För tidigt födda barn

Tack vare att sjukvården hela tiden förbättras klarar sig idag de flesta barn som föds för tidigt bra, och utan bestående skador. Men ett för tidigt fött barns organ är inte färdigutvecklade, så den första tiden efter förlossningen måste barnet få hjälp med många livsviktiga funktioner. Närheten och kontakten med föräldrarna är också livsviktig.

Graviditet och förlossning

Graviditet och förlossning

Oftast pågår en graviditet mellan 37 och 42 veckor, men ibland kommer barnet tidigare. Ett av 20 barn föds för tidigt, det vill säga före 37:e graviditetsveckan.

Det finns många orsaker till att barn föds för tidigt, och vanligast är att förlossningen av någon anledning startar för tidigt. Det kan bero på att värkarbetet börjar utan någon tydlig orsak eller att fostervattnet går, vilket efter hand startar förlossningsarbetet. Det är lite vanligare att barn föds för tidigt vid tvilling- och trillinggraviditeter. Det kan också vara olika komplikationer, till exempel havandeskapsförgiftning, som leder till den tidiga födelsen.

Prognosen för de allra flesta för tidigt födda barn är idag mycket god, och majoriteten växer upp med samma förutsättningar som barn som fötts efter vecka 36. Vården av för tidigt födda barn anpassas efter barnets behov och som förälder får man hjälp att delta i omsorgen.

Som förälder kan det vara en omtumlande upplevelse att få ett barn för tidigt men det finns mycket stöd att få i vården.

Hur tidigt är för tidigt?

Ett barn som föds i graviditetsvecka 35 eller 36 kan ofta vårdas på en vanlig BB-avdelning och komma hem redan några dagar efter förlossningen. Barn födda i graviditetsvecka 34 och tidigare behöver i stort sett alltid vård på en neonatalavdelning, en avdelning där för tidigt födda och sjuka nyfödda barn vårdas. Barn födda före graviditetsvecka 32 behöver ofta någon form av intensivvård till en början. Ett barn kan överleva om det föds redan i graviditetsvecka 22.

När man vet att barnet kommer för tidigt

Om man har för tidiga värkar eller någon annan graviditetskomplikation som ökar sannolikheten att man kommer att föda för tidigt görs olika förberedelser i förlossningsvården. När en mycket tidig förlossning väntas kan man ibland få mediciner som minskar värkarbetet och skjuter upp förlossningen. Man kan också få kortison, som gör att lungorna hos barnet mognar snabbare. Ibland bestäms också att barnet ska födas med kejsarsnitt.

I en del fall kan man behöva flytta till ett annat sjukhus före förlossningen för att barnet ska få den vård det behöver.

Fäll ihop

Efter förlossningen

Efter förlossningen

När barnet föds

Hur det nyfödda barnet tas omhand vid förlossningen beror på hur tidigt barnet är och hur det förväntas må. Om barnet är ett par veckor för tidigt brukar det få komma direkt upp på mammans mage. Även barn som är födda i graviditetsveckorna 32–33 får ofta göra så.

Om barnet är fött väldigt tidigt, eller mår dåligt, får det genast hjälp på ett speciellt bord där all nödvändig utrustning finns för att vårda barnet.

Hjälp att hålla värmen

Ett mycket för tidigt fött barn har svårt att hålla värmen och därför finns det en värmelampa eller värmemadrass på bordet. De allra minsta barnen kläs ofta i en påse av plast på kroppen, för att minska avdunstningen av vätska så att barnet kan hålla värmen bättre.

Komma igång att andas

De flesta barn som föds för tidigt kopplas till en utrustning som visar hur hjärtat slår och hur barnets andning och syresättning fungerar.

Ibland behöver barnet få hjälp med andningen. Då sätts ett andningshjälpmedel, så kallat CPAP eller NeoPuff, på barnets näsa och mun. Oftast klarar barnet att andas själv efter några få inblåsningar genom denna mjuka mask.

