Obstruktiv sömnapné

Skriv ut (ca 6 sidor)

Se bildspel om hur sömnapné uppstår och om olika behandlingar.

Sömnapné innebär att du har upprepade andningsuppehåll när du sover. Det beror oftast på att tungan faller bakåt i svalget och täpper till luftströmmen. Andningsuppehållen stör sömnen och du blir ofta trött på dagarna. Det finns effektiv hjälp att få som gör att du kan andas som vanligt när du sover.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Vanligtvis är andningsupphållen vid obstruktiv sömnapné 20 till 30 sekunder långa, men ibland kan de pågå i upp till en minut eller längre. För att räknas som en apné ska ett andningsupphåll vara minst tio sekunder långt.

Har du andningsuppehåll när du sover är det också vanligt att du snarkar. Snarkningarna behöver inte alltid vara högljudda, utan kan också vara tystare. När du har återkommande andningsupphåll under sömnen störs du också av flera, korta uppvaknanden.  

Du märker sällan själv att du har andningsuppehåll, utan ofta är det någon i den närmaste omgivningen som uppmärksammar att du har andningsuppehåll eller snarkar. 

Andra vanliga symtom vid obstruktiv sömnapné är att du

  • är extra trött på morgonen när du vaknar
  • har en klumpkänsla i halsen på morgonen
  • är trött på dagarna
  • vaknar flera gånger på natten och är kissnödig
  • har en känsla av att inte ha varit utsövd under en längre tid.

Barn med sömnapné kan ha andra besvär. Läs mer om barn med obstruktivt sömnapnésyndrom.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Ta kontakt med en vårdcentral om du vet att du snarkar och känner dig trött på dagarna. Detsamma gäller om någon i din närhet berättar för dig att du har andningsuppehåll när du sover. Ibland kan du söka direkt till en mottagning som utreder sömnbesvär. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad händer vid obstruktiv sömnapné?

Vad händer vid obstruktiv sömnapné?

Andningsuppehållen vid obstruktiv sömnapné orsakas oftast av att tungan faller bakåt i svalget. Då kan luftströmmen till och från lungorna helt eller delvis blockeras. Har du överbett, stora halsmandlar eller mycket fettvävnad i halsen på grund av övervikt blir besvären större. Även snarkningar beror på att luftvägarna delvis är blockerade.

Obstruktiv betyder hindrande. Andningsuppehållen vid obstruktiv sömnapné beror alltså på att något hindrar luftens väg. 

Du vaknar till en kort stund

När du har ett andningsuppehåll reagerar kroppen på flera sätt. Du får en ökad mängd av stresshormonet adrenalin, pulsen går upp, blodtrycket stiger och syresättningen sjunker. Det gör att du till slut vaknar till.

Efter varje andningsupphåll får du syrebrist i kroppen. När du sedan börjar andas ökar syrenivån igen.

Har du många andningsuppehåll under en natt har du också många korta uppvaknanden. Det är inte säkert att du själv minns att du vaknat till, men sömnen har ändå blivit störd. Troligen är det dessa uppvaknanden som gör att många med sömnapné är trötta under dagen.

Ökad risk för andra sjukdomar

Sömnapné är en riskfaktor för såväl högt blodtryck som stroke. Den ökade tröttheten ökar också risken för trafikolyckor.

Om du samtidigt har någon annan sjukdom, som till exempel kärlkramp, är det särskilt viktigt att du får behandling för dina andningsuppehåll. Andningsuppehållen kan förvärra tillståndet. 

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

På vårdcentralen får du förklara dina besvär för läkaren. Läkaren kan till exempel fråga om du snarkar högt och ljudligt och hur utsövd du känner dig efter att ha sovit.

Du kan också få svara på frågor om vilka alkoholvanor och kostvanor du har, om du har några sjukdomar eller tar några mediciner.

Om det behövs får du en remiss till en klinik som kan utföra en sömnapnéutredning. Det kan till exempel vara sömnlaboratorium, en lungklinik eller en öron-näsa-halsmottagning.

Sömnapnéutredning i hemmet

En sömnapnéutredning innebär att luftflödet genom näsan och munnen registreras under en natt. Även dina andningsrörelser, blodets syresättning och hur du ligger när du sover registreras. Läkaren bedömer sedan mätningarna, som ska visa hur många andningsuppehåll du i genomsnitt har på en timme.

Mätningen går oftast till så här: Innan du går och lägger dig fäster du en mätare vid näsan som registrerar tillfälliga stopp eller trög andning när du sover. En syrgasmätare som du fäster i fingret eller i öronsnibben kontrollerar om du får syrebrist. Ett band runt bröstet registrerar själva andningsrörelserna.

Det finns teknik som gör att du kan göra allt det här på egen hand i hemmet. Det är enkelt och du får låna med dig utrustning hem.

Så ställs diagnosen

Undersökningarna visar både andningsuppehåll när du sover, apnéer, och perioder av försämrad andning, hypopnéer. Läkaren gör en bedömning av resultaten och tar sedan ställning till om och i så fall vilken behandling du behöver.

För att kunna ställa en diagnos brukar läkaren använda sig av ett så kallat apné-hypopné-index, eller AHI. Indexet visar antalet apnéer och hypopnéer i genomsnitt per timme sömn under en natt. 

Fäll ihop

Behandling vid obstruktiv sömnapné

Behandling vid obstruktiv sömnapné

Syftet med behandlingen är att ta bort andningsuppehållen så att du kan andas som vanligt med varje andetag när du sover. Då försvinner ofta tröttheten och de andra besvären. De allra flesta märker en avsevärd förbättring med den hjälp som finns att få.

