Hjärtmuskelinflammation

Om du får en inflammation i hjärtmuskeln försämras hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen. Vätska kan då samlas i lungorna och i hjärtsäcken, den hinna som omger hjärtat. Sjukdomen läker oftast av sig själv.

Hjärtmuskelinflammation kan personer i alla åldrar få, även de som är friska för övrigt. Orsaken är nästan alltid en virusinfektion, men inflammationen kan också bero på bakterier eller missbruk av till exempel kokain eller amfetamin. Det är vanligt att även ha en hjärtsäcksinflammation samtidigt. Risken att få hjärtmuskelinflammation ökar om du idrottar eller utför tungt kroppsarbete trots att du har halsont eller feber.

Hjärtmuskelinflammation, som också kallas myokardit, läker oftast utan att ge några bestående problem. Men den kan också förvärras och leda till att hjärtmuskeln skadas, ibland allvarligt.

Symtom

Har du fått en inflammation i hjärtmuskeln är det vanligt att du

  • får oregelbundna hjärtslag och hjärtklappning
  • får feber och värk i kroppen
  • känner ett tryck över bröstet
  • känner en tyngdkänsla bakom bröstbenet
  • har ont i bröstet, mer när du ligger ner än när du sitter upp
  • känner dig trött och andfådd. 

När ska jag söka vård? 

Om du får andningsbesvär eller ont i bröstet ska du söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Behandling

Oftast läker själva sjukdomen utan någon speciell behandling, men du kan behöva vårdas på sjukhus under en period så att hjärtats funktion kan övervakas. Det gäller framför allt om du har akut hjärtmuskelinflammation. Om du behöver behandling får du smärtlindrande och inflammationshämmande medicin. 

Det är viktigt att du ger dig tid att bli helt frisk och undviker idrott och tyngre kroppsarbete under ett par månader efter du har blivit sjuk. Annars kan du få komplikationer som till exempel hjärtsvikt, även om det är sällsynt. I övrigt kan du leva som vanligt. 

Om inflammationen kommer tillbaka kan man få kortisontabletter.

Senast uppdaterad:
2015-11-05
Skribent:

Irina Barbici, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Sankt Görans sjukhus, Stockholm

Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden