Stress

Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt med återhämtning och vila. Det finns många saker du kan göra för att motverka stress.

Vad är stress?

Vad är stress?

Stressreaktionen har tidigare varit nödvändig för att överleva, men i det moderna samhället behöver du sällan kämpa rent fysiskt för att överleva. Ändå händer ungefär samma saker i kroppen oavsett om du upplever ett verkligt hot eller om du springer ikapp en buss. Stressreaktionen sätts även igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när du blir arg på någon eller känner att du har för mycket att göra.

Olika saker stressar

Situationer som orsakar stress behöver inte alltid vara negativa. Du kan till exempel känna sig stressad av att ställa upp i en tävling, anordna en stor fest eller hålla ett föredrag. Stress kan då ge de extra krafter som behövs för uppgiften.

En situation som en person uppfattar som stressande kan en annan uppfatta som trevlig. Hur du reagerar i en situation beror på olika saker, till exempel vad du har varit med om tidigare i livet och hur du fungerar som person. Men det finns vissa saker som många upplever som stressande. Till exempel känner många en stark press när de har för mycket att göra på arbetet eller i skolan. Även i privatlivet med vänner och familj kan en del uppleva sociala krav som känns svåra att leva upp till. Mest stressande är krävande situationer som du har liten kontroll över, och som du känner dig ensam om att hantera. Det går även att bli stressad av att inte ha tillräckligt många och meningsfulla uppgifter eller utmaningar i sitt liv. Det kan hända till exempel under en längre tids arbetslöshet, även då är jämvikten mellan aktivitet och vila rubbad.

Höga krav kan stressa

Många upplever att kraven från andra är höga, men ibland kan det vara egna krav som stressar mest. Vilka krav du ställer på dig själv kan till exempel bero på tidigare erfarenheter eller hur du har blivit uppfostrad.

Om du värderar dig själv utifrån det du presterar, eller tror att andra gör det, kallas det för en prestationsbaserad självkänsla. De allra flesta kan tänka så om sig själva ibland, men om du alltid värderar dig själv utifrån vad du presterar är det lätt att du pressar dig själv att göra mer och mer för att känna att du duger. Då är det lätt att tappa respekt för sin egen person när det inte går att prestera lika mycket som vanligt, till exempel vid sjukdom eller en livskris.

Ingen skillnad på verkligt hot eller inte

Det är inte bara verkliga hot som kan stressa, eftersom hjärnan inte kan skilja på ett riktigt hot eller ett som du bara tänker dig. Därför kan du bli stressad bara av att föreställa dig ett hot eller en svår situation som egentligen inte finns och som kanske aldrig kommer att inträffa, kroppen reagerar ändå på hjärnans signaler. ”Tänk om barnen skadar sig”, eller ”jag kanske förlorar jobbet nu när företaget ska spara pengar” är exempel på tankar som kan vara stressande.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Två olika nervsystem

Aktiviteten i de inre organen styrs av nerver, som inte påverkas av viljan. Dessa nerver hör till det så kallade autonoma nervsystemet. Det är den del av kroppens nervsystem som bland annat styr andningen, hjärtslagen, blodtrycket och matsmältningen.

Det autonoma nervsystemet är uppdelat i två olika delar, det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet aktiveras när kroppens krafter behövs. Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer. Det dämpar effekterna av det sympatiska nervsystemet och bidrar till att bygga upp kroppen. Det är viktigt för att du ska kunna varva ner, somna och återhämta dig. För att må bra behövs en jämvikt mellan de två delarna av nervsystemet.

Kamp-flyktreaktionen

Stressreaktionen som kallas för kamp-flyktreaktionen innebär att hjärnan och kroppen ställer in sig på att antingen kämpa emot ett hot eller fly från det. Hjärnan skickar då signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras, det påverkar hela kroppen. Bland annat utsöndras ämnen i blodet, till exempel socker, och stresshormoner som till exempel adrenalin, noradrenalin och kortisol. Under kamp-flyktreaktionen sparar kroppen inte på energi. Då kan i stället funktioner som matsmältning gå på sparlåga, som man inte har någon nytta av i en kamp på liv och död. När man är i en kamp-flyktreaktion kan man känna sig rädd, irriterad, arg eller fientlig.