De mest för tidigt födda barnen kan behöva mer hjälp med att andas. De kan då få ett plaströr, en så kallad tub, i luftstrupen. Tuben kopplas sedan till en respirator.

Hud mot hud

När barnet kommer igång med andningen själv kan det ofta ligga hud mot hud hos sin mamma eller pappa. Om barnet behöver hjälp med andningen får det ligga i en kuvös och flyttas sedan över till neonatalavdelningen.

Luftfuktigheten är viktig

I kuvösen, eller hud mot hud med en förälder, får barnet rätt temperatur och fuktighet i omgivningen. De barn som fötts allra tidigast har väldigt tunn hud som släpper igenom stora mängder vätska. Därför görs luftfuktigheten högre i kuvösen för de minsta barnen. Efter hand minskas luftfuktigheten i kuvösen.

Medicin, näring och blodprov

För att barnet ska kunna få mediciner och näring sätts en kateter, en tunn slang, in i ett ytligt blodkärl. Är barnet mycket litet eller allvarligt sjukt får det oftast katetern i ett blodkärl som finns i naveln. Ofta har barnet då även en kateter till som används för blodprovstagning och för att mäta barnets blodtryck.

Ibland måste barnet flyttas

Ibland föds barnet på ett sjukhus som saknar neonatalavdelning eller neonatal intensivvård, till exempel om man inte hinner göra flytten till ett annat sjukhus. Det händer också att barnet mår sämre än förväntat. I sådana fall flyttas barnet till ett sjukhus som har bättre resurser för vård av nyfödda. Vid transporten, som kan ske med ambulans, helikopter eller flygplan, får barnet ligga i en speciell transportkuvös och vårdas av ett specialutbildat neonatalt transportteam.

Fäll ihop

Hjälp mot olika komplikationer

Hjälp mot olika komplikationer

Hjälp med andningen

Lungorna hos ett för tidigt fött barn har ofta outvecklade lungblåsor och brist på ett ämne, surfactant, vars uppgift är att hålla lungblåsorna öppna. När lungblåsorna inte håller sig öppna kommer syret inte ut i blodet och det blir svårt för barnet att andas själv. Detta kallas Respiratory Distress Syndrome, RDS, och är vanligare ju tidigare födseln sker. Om mamman får kortison innan födseln ger det barnet en bättre möjlighet att andas efter födseln.

Barnets andning kan underlättas med hjälp av något som kallas NeoPuff eller CPAP, Continuous Positive Airway Pressure. Genom att sätta en liten mask på näsan får barnet andas mot ett övertryck, som hjälper lungblåsorna att hålla sig öppna och syresätta blodet. Ofta får barnet också syrgas i inandningsluften. Behandlingstiden med CPAP kan variera från ett par dagar till några veckor.

Ibland räcker det inte med CPAP för att barnet ska få tillräckligt med syre. Då förs en tub ner i luftstrupen och kopplas till en respirator. I tuben kan en surfactantmedicin sprutas ner direkt i lungorna. Ofta blir barnets lungor snabbt bättre. Ibland kan effekten vara så bra att tuben kan tas bort nästan direkt och barnet kan få CPAP igen. De allra minsta barnen behöver ofta respirator under lång tid, ibland flera veckor.

Oftast mognar barnets lungor på några dagar eller någon vecka och behandlingen kan avslutas.

Ovanlig komplikation vid respiratorbehandling

En ganska ovanlig komplikation är så kallad pneumothorax som betyder att luft från lungan läcker ut i den säck som omger lungan. Då faller lungan ihop och barnet får svårt att andas. För att lungan ska kunna fyllas med luft igen sätts en slang genom huden in i bröstkorgen och via den sugs luften ut. Lungsäcken läker ofta inom några dagar, och då tas slangen bort.

