Karpaltunnelsyndrom

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Det är vanligt att man får stickningar och domningar i fingrarna, framför allt på natten. Om besvären känns i tummen, pekfingret, långfingret och eventuellt ringfingret kan det vara karpaltunnelsyndrom, som är vanligt men sällan allvarligt.

Karpaltunneln är en kanal som bildas mellan flera ben och ett kraftigt ledband i handloven. Genom den går en viktig nerv och senor till fingrarnas muskler. Karpaltunnelsyndrom orsakas av att utrymmet minskat och nerven kommit i kläm. Om trycket är kraftigt eller långvarigt kan nerven skadas. Karpaltunnelsyndrom kan innebära ett hinder i vardagen, om man får nedsatt känsel, får ont eller blir fumlig.

Om man är gravid eller har ett arbete med upprepande handrörelser där man använder mycket kraft i handen, ökar risken att man får karpaltunnelsyndrom. Besvären är vanligare hos kvinnor än hos män, och vanligast i medelåldern.

Besvären kan ibland vara tecken på andra sjukdomar, till exempel minskad hormonproduktion från sköldkörteln.

Behandling

Om man blir trött i handen för att man har använt den mycket ska man ta en paus eller pröva att använda andra handen.

Den vanligaste behandlingen är att man använder handledsstöd. Ibland kan det bli aktuellt med operation.

När ska man söka vård?

Om man har bestående domningar, fumlighet eller nedsatt kraft i handen ska man kontakta en vårdcentral.

Om man hastigt förlorar känseln eller blir svag i handen eller armen ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för råd.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Karpaltunneln

    Karpaltunneln är en trång kanal där senor och medianusnerven passerar.

    Mer information
    karpaltunnel

    Karpaltunneln är en trång kanal som bildas av handlovens ben och ett kraftigt ledband. I kanalen under ledbandet passerar en nerv som kallas medianusnerven till tummen, pekfingret, långfingret och delar av ringfingret. Där går även nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Karpaltunnelsyndrom orsakas av att det blir ett tryck mot medianusnerven i denna kanal.

Vad är en karpaltunnel?

Karpaltunneln är en kanal som bildas av handlovens ben och ett kraftigt ledband. Benen ligger formade som en ränna, och rännan täcks av det strama ledbandet. På så sätt bildas en tunnelliknande kanal, karpaltunneln. I denna kanal passerar en viktig nerv som kallas medianusnerven till tummen, pekfingret, långfingret och en del av ringfingret. Där går även nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Karpaltunnelsyndrom orsakas av att det blir ett tryck mot medianusnerven i denna kanal.

Svullnad klämmer ihop nerven

Eftersom nerven har begränsad plats i karpaltunneln finns det risk att den kommer i kläm om utrymmet minskar. Att utrymmet i karpaltunneln minskar kan bland annat bero på

  • att senhinnorna runt böjsenorna är svullna på grund av en inflammation
  • att man har en inflammatorisk eller reumatisk ledsjukdom i handlovens leder, vilket gör att mjukdelarna i kanalen svullnar
  • att vätska har samlats i kroppen på grund av graviditet eller andra hormonförändringar
  • att man har, eller har haft, en svullnad i kanalen i samband med skador på mjukdelarna eller benbrott i handen.

Ofta går det inte att finna någon förklaring till varför det har blivit ett ökat tryck på nerven.

Besvären är vanligare hos kvinnor än hos män, och vanligast i medelåldern.

Vanligt med besvär på natten

Det vanligaste symtomet vid karpaltunnelsyndrom är att man känner domningar och stickningar i händerna och fingrarna, framför allt på nätterna. Det är inte ovanligt att man vaknar på grund av besvären och måste skaka liv i handen, som känns helt avsomnad.

Besvären kan kännas obehagliga men är sällan allvarliga.

Man blir fumlig

Förutom domningar och stickningar i handen och de fingrar som nerven går ut till är det även vanligt att man får nedsatt känsel i de fingrarna. Det gör att man kan bli fumlig i handen. Fumligheten leder ofta till att man lätt tappar saker eller har svårt att få grepp om små föremål.

Framför allt tummen brukar förlora sin vanliga styrka. Musklerna i handens tumsida kan förtvina något. Man kan också känna smärta i handen och handleden. Ibland kan smärtan stråla ända upp mot axeln. Handen kan också kännas torrare än normalt.

Om man har bestående domningar, nedsatt kraft eller känner sig fumlig i handen kan det bli ett hinder i vardagen. Man bör söka vård om man i flera veckor har besvär som inte går över.

Kan bero på andra sjukdomar

Karpaltunnelsyndrom är vanligare om man har diabetes. Symtomen är också vanligare om man har ledgångsreumatism eller minskad hormonproduktion från sköldkörteln, hypotyreos.

Vibrerande verktyg kan orsaka besvär

Om man är högerhänt är det oftast i den högra handen som man får karpaltunnelsyndrom. Förklaringen är att besvären har samband med att man har belastat den högra handen. Vänsterhänta får oftast besvär i sin vänstra hand. Men man kan även få besvär med den andra handen än den man belastar mest och ibland är båda händerna påverkade.