Reaktionen kan även sättas igång i vardagliga situationer där det inte alls fungerar att fly eller slåss. Det sympatiska nervsystemet kan inte skilja mellan fysiska hot, som till exempel ett farligt djur, eller ett socialt hot, som till exempel räkningar som vi har svårt att kunna betala. Det sympatiska nervsystemet kan inte heller skilja på ett verkligt hot eller något man bara oroar sig för.

"Spela död"-reaktionen

Det finns ytterligare ett sätt att reagera på stress, som är mycket vanligt. Det kallas för ”spela död"-reaktionen och inträfar när hjärnan uppfattar att faran är alltför stor, när det känns som om vi inte har någon chans att ta oss ur situationen. Det är en stressreaktion som ofta ger svimningskänsla, trötthet, yrsel, svaghet i musklerna och symtom från magen. Man vill också isolera sig och minska sina sociala kontakter. Känslomässigt kommer ofta trötthetskänslor, nedstämdhet, sorg och depression.

Det som händer är att den parasympatiska delen av nervsystemet fungerar som en broms och drar ner på energin. Vid långdragna stressituationer kan det leda till att en del av nervsystemet fortsätter att försöka bygga upp kroppen, trots att den förbrukar mindre energi än vanligt. Det är då behovet av att trösta oss ökar och man kan börja äta mera socker, fet mat och kanske dricka mera alkohol.

Sjuk av stress

Så länge du tar dig tid till återhämtning och sömn kan kroppen klara av att hantera stressiga perioder utan att ta skada. Kamp-flyktreaktionen varar oftast bara i några minuter eller möjligen timmar. Skadligt blir det först när du under en längre tid befinner dig i stressande situationer, både verkliga och tänkta.Till exempel kan det leda till förhöjt blodtryck också i vila och till spända muskler som börjar göra ont. De olika hormoner som utsöndras i blodet kan med tiden göra att man får minnes- och koncentrationssvårigheter.

Därför är det viktigt att ta sig tid för återhämtning, för att undvika sjukdomar som stressen i värsta fall kan leda till, exempelvis hjärtinfarkt, utmattningssyndrom, fibromyalgi och andra långvariga tillstånd med smärta. Långvarig stress kan också leda till att  att du inte har några reserver kvar vid en stor påfrestning, till exempel om du får en sjukdom, hamnar i arbetslöshet eller om någon i familjen dör. 

Vissa stressande situationer är svårare att vila upp sig från, till exempel mobbning, svår ekonomisk kris, en nära anhörig som dör, att bli utsatt för misshandel eller allför hög arbetsbelastning. För att ta dig ur en sådan situation behövs oftast stöd och hjälp från någon utomstående. Ibland behövs även professionell hjälp.

Dubbel stress för rökare

Du som röker får en dubbel belastning på kroppen vid stress. Dels reagerar kroppen på en stressig situation, dels ökar puls och blodtryck när du drar in rök och nikotinet går ut i blodet. Nikotinet gör att blodet lättare blir trögflytande, vilket ökar risken för proppar. När nikotinnivån sjunker får du abstinensbesvär. Ett av dem är oro och den dämpas tillfälligt när du röker och fyller på med nikotin igen. Därför kan det lätt bli en ond stresscirkel att försöka koppla av med en cigarett. Ett effektivt sätt att minska stressen är istället att sluta röka.

Fäll ihop

Varningssignaler och symtom

Varningssignaler och symtom

Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer. Tydliga tecken och varningssignaler kan vara en eller flera av följande saker:

  • Du är trött på morgonen, även när du sovit länge och ostört flera nätter i rad
  • Du har svårt att somna på kvällen och kanske vaknar tidigt på morgonen utan att kunna somna om
  • Du har svårt att koppla av och varva ner
  • Du känner dig likgiltig för vad som händer omkring dig, nedstämd och orolig
  • Du har svårare att koncentrera dig
  • Du får dåligt minne,
  • Du känner av ångest
  • Du har lätt att fastna i negativa tankar
  • Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker
  • Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning
  • Du känner dig stel, spänd och får ont i kroppen
  • Du känner dig uppgiven och trött, och undviker därför sociala kontakter
  • Du har tappat lusten för sex
  • Du får infektioner lättare och oftare
  • Du känner det svårare att andas ordentligt
  • Du upplever att tiden inte räcker till och höjer därför tempot ytterligare
  • Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst.
Fäll ihop

Behöver du en förändring?