Bronkopulmonell dysplasi

De allra tidigast födda barnen kan få bronkopulmonell dysplasi, BPD, som ger skador på lungvävnaden. Det kan bero på att barnets omogna lungor störs i sin utveckling och tillväxt av långvarig respiratorbehandling. För det mesta förbättras situationen under barnets första veckor, men ibland kan det behövas syrgas under flera veckor. Några barn kan också få fortsatt syrgasbehandling i hemmet.

Apnéer

Ett vanligt tecken på omognad i lungorna hos för tidigt födda barn är korta andningsuppehåll, så kallade apnéer. Mot det kan barnet få CPAP och koffein, som stimulerar andningen. Som förälder kan det vara dramatiskt att se sitt barn sluta andas, men personalen ser till att övervaka barnet så att det får hjälp att börja andas så snabbt som möjligt.

Barnets blodtryck

Barn som är väldigt tidigt födda och/eller sjuka får ibland för lågt blodtryck. För att se till att alla organ i kroppen får tillräckligt med blod får då barnet ofta blodtryckshöjande mediciner eller blodtransfusioner. Ett mycket för tidigt fött barn kan behöva flera blodtransfusioner under tiden på sjukhuset. Det beror på att barnet har svårt att själv tillverka nya blodkroppar, men också på att den mängd blod som tas i blodprover måste ersättas.

Ductus - ett blodkärl som ska stängas

Under graviditeten får fostret syre från moderkakan och inte från lungorna. Därför har fostret ett blodkärl som heter ductus som leder blodet förbi lungorna, direkt ut i kroppen. Ductus stängs vanligtvis inom några få dygn hos det nyfödda barnet, men hos för tidigt födda barn händer det ibland att det inte stängs i tid, vilket blir en belastning på barnets hjärta. Det finns medicin som under barnets första levnadsvecka kan bidra till att ductus stängs av. I ovanliga fall hjälper inte medicinen, och det händer att barnets hjärta blir för ansträngt. Då får barnet en operation för att ductus ska stängas.

Inflammation i tarmen

En sällsynt komplikation som mycket för tidigt födda barn kan få kallas för nekrotiserande enterokolit, NEC. Det är en inflammation i tarmen, vars orsak inte är helt klar. Barnet kan bli allvarligt sjukt med magproblem och tydlig allmänpåverkan. Sjukdomen behandlas genom att tarmen får vila och barnet får näring genom dropp istället.

Det är mycket ovanligt, men ibland går det hål på tarmen. Barnet får då en operation för att laga hålet, och får ibland under en tid stomipåse.

Gulsot behandlas med ljus

Många nyfödda barn får gulsot någon gång under de fem första dygnen eftersom leverns förmåga att bryta ner bilirubin, en restprodukt från blodet, är omogen. Bilirubin kommer då ut i vävnaderna och barnets hud blir gulfärgad. Om mängden bilirubin blir för hög kan det gå över till hjärnan och skada den. Tillståndet kallas gulsot och behandlas oftast enkelt med ljus.

Hos för tidigt födda barn är gulsot vanligare eftersom deras lever är ännu mer omogen. Deras hjärnor är också känsligare för gulsot och därför behöver dessa barn oftare ljusbehandling där de får ligga i en ljuskälla med blå-grönt ljus. Ljuset gör att bilirubinet bearbetas så att det kan utsöndras med avföring och urin. Det är mycket vanligt att för tidigt födda barn behöver ljusbehandling, ibland under flera veckor. Behandling är varken smärtsam eller direkt besvärlig.

Handsprit förebygger infektioner

Immunförsvaret hos för tidigt födda barn är omoget och de får lätt infektioner. Det viktigaste sättet att förhindra det är god handhygien. Därför använder alla, både personal och föräldrar, handsprit.

Ibland kan för tidigt födda barn få infektioner i samband med förlossningen.

