Polyneuropati, en sjukdom i flera nerver

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Polyneuropati är en sjukdom i flera av kroppens nerver. Den börjar oftast i nerverna som finns i benen, och leder till att man gradvis får sämre känsel i fötterna och svårare att gå. Så småningom kan besvären krypa uppåt längs underbenen och man kan få symtom på andra ställen i kroppen.

Det kan finnas flera orsaker till att man får polyneuropati, men allra vanligast är diabetes. Ibland går det inte att hitta någon speciell orsak. Det är vanligare bland äldre personer att orsaken är okänd.

Polyneuropati brukar utvecklas långsamt. Oftast blir man inte helt frisk, men sjukdomen kan bromsas upp om man får behandling för orsaken.

Symtom

Om man har polyneuropati är det vanligt att

  • fötterna domnar och det sticker och bränner i dem
  • man känner sig svagare i fötterna och händerna
  • huden på fötterna blir torr och man kan få sår och sprickor.

Man kan också få ont i fötterna och sämre balans..

Behandling

Om man har polyneuropati får man behandling för orsaken till sjukdomen, om den är känd. Man behandlas även för de olika symtomen.

Ibland kan man behöva få fotvård, för att motverka sår och hudförändringar. Om man har svaga muskler och balanssvårigheter kan man få gå till en sjukgymnast.

Det finns olika läkemedel som kan hjälpa om man har ont.

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har polyneuropati bör man kontakta sin vårdcentral.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om man snabbt får domningar i fötterna, speciellt om man samtidigt känner sig svagare i benen eller armarna.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Besvären börjar i fötterna

Poly betyder flera, neuro står för nerv och pati för sjukdom. Om man har polyneuropati har man en sjukdom i flera av kroppens nerver.

I början brukar man mest ha besvär i fötterna. Man får sämre känsel, musklerna kan bli svagare och man kan få svårt att gå och hålla balansen. Besvären kan sedan krypa uppåt längs benen och man kan få symtom på andra ställen i kroppen.

Det finns flera former av polyneuropati. Det vanligaste är att sjukdomen utvecklas långsamt, men ibland kan det gå snabbare.

Nervsystemet

Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nervsystemet och från dem utgår nerverna, som består av buntar av nervtrådar, ut i kroppen. De längsta nervtrådarna går ner till benen och är de som skadas först när man får polyneuropati.

Den del av nervsystemet som kan styras av viljan kallas för det somatiska nervsystemet. Den del som inte kan påverkas av viljan, och som styr till exempel tarmarnas funktion, hjärtrytmen och svettningen, kallas för det autonoma nervsystemet.

Börjar längst ut i nervtrådarna
Skadan börjar längst ut i nervtrådarna och kryper sedan långsamt in mot nervrötterna i ryggmärgen. Båda benen påverkas oftast samtidigt och på samma sätt. Nervtrådarna börjar fungera sämre och det gör även nervtrådarnas omgivande isolering, myelinskidan. Nervernas omkopplingsstationer i ryggmärgen, där information till och från hjärnan passerar, kan också påverkas.

Ger olika besvär

När nervtrådarna till fötterna skadas blir känseln stegvis sämre. Man får svårare att svettas och musklerna i foten och vaden blir svagare. Foten kan ändra utseende och till exempel bli plattare. Huden kan bli torr, och ibland kan man lättare få sprickor och svårläkta sår på fötterna.

Ofta påverkas också det så kallade autonoma nervsystemet. Det kan till exempel bli svårare för hjärtat att öka rytmen när man reser sig upp efter att ha suttit eller legat ner, och då kan man få blodtrycksfall. Om nerverna i magen påverkas kan man få diarré eller förstoppning, samt må illa och kräkas, speciellt när man har ätit för stora måltider.

Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna.

Kan ha många orsaker

Polyneuropati kan ha många olika orsaker. Hos ungefär en av fyra går det dock inte att hitta vad sjukdomen beror på. Det är särskilt vanligt att äldre personer får lätta besvär av den här typen utan att det går att hitta någon orsak. Förmodligen beror det på att nerverna kan börja fungera sämre när kroppen åldras.

Bland de kända orsakerna till polyneuropati är diabetes den vanligaste. Andra orsaker kan vara

  • långvarig och hög alkoholkonsumtion
  •  njursvikt
  •  brist på viktiga ämnen, som till exempel vitamin B12 eller ämnesomsättningshormon.

Andra, men ovanliga, orsaker kan vara

  • vissa infektionssjukdomar
  • autoimmuna sjukdomar och inflammationssjukdomar
  • cancer
  • vissa läkemedel
  • giftpåverkan av tungmetaller och lösningsmedel.

Diabetes

Det är inte helt känt varför diabetes orsakar polyneuropati, men det finns flera olika teorier till varför nerverna börjar fungera sämre. Till exempel kan högt blodsocker leda till att skadliga ämnen bildas runt nerverna. Blodcirkulationen kan försämras, vilket leder till att man får brist på näringsämnen och syre i nerverna.

Alkohol

Om man har druckit mycket alkohol under lång tid kan nerverna skadas på flera olika sätt. Man kan få brist på B-vitaminer och andra näringsämnen som kroppen behöver. Alkoholen i sig, och de ämnen som bildas när alkoholen bryts ner i kroppen, kan vara skadliga för nerverna. Man kan få följdsjukdomar, framför allt i levern, som kan leda till nervskador genom att giftiga ämnen bildas.

Njursvikt

När man har njursvikt klarar inte njurarna av att rena blodet som de ska, och skadliga ämnen kan samlas i blodet. Det kan påverka nerverna så att de fungerar sämre.

Brist på vitamin B12

Vitamin B12 är viktigt för att nerverna ska fungera bra. Man kan få brist på vitamin B12 om till exempel magsäcken inte producerar det ämne som gör det lättare för kroppen att ta upp vitaminet. Det kan hända om delar av magsäcken har opererats bort, eller vid sjukdomar i magsäcken och tarmarna som leder till att näringen från maten inte tas upp som den ska.

Infektionssjukdomar

Vid en del infektionssjukdomar kan nerverna skadas av infektionen och inflammationsreaktionen. Exempel på sådana sjukdomar är borrelia och hiv.

Autoimmuna sjukdomar och inflammationssjukdomar

En autoimmun sjukdom innebär att det egna immunförsvaret angriper delar av kroppens egen vävnad. Ett exempel är ledgångsreumatism. En del inflammationssjukdomar kan skada nerverna, till exempel amyloidos, som är en ovanlig sjukdom. Det finns en ärftlig form av amyloidos som kallas för Skellefteåsjukan.

Cancer

Cancersjukdomar kan ibland skada nerverna genom att tumören trycker på nerverna eller växer in i dem, eller genom att immunsystemet reagerar på ett sätt som skadar nerverna.

Läkemedel

En del läkemedel kan orsaka polyneuropati, men det är ovanligt. Det kan till exempel vara cytostatika som används mot cancer eller vissa antibiotika.

Giftpåverkan

Tungmetaller och lösningsmedel kan skada nerverna.

Kan vara ärftlig

Polyneuropati kan vara ärftligt, och då brukar besvären börja tidigt i livet. Det finns flera former av ärftlig polyneuropati, ett exempel är den så kallade Skellefteåsjukan.

Guillain-Barrés syndrom - en ovanlig form av polyneuropati

Guillain-Barrés syndrom är en ovanlig form av polyneuropati som orsakas av att immunförsvaret angriper nerverna i samband med en infektionssjukdom.

Guillain-Barrés syndrom kommer ofta snabbt och har ett snabbare förlopp än andra former av polyneuropati. Symtomen utvecklas och förvärras under några dagar till några veckor. Man får sämre känsel och svagare muskler. Besvären börjar i benen och går uppåt i kroppen, och man kan få svårt att andas och att svälja.

Sjukdomen kan vara livshotande och kräver sjukhusvård. De allra flesta som får Guillain-Barrés syndrom blir friska inom några månader, men ett fåtal dör av sjukdomen.

Andra sjukdomar kan ge samma symtom

Sjukdomar som påverkar ryggmärgen, till exempel tumörer, diskbråck eller multipel skleros, MS, kan ge liknande symtom som vissa former av polyneuropati, till exempel Guillain-Barrés syndrom. Men man brukar då även ha andra symtom som inte stämmer in på polyneuropati

Myastenia gravis är en ovanlig sjukdom som gör kroppens muskler svagare. Ibland kan symtomen påminna om de symtom man får vid polyneuropati.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Börjar i fötterna

Polyneuropati brukar börja med att man får likadana besvär i båda fötterna. Det är vanligt att

  • man får stickningar och domningar i fötterna
  • det känns som om man går på kuddar
  • det bränner och gör ont i fötterna
  • man är mycket känslig för beröring
  • temperaturväxlingar känns besvärande
  • huden på fötterna blir torr.

Besvären kan sedan sprida sig uppåt längs med underbenen och till andra delar av kroppen

Symtomen kommer oftast långsamt

Oftast utvecklas symtomen långsamt, först bara som antydningar under flera månader för att sedan bli mer ihållande.

När huden på fötterna blir torr får man lättare sprickor. Eftersom känseln försämras känner man inte om till exempel en sko skaver, och det gör att man lättare får sår. När nerverna inte fungerar som de ska påverkas också förmågan för sår att läka. Om man har sår som inte läker finns det en risk att man kan få kallbrand.

När man får polyneuropati kan det kännas jobbigt att röra på sig eller att motionera, men om man sitter still blir musklerna ännu svagare. Det blir ofta en ond cirkel där man får allt svårare att röra på sig och musklerna blir svagare och svagare. Man kan få svårt att gå i trappor och att sätta sig ner på, eller resa sig från, en stol. Så småningom kan man få svårare att gå och att hålla balansen.

Det är ovanligt att symtomen utvecklas snabbt, men det förekommer vid Guillain-Barrés syndrom och vid vissa förgiftningar.

Läkaren gör olika tester

Om man misstänker att man har polyneuropati bör man undersökas av en läkare. I första hand kan man vända sig till en vårdcentral.

När man kommer till läkaren får man först berätta om sina besvär. Sedan gör läkaren en kroppsundersökning som oftast börjar med en undersökning av hjärtat, lungorna, blodtrycket och magen

Test av känseln

Läkaren testar känsligheten för beröring, stick och vibrationer. För att testa beröring används ofta ett så kallat monofilament, en plaststicka som är kort, trubbig och böjlig. Känsligheten för stick testas med en något vassare sticka som läkaren lätt berör huden med. För att testa känsligheten för vibrationer sätts en stämgaffel på anklarna och underbenets framsida. Hudens känslighet för kallt och varmt testas också.

Undersökning av skelett, leder, muskler och hud

Muskelreflexerna är ofta minskade om man har polyneuropati. Reflexerna testas genom att läkaren slår lätt på hälsenan och nedanför knäskålen och jämför med reflexerna i armarna. Läkaren undersöker också om musklerna har blivit svagare eller tunnare och om det finns några felställningar i lederna. Ibland testas också muskelstyrkan.

Huden på fötterna undersöks för att se om den är torr och om det finns några sprickor eller sår. Läkaren brukar även känna på pulsarna i blodkärlen på fötterna

Blodprov

Man brukar också få lämna blodprov. De prover som brukar tas är

  • blodvärdet och blodkroppar
  • p-glukos - blodsocker
  • sänka
  • CRP - mätning av C-reaktivt protein, så kallad snabbsänka
  • vitamin B12 och folsyra
  • njurfunktionsprover
  • natrium och kalium - blodsalter
  • TSH - ämnesomsättning
  • leverfunktionsprover
  • blodets proteiner.

Om det finns misstankar om att besvären orsakas av en infektion kan prover för till exempel borrelia och hiv tas.

Ryggmärgsvätskeprov

Om man snabbt får symtom på polyneuropati kan ett prov på ryggmärgsvätska behöva tas, så kallad lumbalpunktion. Det kan till exempel visa om det finns en ökad mängd proteiner, som vid Guillain-Barrés syndrom. Det kan också visa om man har en infektion, till exempel borrelia.

Om symtomen inte är tydliga kan det behöva göras tester av nervernas funktion, ENG, och av musklernas funktion, EMG. Då placeras elektroder på huden över en nerv, eller sticks in i den muskel som ska undersökas.

Ibland får man göra andra undersökningar, till exempel röntgen. 

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Orsaken behandlas

Om orsaken är diabetes är det viktigt att alla värden är så bra som möjligt. Man kan behöva förbättra sin kost och motion och ibland behöver medicineringen för sjukdomen ändras.

Om man har brist på vitamin B12 får man behandling i form av tabletter eller sprutor. I början får man en högre dos för att fylla kroppens förråd. Man får sedan fortsätta med en lägre dos som underhåll livet ut.

Om man har polyneuropati kan det ibland bero på att man har druckit mycket alkohol under lång tid och har svårt att sluta. Man kan söka hjälp på vårdcentral, hos företagshälsovård eller på mottagning inom beroendevården.