CPAP via näsmask

Den mest effektiva behandlingen vid sömnapné är en CPAP-apparat som via en näsmask blåser in en svag luftström genom näsan och ner i halsen när du andas.

Du kan uppleva obehag, som ett lättare tryck över näsan eller torra slemhinnor i halsen, under den första behandlingstiden. Men eftersom CPAP i de flesta fall gör så att du mår bättre brukar den uppskattas i alla fall.

Du kan använda CPAP i många år. Om du går ner mycket i vikt kan du prova att göra en ny sömnapnéutredning. Då kan läkaren se om dina andningsuppehåll har minskat eller försvunnit, och om du fortfarande behöver en CPAP.  

CPAP står för Continuous Positive Airway Pressure.

Antiapnéskena eller sömntandställning

En antiapnéskena, som också kallas sömntandställning, är en annan effektiv behandling. Skenan drar fram underkäken och förhindrar på så sätt att tungan faller bakåt när du till exempel sover på rygg. Du sätter enkelt in den i munnen innan du går och lägger dig. Behandlingen används vid mild till måttligt svår sömnapné.

Det är viktigt att du provar ut skenan hos en tandläkare. Tandläkaren gör ett tandavtryck som sedan används vid tillverkningen. Eftersom denna typ av skena utformas individuellt har den bra effekt, till skillnad från de förgjorda skenor av olika märken som finns att köpa.

När du har fått din skena bör du göra en ny sömnapnéutredning för att se att behandlingen fungerar som den ska och att dina andningsuppehåll försvinner.

Ibland kan du uppleva att det känns ansträngt i käkleden och i käkmuskeln under den första tiden med skenan, men det brukar gå över.

Operation

Operation är mest vanligt hos barn med obstruktivt sömnapnésyndrom. Kirurgen tar då bort halsmandlarna och de körtlar bakom näsan som försvårar andningen under sömnen.

Regelbundna kontroller

Det är viktigt att du går på årliga kontroller hos läkare. Då kontrolleras att den behandling du får fungerar. 

Fäll ihop

Vad beror sömnapné på?

Vad beror sömnapné på?

Sömnapné kan ha flera orsaker.

Övervikt är vanlig orsak

Om du är överviktig kan du få fettvävnad kring luftstrupen som gör det svårare för luften att passera till och från lungorna. Det ökar sannolikheten för att du får andningsuppehåll under sömnen. Ju mer överviktig du är desto vanligare är det med sömnapné.

Trångt i hals och luftvägar

Om du har en liten eller tillbakadragen underkäke, så kallat överbett, kan det bli trångt i halsen och då kan det bli svårare för luften att passera. Det beror på att tungan då sitter längre bak i svalget och lättare kan täppa till luftstrupen när du slappnar av och sover. Stora halsmandlar kan även göra att det blir trångt i halsen.

Vissa sjukdomar kan påverka

Vissa sjukdomar kan också göra så att du lättare får sömnapné, till exempel hypotyreos som innebär att du får en för låg produktion av sköldkörtelhormon. Sömnapné är även vanligt vid diabetes.  

Alkohol

Alkohol kan ha en avslappnande effekt på musklerna i svalget vilket också kan bidra till att luftströmmen blockeras, speciellt om du ligger på rygg. Det kan göra att andningsuppehållen både blir längre och fler.

Läkemedel

Vissa läkemedel gör att du lättare kan få sömnapné. Det gäller vissa starka smärtstillande tabletter, sömntabletter eller lugnande mediciner som kan ha samma avslappnande effekter i kroppen som alkohol. Om du tar sådana mediciner ska du tala om det för din läkare när du söker vård eller får behandling för dina andningsuppehåll.

Förstorade halsmandlar hos barn

Halsmandlarna, de så kallade tonsillerna, är två körtlar som sitter på var sin sida av svalget i höjd med den bakre delen av tungan.

Halsmandlarna är större hos barn och krymper sedan gradvis under tonåren. Även om det är ovanligt kan de hos vissa barn bli så stora att det blir för trångt i halsen. Det är vanligast när barnet är mellan två och fem år, och märks oftast genom att barnet drar efter andan, har korta andningsuppehåll eller snarkar kraftigt.

Central sömnapné

Det finns en ovanligare form av sömnapné som beror på att hjärnan under korta stunder inte skickar andningssignaler till lungorna. Det kallas central sömnapné och kan inträffa efter en stroke eller hjärtsvikt, men är annars mycket ovanligt.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av sömnapné?

Hur påverkas livet av sömnapné?

Att ha sömnapné kan påverka ditt liv på olika sätt. Innan diagnosen är klar och behandlingen kommit igång är det vanligt att du snarkar. Det kan störa både dig och personer i din närhet.

Oftast gör också sömnuppehållen att du är trött och orkeslös på dagarna utan att förstå varför. Det kan göra att du blir nedstämd eller extra retlig.

Om du till exempel börjar använda CPAP kan det kännas lite klumpigt och ovant i början. Det ställer krav på förståelse från den närmaste omgivningen, men eftersom behandlingen är så effektiv brukar det inte vara några problem att acceptera den.

Ska du resa bort är det sällan några problem att ta med sig CPAP-utrustningen, även om det ibland kan kännas lite omständligt.

Kom ihåg att ta med dig din CPAP eller tandställning om du läggs in på sjukhus för till exempel en operation, så att du kan andas ordentligt även på sjukhuset. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-11-17
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Karl Franklin, läkare, specialist invärtesmedicin och lungmedicin, Umeå Universitetssjukhus