Ofta kommer besvären utan någon speciell anledning, men ibland kan det bero på att man har jobbat långa pass med vibrerande verktyg eller utfört upprepade rörelser med handen.

Vanligt hos gravida kvinnor

Hos gravida kvinnor är karpaltunnelsyndrom relativt vanligt, främst från sjätte graviditetsmånaden och framåt. Orsaken är de hormonförändringar som man får under graviditeten. Obalansen i hormonerna påverkar kroppens vätskebalans och kan göra att det samlas mer vätska i kroppens vävnader. Det kan i sin tur orsaka tryck på nerven.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Försök undvika att överbelasta handen

Man ska lyssna på sin kropp och sina händer. Om man börjar känna sig trött i händerna eller armarna när man använder dem aktivt, till exempel vid vanligt hemarbete, ska man försöka ta en kort paus. Man kan pröva om det lindrar besvären att vila eller göra något annat med händerna och armarna en stund.

Träna att använda den andra handen

Om man vet med sig att man överbelastat den hand som man fått besvär i kan man försöka undvika fortsatt överbelastning och i stället låta handen vila när det är möjligt. Vissa arbetsuppgifter som man brukar göra med höger hand, om man är högerhänt, kan man kanske med lite träning utföra lika bra med vänster hand.

Linda handlederna om natten

Det är bra om man försöker undvika att ha handlederna kraftigt böjda när man sover. Till sin hjälp kan man använda ett handledsstöd under natten eller linda handlederna med en elastisk binda. Handledsstöd kan man köpa på apotek eller i sjukvårdsaffärer.

Sök hjälp om besvären inte går över

Om besvären inte försvinner inom ett par veckor eller om de förvärras snabbt ska man söka hjälp. Ett kraftigt tryck på nerven kan orsaka bestående skador på själva nerven. Även de muskler som får sina nervimpulser från nerven och som alltså styrs av nerven kan skadas.

Kontakta en vårdcentral

Man kan kontakta en vårdcentral, där en läkare i de flesta fall utreder och påbörjar en behandling. Om läkaren bedömer att man behöver opereras blir man remitterad till en ortoped eller kirurg.

Man kan också få behandling av till exempel en sjukgymnast eller arbetsterapeut.

Sök vård direkt vid förlamning

Om man blir hastigt svag eller förlorar känseln i handen eller armen bör man söka vård på en gång. Det kan då vara tecken på någonting allvarligare.

Så undersöks man

Hos läkaren får man vara med om olika undersökningar:

  • Olika tester görs för att pröva nervernas och musklernas funktion. De domningar och stickningar som man känt nattetid brukar kunna framkallas genom att handleden böjs maximalt under någon minut, eller genom att den som undersöker klappar eller slår mot insidan av handloven med fingertopparna. Ofta räcker det med dessa enkla undersökningar för att man ska få rätt diagnos.
  • Man kan också ha svårt att uppfatta vibrationer mot fingrarna. Hur känslig man är för beröring i fingertopparna testas med ett gem eller en mjuk borste. Detta gör inte ont.
  • Genom att styrkan i tumgreppet testas kan den som undersöker bedöma hur påverkad muskulaturen blivit. Har man haft besvären länge går det att se att musklerna i handflatan blivit tunnare. Framför allt gäller det muskulaturen i handflatans tumsida, alltså den förtjockning som man i normala fall ser under tummen.

Andra undersökningar

När det inte är helt klart vad stickningarna och domningarna i handen beror på kan läkaren skriva en remiss till ytterligare undersökningar:

  • En undersökningsmetod, som kallas elektroneurografi eller ENG, mäter hur nervimpulsen sprids i medianusnerven. Undersökningen kan inte säkert visa om man har karpaltunnelsyndrom, men den kan visa hur skadad nerven är. ENG gör man på ett fysiologiskt laboratorium, som oftast finns på ett sjukhus.
  • Genom att lämna blodprov kan man få reda på om vissa sjukdomar eller brister ligger bakom besvären. Det kan till exempel vara diabetes, att sköldkörteln inte fungerar som den ska eller att man har brist på järn, vitamin B12 och folsyra.

Undersökningarna utesluter andra orsaker

Undersökningarna syftar till att ställa rätt diagnos. Symtomen kan även bero på annat än karpaltunnelsyndrom, till exempel besvär från nacken eller tryck på medianusnerven i underarmen. För att man ska kunna få rätt diagnos och behandling måste läkaren vara säker på att symtomen inte har dessa orsaker.

Flera behandlingsmöjligheter finns

Det finns olika möjligheter att behandla karpaltunnelsyndrom. Vilken behandling som passar bäst är olika från person till person.

Stödskena vid lättare besvär

Om man inte har så svåra besvär kan det räcka med ett handledsstöd, som antingen får sitta på dygnet runt eller bara på nätterna. Handledsstödet, eller skenan, håller handen i ett läge som inte är påfrestande. Skenan förhindrar också att man böjer handleden för kraftigt. En arbetsterapeut kan hjälpa till att prova ut och göra en sådan.