Fotvård kan behövas

Om man har polyneuropati, och särskilt om man har diabetes, blir huden på fötterna ofta skörare vilket kan leda till att man får problem med fötterna. Därför kan man behöva få fotvård ganska ofta. Då slipas förhårdnader ned och man får hjälp att hålla naglarna korta och utan vassa kanter.

Om det behövs kan man få särskilda inlägg till skorna för att belastningen på fötterna ska bli jämn och för att undvika sår. Sådana inlägg görs på en ortopedverkstad.

Sjukgymnastik kan stärka musklerna

Om man har svaga muskler och svårigheter med balansen kan man behöva få behandling hos en sjukgymnast. Man får bland annat hjälp med att träna de muskelgrupper som har försvagats, och brukar få råd om hur man ska träna på egen hand.

Sjukgymnastik kan stärka musklerna
Om man har svaga muskler och svårigheter med balansen kan man behöva få behandling hos en sjukgymnast. Man får bland annat hjälp med att träna de muskelgrupper som har försvagats. Man brukar även få råd om hur man ska träna på egen hand.

Läkemedel om man har ont

Om man har ont finns det flera olika typer av läkemedel som kan hjälpa. Först brukar man få prova vanliga, smärtstillande läkemedel med paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Om smärtorna beror på att nerverna är skadade hjälper de oftast inte så mycket.

Läkemedel som huvudsakligen används mot depression kan också fungera bra mot nervsmärtor, särskilt de så kallade tricykliska antidepressiva, till exempel Saroten. De här läkemedlen används även om man inte är deprimerad. Ariclaim är ett annat läkemedel som kan ha effekt mot smärtsam polyneuropati vid diabetes.

Biverkningar av läkemedel

Paracetamol ger sällan biverkningar, men läkemedel mot depression eller epilepsi kan ha biverkningar. Det vanligaste är att man blir trött, mår illa eller blir yr. Om man får besvär av sin medicin bör man prata med sin läkare, eftersom man kan behöva få behandlingen omprövad. 

Tens

Tens innebär att nerver under huden stimuleras med svag ström så att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras. Det fungerar så att man får elektroder på huden som ansluts till en dosa som ger ifrån sig elektriska impulser. Man kan bli behandlad hos en sjukgymnast, eller så kan man få låna hem apparaten efter att man har fått lära sig hur man använder den. Behandlingen kan minska smärtan i upp till flera timmar.

Om man blir svårt sjuk

När sjukdomen kommer snabbt, som vid Guillain-Barrés syndrom, brukar man bli inlagd på sjukhus. Om man blir svårt sjuk kan man få problem med att andas och att svälja, och då kan man behöva andningshjälp av en respirator och få näring direkt i blodet. De flesta som får Guillain-Barrés syndrom blir friska inom några månader.

Man kan lindra besvären själv

Om man har polyneuropati kan det kännas svårt att vara fysiskt aktiv. Man känner sig ofta svagare i fötterna och benen, och kan ha sämre balans än tidigare. Det är viktigt att man ändå rör på sig regelbundet, för att man ska ha kvar så bra funktion som möjligt i ben och fötter. Måttlig fysisk träning, som till exempel promenader minst tre gånger i veckan, stimulerar blodcirkulationen och muskulaturen och ökar ledernas stabilitet.

Oavsett vad som har orsakat polyneuropatin kan alkohol göra att besvären förvärras, så det är viktigt att hålla alkoholintaget så litet som möjligt. Om man inte klarar det på egen hand bör man be sin läkare om hjälp.

Rökning påverkar bland annat blodets syresättning, och därför bör man sluta röka. Övervikt ökar belastningen på lederna i benen och fötterna, så det är bra att försöka gå ner i vikt om man är överviktig. Om man tycker att det är svårt på egen hand kan man vända sig till sin läkare för att få komma i kontakt med en dietist.

Genom att sköta om sina fötter varje dag minskar man risken för att få större sår och sprickor. Varje dag bör man smörja in sina fötter med en mjukgörande kräm och vara uppmärksam så att man upptäcker eventuella sår i tid.
  

 

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-03-21
Skribent:

Martin Enander, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvall.

Redaktör:

Lucienne Fredriksson, 1177.se

Granskare:

Björn Ryberg, läkare, specialist i neurologi, Lunds universitetssjukhus.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge