Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.
LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol.
Vem omfattas av lagen?
I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen och de delas in i så kallade personkretsar. Det finns tre personkretsar med olika bedömningsgrunder eller kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska få stöd enligt LSS:
1 personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2 personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder
3 personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.
Bedömningen av personkrets 1 och 2 görs utifrån den diagnos man har fått.
I personkrets 3 måste funktionsnedsättningen vara så stor att den orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Det innebär att man inte på egen hand klarar vardagssysslor som att klä på sig, laga mat, förflytta sig, kommunicera med omgivningen, eller andra liknande saker utan behöver hjälp regelbundet under lång tid. Diagnosen, orsaken eller graden av funktionshinder saknar betydelse i bedömning av personkrets 3.
Tio olika typer av stöd
LSS innehåller tio olika typer av hjälpinsatser. Insatserna är
- rådgivning och annat personligt stöd
- personlig assistans
- ledsagarservice
- kontaktperson
- avlösarservice i hemmet
- korttidsvistelse utanför hemmet
- korttidstillsyn för ungdomar över tolv år
- bostad i familjehem eller bostad med särskild service för ungdomar över tolv år som behöver bo utanför föräldrahemmet
- bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
- daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man har fått i vuxen ålder.
I princip betalar man inget för de särskilda hjälpinsatserna. Om man bor i bostad med särskild service får skäliga avgifter tas ut för hyra, fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. Om man har barn som bor i familjehem eller liknande ska man som förälder betala barnets kläder, fritidsverksamhet och liknande.
De personer som utför hjälpinsatser, till exempel en personlig assistent, har tystnadsplikt och får inte avslöja något om förhållandena hos den som får hjälpen.
Enligt lag, Lex Sarah, är alla som arbetar med hjälpinsatser inom LSS skyldiga att anmäla missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten.
Rådgivning och annat personligt stöd
Genom landstinget kan man få allmänt stöd och rådgivning av till exempel en kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller arbetsterapeut. Läkarinsatser ingår inte i LSS, utan de får man som alla andra enligt reglerna i Hälso- och sjukvårdslagen.
Personlig assistans
Om man har en funktionsnedsättning ska man själv kunna anställa, eller genom kommunen få, en eller flera personliga assistenter som hjälper till med måltider, förflyttning, personlig hygien, personlig service och daglig gemenskap.
Ledsagarservice
Man kan få ledsagarservice som en tillfällig hjälp för kontakter ute i samhället, till exempel om man behöver besöka en vårdinrättning. Ledsagarservice är mest till för den som inte har så omfattande funktionsnedsättning att en eller flera personliga assistenter behövs.
Kontaktperson
Man kan få en kontaktperson som ska vara med som stöd och hjälp i samband med till exempel fritidsaktiviteter och vid kontakter med myndigheter då det inte krävs specialiserad juridisk kompetens. Kontaktpersonen ska även vara allmänt sällskap.
Avlösarservice i hemmet
Denna stödinsats ger avlastning för anhöriga eller familjehemsförälder så att de kan få tid för sig själva, till exempel en semesterresa.
Korttidsvistelse utanför hemmet
Barn med funktionsnedsättning har rätt till en tids vistelse i ett särskilt korttidshem, hos en stödfamilj, på ett sommarläger eller liknande. Tanken med den här insatsen är att den som har funktionsnedsättning ska få miljöombyte samtidigt som anhöriga får avlastning och vila.
Korttidstillsyn för ungdomar över tolv år
Ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar har rätt till korttidstillsyn utanför hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov.
Anpassat boende för barn och ungdomar
Barn och ungdomar som har så stora behov av hjälp att de inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i bostad med särskild service. Det kan till exempel vara gruppboende eller boende i familjehem.
Anpassat boende för vuxna
Om man är vuxen och har funktionsnedsättning har man också rätt till anpassat boende. De tre olika formerna av boende är:
- egen bostad som har anpassats men som inte har någon fast personal
- servicebostad med viss service och vård dygnet runt
- gruppbostad som alltid är bemannad med personal och som ska klara av hela behovet av stöd.
Daglig verksamhet för den som är i yrkesverksam ålder
Om man är i yrkesverksam ålder och har en funktionsnedsättning kan man få arbeta med lämpliga sysslor på ett dagcenter eller annan arbetsplats, till exempel inom den kommunala äldreomsorgen. Man brukar få en viss lön.