För tidigt födda barn behöver ofta många olika vårdåtgärder som kan göra att bakterier kommer in i blodet. Därför får barnet ofta antibiotika även om det bara finns en misstanke om att det har en infektion.

En vanlig infektion orsakas av bakterier som kallas koagulasnegativa stafylokocker, KNS. Bakterien ingår i de flesta människors normala bakterieflora på huden. För friska människor är den helt ofarlig. Men om infektionsförsvaret är omoget, som hos mycket för tidigt födda barn, kan bakterien komma in i blodet och ge blodförgiftning.

Barnets ögon undersöks regelbundet

Mycket för tidigt födda barn kan få förändrad tillväxt av blodkärlen i ögats näthinna. Det kallas Retinopathy of Prematurity, ROP. Alla barn födda graviditetsvecka 31 eller tidigare undersöks regelbundet av ögonläkare från cirka fem veckors ålder för att se om det finns tecken på ROP. Om allt ser normalt ut upprepas undersökningarna varje eller varannan vecka tills ögats näthinna har utvecklats färdigt. Om det finns några förändringar görs undersökningarna tätare.

Vid undersökningen får barnet först ögondroppar som vidgar pupillen och sedan används en lampa eller kamera för att lysa in i barnets ögon.

Sjukdomen delas in i stadier beroende på hur allvarlig den är. Om barnet har en lindrig form läker ögonen av sig själva. De mer allvarliga formerna kan behandlas med laser. På så sätt kan det nästan alltid undvikas att näthinnan lossnar och att barnet får nedsatt syn.

Barnets hjärna utvecklas

Hjärnans utveckling hos för tidigt födda barn är i viktig och hjärnan går igenom snabba förändringsfaser under den tid de är på neonatalavdelningen, en tid då hjärnan är mer sårbar. Även blodkärlen är under utveckling och kan vid sällsynta situationer, under de första levnadsdygnen, vara så sköra att de brister. Det innebär en lite ökad risk för en blödning i hjärnan.

En hjärnblödning hos ett för tidigt fött barn behöver inte få samma konsekvenser som hos en vuxen. Det beror på att barnet i viss mån kan utnyttja friska delar av hjärnan för uppgifter som egentligen skulle ha skötts i det skadade området.

För att upptäcka eventuella blödningar i hjärnan undersöks mycket för tidigt födda barn flera gånger med ultraljud.

Om blödningen är liten behöver den inte ha någon betydelse för framtiden. Den allvarligaste formen av hjärnblödningar som för tidigt födda barn kan få är när en stor blödning tränger in i hjärnvävnaden, vilket kan leda till framtida funktionsnedsättningar för barnet.

Periventrikulär leukomalaci, PVL

Hos mycket för tidigt födda barn händer det i ovanliga fall att hjärnans utveckling störs av dålig genomblödning eller inflammation. Det kan leda till periventrikulär leukomalaci, PVL, som ger skador på en del av hjärnvävnaden. Det kan upptäckas med ultraljud eller magnetkamera.

Att följa hjärnans utveckling

Det för tidigt födda barnet kan både före och efter förlossningen få infektioner, näringsbrist, smärta och uppleva stress som på olika sätt kan påverka hjärnans utveckling. Genom att följa barnets utveckling kan funktionsnedsättningar som till exempel koncentrations- och inlärningssvårigheter upptäckas och behandlas.

Fäll ihop

Bröstmjölk och näringsdropp

Bröstmjölk och näringsdropp

Barnet får bröstmjölk i en sond

Den bästa näring ett för tidigt fött barn kan få är bröstmjölk, men ofta är barnet för omoget för att klara av att suga, andas och svälja när det ammas. Ibland orkar barnet inte heller att suga. Barnet kan då få bröstmjölken eller modersmjölkersättning via en sond, en tunn slang, genom näsan eller munnen ner till magsäcken. Ofta går det bra att barnet matas via en kopp eller en napp. Första dygnet får barnet små mängder mjölk, som sedan ökas efter hand.

När barnet inte själv kan suga från bröstet får mamman pumpa ut bröstmjölken med en speciell pump. Om mamman mår bra och orkar bör den första pumpningen göras inom sex timmar efter förlossningen. Man får sedan fortsätta att pumpa ungefär var fjärde timme tills man efter några dagar har tillräckligt.

Barnet får tidigt börja träna på att suga från bröstet. I början ligger barnet ofta och söker, luktar på bröstet, för att senare börja slicka eller suga i sig små mängder mjölk.

Donerad bröstmjölk

Om mammans mjölkproduktion inte har kommit igång får barnet bröstmjölk som donerats av andra kvinnor. Av olika skäl kan det också vara så att den egna bröstmjölken inte räcker till för att barnet ska få den näring det behöver. Den donerade mjölken har testats noggrant och är dessutom pastöriserad.

Barnet kan också få näringsdropp

Väldigt tidigt födda barn klarar inte till en början att ta emot tillräckliga mängder näring. Via en kateter får de därför näringsdropp som innehåller kolhydrater, proteiner, fett, salter och mineraler.

Fäll ihop

Så vårdas barnet

Så vårdas barnet

Föräldrarna är viktigast

Att födas för tidigt är att uppleva en okänd omvärld med omogna sinnen. Barnet kan då inte värja sig mot starkt ljus, höga ljud, obehagliga dofter, ibland smärtsam eller oväntad beröring. Det går åt mycket energi till att reagera på allt som händer runt omkring och barnet kan få svårt att komma till ro och finna en bra sömnrytm. Som förälder lär man sig snart att tolka när barnet med små förändringar i sitt beteende visar känslor av till exempel välbefinnande eller ansträngning.

Alla landets neonatalavdelningar arbetar efter en filosofi som syftar till att på bästa sätt stödja barnets utveckling. Filosofin baseras på att föräldrarna är de viktigaste personerna för det nyfödda barnet. Dessutom ska vården anpassas till barnets individuella behov. På så sätt blir barnet aktivt och delaktigt i sin egen utveckling. Som förälder får man hjälp att lära känna sitt barns signaler och att delta i omsorgen så att barnet känner sig lugnt och tryggt.

Miljön anpassas till barnet

Miljön anpassas till barnet på många sätt. Kuvösen bäddas så att barnet får stöd för armar och ben och kan ligga i en hopkrupen ställning, ungefär som när barnet låg i livmodern. Ofta täcks kuvösen för att skydda mot ljus, och ljudmiljön är så dämpad som möjligt. Om barnet sover försöker personalen undvika att väcka det.

Kängurumetoden

Så fort det är möjligt får barnet komma till en förälder och läggs hud mot hud enligt den så kallade kängurumetoden. Barnet ligger då med bara en blöja och eventuellt en mössa direkt på förälderns bröstkorg. Barnet får en filt över sig och hudkontakten hjälper barnet att hålla värmen. Även barn som har respirator kan ligga hud mot hud och mår oftast bättre då. Barnet bör stanna hos föräldern i minst två timmar i sträck, eftersom själva förflyttningen kan ta ganska mycket energi. Som förälder är det därför bra om man har ätit, druckit och kissat innan.

Lindra smärta

Även de mest för tidigt födda barnen känner smärta. Därför görs så få smärtsamma ingrepp som möjligt, men tyvärr går de inte att undvika helt. Därför är det bra att miljön är så trygg som möjligt. Barn som har ont får smärtstillande läkemedel. Barnet kan också få en liten mängd sockerlösning i munnen, vilket har en smärtstillande effekt.

Hemsjukvård

I slutet av sjukhusvistelsen brukar barnet fortfarande behöva hjälp med att få näring i sond, men i övrigt klarar det sig bra med hjälp av föräldrarna. På en del sjukhus kan man som förälder få lära sig hur man sköter sonden och sedan få hemsjukvård istället. Det innebär att man åker hem men har kvar stöd och hjälp från sjukhuset.

Fäll ihop

Vilket stöd kan man få?

Vilket stöd kan man få?

Att vara förälder på sjukhus

Det är oftast en omtumlande upplevelse att bli förälder. Om barnet endast är lite för tidigt fött och mår bra brukar det inte skilja sig så mycket från när fullgångna barn föds. Om barnet är mycket för tidigt fött kan dagarna på sjukhuset pendla mellan glädje över små framsteg och oro över bakslag.

Ibland kanske barnet måste vårdas långt hemifrån, med de praktiska svårigheter det kan medföra. Det kan exempelvis vara svårt att hitta en bra balans mellan att ta hand om äldre syskon och att vara med det nyfödda barnet. Det är också viktigt att man som förälder inte glömmer bort sina egna grundläggande behov, som att sova och äta bra så att man orkar ta hand om sitt barn. Det är ett bra tillfälle att ta hjälp från sin omgivning och av varandra.

Om barnet vårdas långt hemifrån brukar det finnas möjlighet att bo i närheten av avdelningen. På några neonatalavdelningar i landet kan föräldrarna bo tillsammans med sitt barn på avdelningen.

Som förälder hamnar man i en mycket ovan miljö på en neonatalavdelning. Barnet kanske ligger i en kuvös, det kan vara fullt med sladdar och slangar och monitorer som visar olika saker. Även om det finns mycket personal som är vana att ta hand om för tidigt födda barn är föräldrarna de viktigaste personerna för barnet. Som förälder stöttas man därför av personalen att vara delaktig i så stor utsträckning som möjligt i vården av barnet i den främmande miljön.

Stöd av kurator eller psykolog

Förutom läkare, sjuksköterskor och barnsköterskor finns det annan personal som man kan få stöd av. Kuratorn kan vara en samtalspartner som man kan prata med under hela vistelsen på neonatalavdelningen. Kuratorn kan också hjälpa till med information om annat stöd som man kan få och om föräldraförsäkringen.

Ibland kan det finnas behov av kontakt med en psykolog som kan hjälpa till att bearbeta de svårigheter som många föräldrar upplever när deras barn föds för tidigt.

Ibland kan krisen komma efter att man har skrivits ut från sjukhuset. Då kan man vända sig till barnavårdscentralen för att få stöd. Där har man som förälder rätt att få en kontakt med en psykolog förmedlad.

Tillfällig föräldrapenning

När barnet vårdas på sjukhus har föräldrarna möjlighet att få tillfällig föräldrapenning samtidigt för att kunna delta i omsorgen.

Uppföljningen

Om barnet endast är lite för tidigt fött behöver det för det mesta ingen annan uppföljning än den som görs på barnavårdscentralen. Barn som är väldigt tidigt födda följs upp av specialiserade uppföljningsteam vid barnkliniken. Där bedöms barnets utveckling men också om barnet behöver stöd eller extra näring för att gå upp i vikt.

Enstaka barn kan även ha problem med lungorna, som då kräver speciell behandling. De mest för tidigt födda barnen följs upp fram till fem-sex års ålder.

När utvecklingen hos för tidigt födda barn bedöms används begreppet korrigerad ålder. Det är den ålder barnet skulle ha haft om det fötts i fullgången tid. När korrigerad ålder används kommer de allra flesta för tidigt födda barn att till exempel lära sig sitta och gå när de förväntas göra det. På sätt och vis har ett för tidigt fött barn två åldrar. Dels barnets verkliga ålder, den ålder då man firar födelsedag, dels den korrigerade åldern som används vid bedömning av utvecklingen.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-12-29
Redaktör:

Fredrik Lagerqvist, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Uwe Ewald, överläkare, professor, Neonatalkliniken
Akademiska sjukhuset i Uppsala