Graviditetsdiabetes – höga blodsockervärden under graviditet

Skriv ut (ca 5 sidor)

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Kroppen behöver gradvis allt mer insulin när du är gravid. Finns det inte tillräckligt med insulin kan blodsockervärdet bli för högt och då kan du få diagnosen graviditetsdiabetes. Efter förlossningen blir blodsockervärdena oftast normala igen.

Skriv ut

Diabetes är ett samlingsnamn för några sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet. Förutom graviditetsdiabetes finns typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

Symtom på graviditetsdiabetes

Symtom på graviditetsdiabetes

Ett förhöjt blodsockervärde vid graviditetsdiabetes ger inga symtom och du märker inte själv att du har förhöjda blodsockervärden. Det upptäcks oftast på kontrollerna på barnmorskemottagningen. Om blodsockervärdet är väldigt högt är det vanligt att du

  • blir trött
  • blir törstig
  • kissar oftare och större mängder. 
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du är gravid och misstänker att du har diabetes ska du ta upp detta med din barnmorska så att hen kan kontrollera ditt blodsockervärde. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Viktigt att förstå informationen

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du är gravid skriver du in dig på en barnmorskemottagning. Beroende på var du bor i landet kontrolleras ditt blodsockervärde en eller flera gånger under graviditeten. Blodsockervärdet tas med hjälp av ett blodprov, ofta med ett stick i fingret. Ett sådant prov kan ge viss information, men är inte tillräckligt säkert för att ställa diagnos. Blodprovet heter P-glukos och visar vad du har för blodsockervärde när provet tas.

För att ställa diagnosen graviditetsdiabetes behöver blodprovet tas från ett blodkärl i exempelvis armvecket, ett så kallat venöst blodprov. Blodprovet brukar tas på morgonen när du har fastat, det vill säga när du inte har ätit något på åtta timmar.  Är blodsockervärdet då förhöjt räcker det för att ställa diagnosen graviditetsdiabetes. 

Du kan också få göra en så kallad glukosbelastning. Riktlinjerna för om och när i graviditeten du får göra en glukosbelastning kan skilja sig åt beroende var i landet du bor.

Glukosbelastning

Glukosbelastning görs vid ett separat besök. Du kommer att få information från din barnmorska eller i kallelsen om vad du ska tänka på inför undersökningen. 

En glukosbelastning går till på följande sätt:

  1. Före undersökningen ska du inte ha ätit något på ett antal timmar, oftast åtta timmar.
  2. När du kommer till undersökningen får du lämna ett blodprov.
  3. Du får dricka en sockerlösning som innehåller vatten och glukos.
  4. Du får vänta i cirka två timmar. Under tiden du väntar ska du ta det lugnt och du får inte äta eller dricka något.
  5. Sedan får du lämna ett blodprov efter en och två timmar för att mäta blodsockervärdet.

Är något av dessa värden förhöjda ställs diagnosen graviditetsdiabetes. Hur din graviditetsdiabetes följs upp kan skilja sig åt beroende på var i landet du bor. 

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vilken behandling du får beror på hur högt blodsockervärde du har. Ofta räcker det att äta mat som innehåller mindre socker, och att röra på sig mer. Syftet med behandlingen är att få ner blodsockervärdet och behålla det på en nivå som liknar blodsockervärdet hos en person utan diabetes.

Det bästa sättet att minska risken för graviditetsdiabetes är att röra på sig och inte gå upp alltför mycket i vikt under graviditeten. Då minskar också risken för typ 2-diabetes efter förlossningen. Du bör även äta regelbundet och försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen.

Det är viktigt att behandla och få ner ett förhöjt blodsockervärde. Höga blodsockervärden under graviditet ökar risken för komplikationer vid förlossningen och för havandeskapsförgiftning, så kallad preeklampsi.

Det nyfödda barnet ibland ha en hög födelsevikt, högt blodsockervärde och lättare andningsproblem om du har haft ett högt blodosockervärde under graviditeten.

Behandling med läkemedel

Om bra mat och motion inte räcker för att sänka blodsockervärdet kan du behöva behandling med antingen insulin eller ett läkemedel som heter metformin. Metformin verkar genom att öka kroppens känslighet för insulin, både kroppseget insulin och insulin man tar själv. Det gör att kroppen behöver en mindre mängd insulin.

Insulin finns inte som tabletter, utan du får ta insulinet själv med hjälp av sprutor. Sprutorna ser ut som pennor, och kallas därför för insulinpennor. Du tar insulinet i underhudsfettet på magen eller på låret.

Det finns två olika typer av insulin, långverkande insulin som ges till natten och snabbverkande insulin som ges till måltider. Det som skiljer dem åt är hur snabbt de börjar verka och hur länge effekten sitter i. Ett snabbverkande insulin börjar verka inom en halvtimme, och effekten sitter i under 6-8 timmar. Ett långverkande insulin börjar verka inom 2-4 timmar, men effekten sitter i under 16-28 timmar. Vilka läkemedel du får beror på dina blodsockervärden. Ibland kan du klara dig med antingen långverkande eller snabbverkande insulin, men ofta behövs en kombination av långverkande och snabbverkande insulin.