Gravidas besvär försvinner

Om man har fått besvär under sin graviditet försvinner symtomen oftast en tid efter förlossningen. Man kan tillfälligt använda ett handledsstöd som gör att det känns bättre.

När böjsenorna är inflammerade

Om det finns säkra tecken på att böjsenorna är inflammerade kan även behandling med inflammationshämmande tabletter hjälpa. I andra fall kan sådan medicin förvärra besvären, eftersom tabletterna kan göra att mer vätska samlas och därför ger motsatt effekt.

Kortisonspruta hjälper ibland

En spruta med kortison i karpaltunneln kan minska besvären, men oftast bara tillfälligt. Det är olika från person till person vad som passar bäst, därför ska läkaren rekommendera den behandling som är mest lämplig.

Andra behandlare

Karpaltunnelsyndrom kan också behandlas av till exempel en sjukgymnast eller arbetsterapeut som kan ge olika typer av behandling. Exempelvis kan träning i ergonomiska ställningar minska de upplevda besvären.

Man kan också få behandling av kiropraktor eller naprapat som ofta ger så kallad manuell terapi. Den syftar till att förbättra utrymmet i karpaltunneln så att trycket på nerven minskar. Det finns inte övertygande bevis för att manuell terapi hjälper.

Operation kan bli nödvändigt

I svårare fall kan det bli nödvändigt med en operation. Vad som händer under operationen är att kirurgen gör ett snitt över karpaltunneln och skär av ledbandet som täcker den. Det minskar trycket på nerven.

Det avskurna ledbandet läker sedan av sig självt i ett lätt isärglidet läge genom att ny vävnad bildas däremellan. Detta gör att ledbandet blir lite längre än det var från början, och att det blir större utrymme för nerven under ledbandet. Att ledbandet blir längre påverkar inte handens rörlighet.

Operationen går snabbt

Själva operationen tar ungefär 15 minuter. Operationen kan även utföras med hjälp av titthålskirurgi. När man ska opereras bedövas man antingen med lokalbedövning eller med intravenös bedövning. Lokalbedövning innebär att man får bedövningsmedel insprutat i närheten av medianusnerven. Det görs i handleden och längs det snitt som kommer att göras i handflatan. När man ska få intravenös bedövning måste man först få en kanyl på handryggen eller i armvecket på den arm som ska opereras.

Hjälpmedel under operationen

Efter att ha gett bedövning lindar läkaren handen och armen med en gummilinda för att pressa bort så mycket blod som möjligt. Ibland kan man i stället få hålla armen uppsträckt en stund. På armen får man en så kallad manschett som pumpas upp. Om man får intravenös bedövning lindas armen innan bedövningen ges, och manschetten får dubbla uppgifter. Dels ska den hålla blodet från armen och dels ska den hindra bedövningsmedlet från att nå resten av kroppen, så att bara armen och handen blir bedövade. Trycket på armen blir så pass högt att det hindrar blodet från att åter rinna ner i armen när gummilindan tas bort. Detta kallas att operera blodtomt, vilket gör det mycket lättare att operera eftersom sikten inte skyms av blödningar.

Rökstopp minskar riskerna

Om man röker är vinsterna många med att göra uppehåll inför operationen. Såren läker bättre och det minskar risken för infektioner, dessutom återhämtar man sig snabbare efter operationen. Om det finns möjlighet bör man helst göra uppehåll åtta veckor före och efter operationen. Man kan prata med sin läkare om man behöver hjälp och stöd.

Efteråt kan det göra lite ont

Intravenös bedövning släpper cirka tio minuter efter att manschetten tagits bort, medan lokalbedövning släpper efter några timmar. Då kan man få lite ont. Oftast räcker det om man under de första dygnen efter operationen tar lättare smärtstillande tabletter som innehåller paracetamol.

Det kan ta tid innan man känner sig bra

Efter operationen brukar man få ett förband som gör att man håller handleden i stillhet. Förbandet ska sitta kvar mellan tio dagar och två veckor.

Undvik överbelastning efter operation

I samband med att förbandet tas av avlägsnas även stygnen. Man kan sedan få ett enklare förband. Det är viktigt att man fortsätter att vara försiktig med handen. Man ska undvika överbelastning, speciellt under de första veckorna efter operationen. Så länge såret läker kan man behöva vara sjukskriven, och det brukar ta några veckor.

Olika lång tid innan man blir helt bra

Domningen brukar vara det symtom som försvinner först medan fumligheten och kraftlösheten kan vara kvar flera månader efter operationen. Speciellt om man haft besvär länge innan man opererades så brukar det ta längre tid innan man så småningom blir bra. Ibland kan man få en bestående svaghet i tummens muskler.

Besvären kan komma tillbaka

Ibland kan besvären komma tillbaka trots att man har blivit opererad. Det kan hända till exempel om man har ledgångsreumatism, då vävnaderna lätt svullnar upp så att det blir trångt i karpaltunneln igen. Det kan också hända om man alltför snabbt efter operationen återgår till ett arbete där man överbelastar handen.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-04-15
Redaktör:

Anna Dahllöv, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Isam Atroshi, läkare, specialist i handkirurgi, Ortopediska kliniken, Hässleholm och Kristianstad

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge