Om kvinnan har oregelbundna menstruationer får hon lämna blodprov med vissa mellanrum. Ibland tas även blodprov för bedömning av ärftliga faktorer.
• Ibland får kvinnan genomgå en titthålsoperation, så kallad laparoskopi. Då kan läkaren bedöma om det finns tecken på att livmoderslemhinnan ligger utanför livmodern, endometrios, eller om det finns muskelknutor, myom. Passagen genom äggledarna kan också bedömas.

Utredningarna varierar i längd beroende på vad orsaken är. Det kan ta från ett par månader upp till ett år innan allt är klart.

Vart ska man vända sig?

Vem som gör utredningarna beror lite på var man bor. Det bästa är att tala med en barnmorska på orten eller kontakta en gynekolog, som kan ge råd om vart man ska vända sig.

Vilken hjälp finns att få?

Beroende på vad utredningen har kommit fram till får man gå igenom olika behandlingar.

Om livmoderslemhinna finns utanför livmodern, så kallad endometrios, kan man ibland opereras. Om man inte har ägglossning finns det en möjlighet att få hormoner som kan framkalla ägglossning

Skulle man inte ha spermier som fungerar, kan spermier från en donator sprutas in i kvinnans livmoder, vilket kallas insemination.

Om det är stopp i kvinnans äggledare kan paret få gå igenom en provrörsbefruktning, vilket kallas IVF. Då plockas ägg ut från kvinnan och blandas med mannens spermier i ett provrör. Ett befruktat ägg kan sedan sättas in i livmodern. Numera kan även ägg komma från en donator, om man inte har fungerande äggstockar

Ungefär en tredjedel av provrörsbefruktningarna leder till en fullgången graviditet. Ibland får man försöka flera gånger. Hur många försök som görs inom den offentliga vården kan variera på olika ställen i landet. Det finns också privata kliniker där man betalar hela behandlingen själv.

Hur påverkas förhållandet när man inte blir gravid?

Det kan bli en svår tid för ett par som längtar och hoppas, men där graviditeten uteblir gång på gång. Man kan uppleva att man inte duger, som man eller kvinna. Från att handla om lust och njutning, kan det sexuella samlivet förvandlas till en schemalagd verksamhet efter ägglossningstest. Omgivningens välmenande frågor känns ofta sårande. Tillvaron kan pendla mellan hopp och förtvivlan.

Då måste man värna om varandra och om förhållandet. Båda parter måste vara beredda att ge sig in i utredning och eventuell behandling och kunna stötta varandra. Det är viktigt att kunna prata öppet med varandra om det som känns svårt.