Behöver du en förändring?

För att klara stressiga perioder behöver vi en jämvikt mellan att vara aktiva och att vara i stillhet, mellan vakenhet och sömn, och mellan fysisk aktivitet och vila. Om du känner dig stressad räcker det ofta att försöka slå av på takten och vila lite mer än vanligt. Går det att minska på kraven du själv och omgivningen ställer? Om du känner att du börjar må dåligt av stress är det bra att försöka återställa balansen i livet så snart som möjligt. Stressymtomen kan vara en anledning att börja fundera över och välja bland allt du har att göra. Är det för mycket eller för lite av något i ditt liv? Du kanske också behöver förstärka ditt eget försvar mot stress genom mer sömn, vila, fysisk aktivitet och något sätt att varva ned.

När du beslutat dig för att försöka göra något åt situationen finns mycket du kan göra själv för att hantera stressen så bra som möjligt. Att försöka förstå din egen stress är ett viktigt första steg.

Om stressen beror på något som hänt, som till exempel en närståendes död, misshandel, ekonomiska svårigheter eller någon annan kris, kan du behöva söka vård eller annan professionell hjälp.

Ta kontroll

Om du kan skaffa dig kontroll över det som stressar har du också större möjlighet att påverka och förändra. Många saker går inte att påverka eller kontrollera, men till exempel upplever man förmodligen mindre stress över sin ekonomi om det finns en budget och en plan för varje månad. Då kommer inte räkningar som obehagliga överraskningar.

Är kraven för höga?

Fundera igenom vilka situationer som är stressande. Har det med krav från andra att göra eller handlar det mer om dina egna förväntningar? Vilka krav upplever du i ditt liv? Vilka förväntningar har familj och vänner? Vilka är de förväntningarna på jobbet, i skolan eller på annat håll? Kanske går några egna krav och förväntningar att göra något åt?

Gör lite i taget

Många kan bli stressade av att känna att de skulle behöva stressa lite mindre för att må bra igen. Det handlar om att ändra vanor, och kanske skaffa sig nya, och det kan ta tid. Därför är det bra att försöka vara lite tålmodig och förlåtande mot sig själv. Finns det något du kommit på att du vill sluta med eller börja med för att må bättre? Prova att förändra en eller två saker till att börja med, kanske vill göra en egen hälsoplan för att få stöd att börja med en ny vana? Pröva sedan något annat om det inte hjälper.

Fäll ihop

Praktiska råd

Praktiska råd

Om arbetet stressar

Be om hjälp om du känner dig stressad på jobbet. Tempot i arbetslivet är ofta högt idag och många upplever en stark press på jobbet. Om du har ett arbete som tar energi och kraft utan att ge tillräckligt mycket tillbaka, kan det vara bra att försöka förändra situationen.

Alla har olika möjligheter. En del kan styra över hur arbetsdagarna ska se ut, medan andra inte alls kan påverka sina villkor på arbetet. Om du inte på egen hand kan förändra situationen kan det vara bra att tillsammans med din arbetsledare försöka hitta ett arbetssätt som gör att du blir mindre stressad. Du kan också försöka prata med dina arbetskamrater om vad som går att göra för att förbättra arbetsmiljön.

Om privatlivet stressar

Fundera över vilka krav som är rimliga att ställa på dig själv. Vad kan du göra för att börja lösa problemen? Det finns många olika saker i privatlivet som kan stressa oss. Dålig ekonomi, skilsmässa och arbetslöshet är saker som stressar de allra flesta som upplever det. Många kan också oroa sig för relationen till sin partner, eller bli stressade av att de själva och familjen har så många inbokade aktiviteter. Så länge du trivs och mår bra är det inte något dåligt att vara aktiv. Men om du känner att balansen håller på att tippa över i för mycket stress, tidsbrist och oro och för lite återhämtning kan det vara dags att fundera lite. Tänk på att även brist på aktivitet kan orsaka stress. Vad går att göra åt det?

Öva på att säga nej

Behöver du öva på att säga nej? Den som lätt tar på sig fler uppgifter eller ofta ställer upp för att hjälpa andra, utan att tänka på vad det innebär för en själv, kan behöva öva på att svara när någon ber om något. Ett sätt är att be att få vänta med ett svar när man blir tillfrågad om olika saker. I stället kan man be att få tänka över saken och lämna besked senare. Då finns det en chans att fundera över om det är en bra idé eller inte, om viljan finns eller inte. Det går att säga nej på ett vänligt sätt.

Att ständigt vara nåbar och uppkopplad på olika sociala medier kan också vara en källa till stress. Då kan det vara bra att tillåta sig att inte alltid ha mobilen på eller med, eller att stänga av datorn ibland.

Skriv lista på det som stressar

Skriv en lista på situationer eller saker som stressar dig. Många som är stressade upplever att tankarna bara snurrar i huvudet och att det är svårt att få grepp om vad det är man mår dåligt av. Ett sätt att få mer överblick kan vara att sätta sig och skriva en lista på det som stressar. Genom att samla tankarna, fundera och sätta ord på vad du känner och tänker blir det också mer tydligt vad det är som känns jobbigt. Då blir det också lättare att försöka hitta sätt att undvika stressen eller lösa problemet.

Ta hand om kroppen

För att lättare kunna skydda dig mot stress är det viktigt att ta hand om dig själv och din hälsa. Det finns många olika sätt för dig att ta hand om din kropp. Varierad och hälsosam mat, gärna med mycket grönsaker och frukt, gör att du får i dig alla näringsämnen som behövs för att klara ett aktivt liv. Det är också bra att äta ordentliga måltider på så regelbundna tider som möjligt. Börja dagen med en ordentlig frukost.

Om du rör på dig och håller dig i form blir du starkare och orkar mer, både fysiskt och psykiskt. Den som har en bra kondition blir mindre känslig för stress. Fysisk aktivitet stärker det egna försvaret mot stress, eftersom en tränad kropp "tål" en stressreaktion med hjärtklappning och höjt blodtryck bättre än en otränad kropp. Det beror på att man tränar systemet "på riktigt", exempelvis under en joggingrunda eller ett jympapass.

Vardagsmotionen viktig

Försök att få fysisk aktivitet eller rörelse att bli en del av vardagen. Det kan handla om enkla saker som att gå eller cykla till jobbet, eller att gå av bussen eller parkera bilen en bit från arbetet och promenera den sista biten. Man kan också försöka ta för vana att ta trapporna i stället för hissen, det kan ge många tillfällen till extra motion och allt räknas. Om du är fysiskt aktiv minst en halvtimme varje dag ökar du din motståndskraft mot stress mycket. Tiden kan delas upp i två gånger en kvart om det passar bättre. Det är också viktigt att minska tiden för stillasittande om du har ett stillasittande arbete, sitter och studerar eller lever ett stillsamt liv.

När du är stressad är det lätt att välja bort fysiska aktiviteter för att spara tid, men det är just under påfrestande perioder som det är extra bra att ta hand om kroppen och röra på sig så mycket som möjligt.

Du behöver sova

Det kan vara lättare sagt än gjort, men försök att sova ordentligt. Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. De flesta behöver sova sju timmar per natt, men många behöver mer sömn än så, en del klarar sig bra med mindre. Att försöka hinna med mer genom att sova mindre är ingen bra idé. Du förlorar snabbt i effektivitet och energi om du inte är utsövd och då tar arbetet, studier eller annat i stället längre tid. Sover du för lite natt efter natt kommer det så småningom att göra att du inte mår bra. Att lära sig olika sätt att slappna av kan vara bra om man har svårt att somna och lätt för att vakna under natten. Regelbundna sovtider, komma i säng i tid, svalt och mörkt sovrum är några sätt att underlätta för bra sömn.

Var måttlig med alkohol

Ta det lugnt med alkohol. Om du känner dig trött och spänd kan det vara frestande att dricka alkohol för att lättare kunna koppla av. Alkohol kan verka avslappnande tillfälligt, men kan tvärtom göra att du blir mer känslig för stress. Om du märker att du behöver dricka alkohol för att slappna av kan du vinna på att fundera lite över andra alternativ. Kanske kan du hitta något bättre och mer effektivt sätt att slappna av på? Om du vill ha hjälp kan du ta kontakt med en vårdcentral. Om du har en arbetsgivare som är ansluten till företagshälsovården går det ofta att få hjälp där.

Koppla av på ditt sätt

Försök att hitta ditt eget sätt att koppla av och känna lugn och ro. Det som fungerar för en person kanske inte alls passar en annan. Försök att avsätta tid för det du njuter av att göra, som gör dig glad. Här är några förslag:

  • Avslappningsövning. Att lära sig att slappna av är ofta ett bra sätt att hejda tankar som snurrar och stilla stressreaktion i kroppen. 
  • Fritidsaktivitet, som till exempel att läsa, lyssna på musik, trädgårdsarbete, sjunga eller spela spel.
  • Fysisk aktivitet, eller rörelse, är ett effektivt sätt att dämpa oroande tankar och samtidigt blir kroppen mer motståndskraftig mot stress på längre sikt. Gym, bollspel, dans?
  • Att vara i naturen, eller promenera, är lugnande för många.
  • Att få massage brukar lugna
  • Att umgås med personer du gillar kan göra att det är lättare att varva ner.

Träna på beteende som lugnar

Den som är stressad har ofta bråttom att hinna med allt och ökar därför tempot. Snart kan det vara tempot som stressar mest. Då kan det minska stressen att försöka göra saker långsammare igen. Här är några förslag:

  • Försök att gå, tala och äta sakta, särskilt de gånger det inte finns någon direkt anledning att jäkta. Sitt kanske kvar vid matbordet en stund efter måltiden.
  • Tala långsammare och med lägre röst.
  • Ställ dig i en lång kö och tänk att det får ta den tid det tar, det hänger på andra.
  • Lär dig någon form av avslappningsövning eller andningspaus, använd den att bryta av med när du känner att du stressar upp dig.

Medveten närvaro

Medveten närvaro, eller mindfulness som det också kallas, handlar om att leva i större medvetenhet om sig själv och det som finns just i denna stund, i nuet. När du är stressad är det är lätt att tankarna drar iväg och fastnar i planerande eller i oro inför framtiden. Eller i grubbel över något som redan hänt. Då kan det hjälpa att försöka träna upp sin förmåga att släppa taget om tankarna och i stället medvetet styra uppmärksamheten till det som sker just nu.

Håll i kontakterna

När livet känns krävande kan man behöva mycket tid för sig själv och ibland orkar man helt enkelt inte umgås med någon. Men även om det känns jobbigt är det bra att inte helt tappa kontakten med släkt, vänner och bekanta. Att känna stöd och samhörighet med andra är viktigt, om och när man har den möjligheten. Det är bara bra om omgivningen får veta att man mår dåligt av stress, då är det lättare att förstå. Ibland behöver man inte träffas, utan det kan räcka med att ringa och prata en stund. För en del kan gemenskap i föreningar, församlingar eller i nätforum vara en möjlighet till stöd och samvaro med andra.

Fäll ihop

Hjälp och stöd

Hjälp och stöd

Beroende på vad som gör att du känner dig stressad kan du behöva olika typer av hjälp och stöd för att må bättre. Till exempel kan du behöva vara sjukskriven från jobbet helt eller delvis för att kunna vila upp dig och samla kraft igen. Ändrade arbetsuppgifter, tillfälligt eller på längre sikt, kan också vara ett sätt att undvika att bli sjuk, eller att må sämre, av stress.

Om det är något i privatlivet som gör att du blir, eller riskerar att bli, sjuk av stress kan du tillsammans med läkare, kurator eller psykolog på vårdcentralen få hjälp att hitta fram till hur privatlivet skulle kunna fungera bättre. Kanske är det nödvändigt att helt eller delvis ta en paus från något som tar mycket tid och kraft, eller försöka ordna hjälp.

Rehabiliteringsgarantin

Om du riskerar att bli sjukskriven eller redan är det kan du snabbt få behandling med hjälp av den så kallade rehabiliteringsgarantin. Målet är att undvika en sjukskrivning eller att du ska kunna börja arbeta igen om du redan är sjukskriven.

Rehabiliteringsgarantin gäller för två olika behandlingsformer. Om man har besvär i rygg, nacke och axlar ingår behandling med så kallad multimodal smärtbehandling. Om man har psykiska besvär får man behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, eller så kallad interpersonell psykoterapi, IPT. I multimodal behandling träffar man ofta både fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog, som arbetar tillsammans i ett team.

Vad kan arbetsgivaren göra?

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att du som anställd inte får fysiska eller psykiska besvär av ditt arbete. Arbetsmiljön ska vara utformad på ett sätt som förebygger stress och stressrelaterade sjukdomar hos personalen. Varje arbetsplats ska också ha en policy kring hur sjukskrivna ska rehabiliteras och kunna komma tillbaka till arbetslivet. Om arbetsgivaren är ansluten till företagshälsovård kan personalen där bidra i arbetet för en god arbetsmiljö.

Det är chefen, som arbetsmiljöansvarig, som ska säga till ledningen när arbetsmiljön kan vara skadlig. Som anställd har du ett ansvar att berätta för din chef om du mår dåligt på grund av din arbetssituation. Om din chef inte reagerar kan du prata med skyddsombud, som ska finnas på varje arbetsplats.

Fäll ihop

Råd för närstående

Råd för närstående

Om någon i din omgivning är på väg att bli sjuk av stress, eller redan har blivit det – barn eller vuxen – är det viktigt att förstå att det kan vara ett allvarligt tillstånd. Om det går kanske du själv kan försöka avlasta och hjälpa genom att exempelvis passa barn, laga mat, handla eller göra andra ärenden.

Genom att lära dig mer om stress och vad den kan leda till kan du också lättare förstå vad som händer, vad den som är sjuk upplever och hur den personen kan reagera.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Om du ofta upplever stress och får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning kan du kontakta vårdcentralen eller din företagshälsovård. Det är viktigt att du söker hjälp så snart som möjligt om du mår dåligt av stress och känner att du inte kan hantera den på egen hand. Stressjukdomar kan ta lång tid att läka, därför är det viktigt att ta hand om stress och obalans i livet så snart som möjligt. På vårdcentralen kan du träffa läkare och få prata med en kurator eller psykolog. Du kan också få hjälp av en sjukgymnast/fysioterapeut. En mer specialiserad hjälp kan du få på öppna psykiatriska mottagningar eller på speciella stresskliniker. 

 Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

Fäll ihop

Hjälp och stöd för unga i Västra Götaland

Västra Götaland

Hjälp och stöd för unga i Västra Götaland

Om du är ung – sök hjälp i första hand hos elevhälsan, vårdcentral eller ungdomsmottagning. I andra hand hos barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Det finns även kommunal hjälp och stöd.

Vårdcentraler

Ungdomsmottagningar

Bup-mottagningar

Barnens hjälptelefon, Bris

Läs mer

Att må psykiskt dåligt som ung

Diagnoser och besvär som ung

Att söka psykiatrisk hjälp

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Lästips

  • Konsten att hantera stress och möta förändringar
  • Bosse Angelöw
    Natur&Kultur, 2005 
  • Stress
  • Rolf Ekman, Bengt Arnetz
    Liber AB, 2005 
  • Stressad hjärna/stressad kropp
  • Görel Wentz, Ulf Lundberg
    Wahlström&Wikstrand, 2004 
  • Stress och den nya ohälsan
  • Peter Währborg
    Natur&Kultur, 2002 
  • Ur balans
  • Aleksander Perski
    Bonnier Fakta 2006
Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-09-08
Redaktör:

Ingrid Stjernström Roos, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Aleksander Perski, psykolog och docent vid Karolinska Institutet


Västra Götaland
Tillägg uppdaterade:
2014-09-08