Insulin går inte över till barnet via moderkakan och är alltså ofarligt för barnet. Metformin går däremot över till barnet, men anses inte ha någon skadlig inverkan och används över hela världen i en allt större utsträckning under graviditet.

Ultraljudskontroller

Om du har graviditetsdiabetes undersöks du oftast med fler ultraljud under sista delen av graviditeten för att kontrollera att fostret växer som det ska. Kontrollerna hos barnmorskan blir också fler.

Fäll ihop

När barnet är fött

När barnet är fött

Det första dygnet kontrolleras barnets blodsockervärde med jämna mellanrum. Om ditt blodsockervärde har varierat mycket mellan höga och låga värden under graviditeten kan barnet, när det låg i magen, ha haft en hög egen produktion av insulin. Efter förlossningen fortsätter barnets höga tillverkning under en tid, vilket kan leda till att hen får ett lågt blodsockervärde. Då kan barnet behöva extra mjölk eller ersättning. Det låga blodsockervärdet brukar försvinna några dagar efter förlossningen.

Fäll ihop

Att bli gravid igen

Att bli gravid igen

Om du har haft graviditetsdiabetes, eller har diabetes, bör du ha ett så bra blodsockervärde som möjligt redan när du planerar att bli gravid.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen vid graviditetsdiabetes?

Vad händer i kroppen vid graviditetsdiabetes?

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet, framför allt i form av blodsocker. För att cellerna ska kunna ta upp blodsockret behöver de hormonet insulin. Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för senare behov. Levern fungerar på så sätt som ett sockerförråd. Det sparade blodsockret kallas för glykogen. Blodsocker kallas också för glukos.

Insulin bildas i bukspottkörteln i små grupper av celler som kallas Langerhans öar, eller beta-celler. Insulinet frisätts hela tiden i låg koncentration, men framför allt när du har ätit. Om du är gravid blir kroppens celler mindre känsliga för insulin. Oftast kompenserar kroppen genom att tillverka mer insulin. Om bukspottskörteln inte klarar av att tillverka tillräckligt med insulin kan cellerna inte ta upp sockret i blodet och blodsockervärdet stiger. När blodsockervärdet är över en viss nivå får man diagnosen graviditetsdiabetes.

Graviditetsdiabetes går över efter förlossningen

Om du får diabetes under graviditeten är det troligast graviditetsdiabetes som i de allra flesta fall går över efter förlossningen.

Hos några av dem som diagnostiseras med graviditetsdiabetes beror blodsockerförhöjningen på typ 1-diabetes. Visar det sig att du har fått typ 1-diabetes är det inte graviditetsdiabetes. Typ 1-diabetes går inte över efter förlossningen, utan du behöver då insulin resten av livet.

Högre risk att få typ 2-diabetes senare i livet

Efter förlossningen brukar blodsockervärdet bli som vanligt igen. Men det finns en ökad risk att du senare i livet utvecklar typ 2-diabetes. Det bästa du kan göra för att undvika att få typ 2-diabetes är att

  • motionera regelbundet
  • försöka gå ner de kilon du gått upp under graviditeten 
  • undvika övervikt.

Du bör kontrollera ditt blodsockervärde igen efter graviditeten. Du kan göra det några månader efter förlossningen på en barnmorskemottagning eller en vårdcentral.

Fäll ihop

Vad beror graviditetsdiabetes på?

Vad beror graviditetsdiabetes på?

Graviditetsdiabetes orsakas av den extra påfrestning på kroppen som en graviditet innebär. Risken att få graviditetsdiabetes ökar om du har föräldrar eller syskon med diabetes, men sjukdomen behöver inte bryta ut även om du har anlag för diabetes. Det gäller både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

Risken för graviditetsdiabetes ökar också om du har haft graviditetsdiabetes tidigare, är överviktig eller har fött barn som har vägt mer än fyra och ett halvt kilo, eller ett barn som bedömts vara stort i förhållande till graviditetslängden.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Att blodsockervärdet ligger så bra som möjligt är viktigt för fostrets utveckling och tillväxt. Förhöjt blodsocker under graviditetens första tre månader ökar risken för missbildningar hos fostret. Är blodsockret förhöjt under graviditetens sista tre månader kan barnet växa onormalt mycket vilket ökar risken för komplikationer i samband med förlossningen.

Ett kvarstående förhöjt blodsockervärde efter graviditeten är inte heller bra för dig. Har du ett högt blodsockervärde en längre tid kan det leda till skador på blodkärlen i kroppens olika organ. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-04-20
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stig Attvall, överläkare,
Diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg