Crohns sjukdom

Skriv ut

Crohns sjukdom är en inflammation i mag-tarmkanalen, oftast i nedre delen av tunntarmen och i övre delen av tjocktarmen. Vanliga symtom är att du får magknip efter maten och diarré, och att du går ner i vikt. Du kan inte bli helt frisk, men med behandling kan du leva i stort sett som vanligt. Det finns flera typer av läkemedel som minskar symtomen och de allra flesta kommer någon gång att behöva opereras.

Skriv ut

Sjukdomen går i perioder, så kallade skov. De flesta som får Crohns sjukdom är mellan 18 och 30 år. Forskarna tror att det är en blandning av arvsanlag och yttre miljöfaktorer som orsakar Crohns sjukdom. Att någon i din släkt har sjukdomen betyder inte att det är säkert att du får den, men det kan finnas en ökad risk.

Symtom

Symtom

  • tunn- och tjocktarmen

    Crohns sjukdom kan uppstå i hela mag-tarmkanalen men oftast är det tunntarmen (1) och tjocktarmen (2) som inflammeras.

De symtom du får varierar mycket beroende på vilken del och hur stor del av tarmen som är inflammerad.

De vanligaste symtomen är:

  • Att få ont i magen, särskilt vanligt är att få magknip efter en måltid.
  • Att få diarré, och ofta behöva gå på toaletten.
  • Att få blod i avföringen, oftast blodblandade diarréer.
  • Att gå ner i vikt för att man äter mindre för att minska symtomen, eller för att kroppen inte tar upp näring som den ska.
  • Att känna sig trött och sjuk, på grund av blodbrist eller att själva inflammationen tar på krafterna.
  • Att få bölder och fistlar kring ändtarmsöppningen.

Andra symtom du kan få är:

  • Bukhinneinflammation, som gör magen öm när du trycker på den. Det kan då ha samlats var i magen som sedan kommer ut genom en fistel.
  • Smärta runt ändtarmsöppningen eller att det rinner var därifrån. Det kan bero på en varböld som kan utvecklas till en fistel.
  • Stopp i tarmen.
  • Rent blod från tarmen vid diarré.
  • Munsår, hud- och ledbesvär.
Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du har

  • blod i avföringen
  • ont i magen som inte går över tillsammans med feber, blod i avföringen eller fler diarréer än tidigare.

Kontakta också vården eller din mag-tarmmottagning om du redan vet att du har Crohns sjukdom och

  • får mer ont i magen eller diarré
  • får feber som du misstänker kan ha att göra med din sjukdom
  • går ner i vikt
  • känner av besvär från lederna, huden eller ögonen.

Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

Fäll ihop

Vad kan du göra själv?

Vad kan du göra själv?

Om du får veta att du har Chrons sjukdom är det oftast viktigt att du får behandling så att du inte får värre symtom eller komplikationer.

Det viktigaste du själv kan göra för att må bättre är att sluta röka. Om du ska opereras är det särskilt viktigt att sluta röka eftersom det både minskar risken för komplikationer vid en operation, och gör att du återhämtar dig snabbare. Risken att bli sjuk igen minskar också.

Om du behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Om läkaren på vårdcentralen misstänker Crohns sjukdom får du oftast en remiss till en mag-tarmspecialist, en så kallad gastroenterolog.

På gastroenterologmottagningen arbetar ofta olika grupper av vårdpersonal i team. Ett team kan till exempel bestå av mag-tarmspecialister, kirurger, sjuksköterskor, stomiterapeuter och dietister.

Om ditt barn har tarminflammation ska barnet behandlas av specialister på barnsjukdomar med inriktning på mag-tarmproblem.

Läkaren känner på magen

Hos läkaren får du först berätta om dina besvär. Sedan känner läkaren på magen och med ett finger i ändtarmen. Undersökningen tar oftast inte mer än några minuter. Det brukar inte göra ont, men ändtarmsundersökningen kan upplevas som obehaglig.

Du får lämna blodprov och avföringsprover

Ofta får du lämna blodprover och avföringsprover på läkarmottagningen eller på ett laboratorium.

Läkaren tar oftast blodprov från ett blodkärl i armvecket. Blodproverna kan inte visa om du har Crohns sjukdom, men däremot om du har en kraftig inflammation i kroppen. De kan också visa om du har blodbrist eller om du får i dig för lite näring.

Med hjälp av avföringsproverna kan läkaren dels se om besvären beror på något annat, till exempel tarminfektion, dels se hur hög halt av proteinet kalprotectin du har i avföringen. Den som har Crohns sjukdom brukar ha högre halter av kalprotectin än vanligt.  

Om resultatet av undersökningarna talar för att du har Crohns sjukdom får du göra fler undersökningar. 

Fler undersökningar kan behövas

Exempel på undersökningar:

  • En magnetkameraundersökning görs för att läkaren ska kunna bedöma din sjukdom och hur utbredd den är.
  • En röntgen med kontrast i tarmen, kan visa om du har en inflammation eller förträngning i till exempel tunntarmen.
  • En datortomografi görs för att läkaren ska kunna upptäcka komplikationer, till exempel varansamlingar eller stopp i tarmen.
  • En rektoskopiundersökning innebär att läkaren tittar in i ändtarmen med hjälp av ett plaströr som också kallas rektoskop, som hen för in i ändtarmen.
  • En koloskopi innebär att läkaren undersöker tjocktarmens slemhinna med hjälp av en böjlig slang som kallas koloskop. Med koloskopet kan läkaren också ta vävnadsprover och genomföra olika behandlingar. Vävnadsproverna kan visa om dina magsymtom har andra orsaker, till exempel en tarminfektion eller en annan tarminflammation som ulcerös kolit.
  • En kapselendoskopi innebär att du sväljer en liten minikamera som kan ta bilder från tarmens insida.

Du är oftast vaken under undersökningarna. Du får smärtstillande eller avslappnande medicin om du behöver det.

Det kan ta tid att få rätt diagnos

Läkaren ställer diagnosen genom att både symtomen och flera olika undersökningar tillsammans talar för att du har Crohns sjukdom. Det är vanligt att det kan ta tid innan du får ett säkert besked.

Ibland går det inte att skilja på Crohns sjukdom och ulcerös kolit, en annan inflammation i tarmen, men det händer sällan.

Ibland ställer läkaren en första diagnos som sedan måste ändras, beroende på hur sjukdomen utvecklar sig.

Många kan känna sig lättade av att få en förklaring till de besvär de har. Även om sjukdomen är kronisk så är det viktigt att få rätt diagnos. Då kan du också få behandling som tar bort eller lindrar symtomen. 

Fäll ihop

Behandling

Behandling

De allra flesta som har Crohns sjukdom behöver någon form av behandling för att minska och helst få bort inflammationen. Behandlingen hjälper också till att minska risken för återfall.

Behandlingen kan vara mediciner, operation eller både och. För att få i dig tillräckligt med näring kan du också behöva särskilda dieter, näringslösningar och extra tillskott av vitaminer och mineraler. Vilken behandling du får beror på hur just din sjukdom ser ut.

Det händer att barn som har Crohns inte växer som de ska, om den medicinska behandlingen inte fungerar, då kan operation vara ett bra alternativ.

Dieter och näringslösningar

Vad du äter kan ofta påverka dina symtom och viss mat kan vara bra att undvika. Vilken mat som ska undvikas är olika från person till person. Det är mycket viktigt att du får i dig tillräckligt med näring och energi. Om du behöver särskilda dieter eller näringslösningar kan du få hjälp av en dietist som kan hjälpa dig att planera måltiderna.

I vissa fall behövs näringsvätskor för att minska inflammationen samtidigt som man låter bli att äta vanlig mat. Oftast är det barn som kan behöva få näringsvätskor istället för mat.

Ibland kan man behöva få näring via dropp som då helt ersätter vanlig mat och dryck. Det kan till exempel vara om man har någon komplikation som fistlar, stopp i tarmen eller om tarmen blivit för kort på grund av operationer, men detta är mycket ovanligt.

Extra tillskott av vitaminer och mineraler

När du har Crohns sjukdom kan du få brist på vitaminer eller andra viktiga ämnen. Det beror antingen på att tarmen inte kan ta upp tillräckligt, eller på att du har opererat bort delar av tarmen.

Därför kan du ibland behöva extra tillskott av vitaminer som exempelvis B12, mineraler och andra ämnen. Det vanligaste och lättaste är att ta dem som tabletter. Vid blodbrist kan du behöva extra järntillskott i tablettform eller genom en spruta.

Behandling med läkemedel

Chrons sjukdom behandlas med läkemedel för att dämpa symtomen vid en inflammation, för att få slemhinnan att läka så bra som möjligt och för att förebygga att inflammationen kommer tillbaka.

Oftast får man en kortvarig behandling med kortison mot akuta symtom. Sedan går man över till andra preparat för att dämpa inflammationen och minska risken för återfall.

Läkemedel som dämpar inflammationen

Läkemedel med kortison gör att inflammationen i tarmen minskar. Hur stor dos och hur länge man behöver läkemedlet varierar. Du kan få kortison genom en spruta när sjukdomen är allvarlig och akut. När sjukdomen inte är akut går det oftast bra att ta kortison i tablettform. Exempel på läkemedel som innehåller kortison är

  • Prednisolon
  • Entocort
  • Colifoam.

Om man använder kortison en kort tid får man oftast inga biverkningar, men om man tar kortison under lång tid kan man till exempel få benskörhet, sämre sårläkning, sämre försvar mot infektioner, förhöjt blodtryck och barn kan växa sämre.

Risken för biverkningar är mindre om du tar en form av kortison som heter budesonid. Den finns i kapslar eller lavemangsvätska. Då verkar medicinen framför allt i tarmen och bara en liten mängd kortison kommer ut i resten av kroppen. Är du allvarligt sjuk kan andra kortisonformer vara bättre.

I behandlingen av Crohns sjukdom används numera kortisonpreparat oftast bara i de situationer då man har akuta skov. Det är viktigt att du följer din läkares ordinationer och inte tar kortisontabletter utöver det som är ordinerat.

Läkemedel som påverkar immunförsvaret

Du kan också ta läkemedel som påverkar immunförsvaret så att inflammationen minskar.

Exempel på läkemedel är

  • Imurel
  • Azatioprin 
  • Remicade
  • Humira.

Ibland kan man ta läkemedel som påverkar immunförsvaret för att kunna minska eller helt sluta med kortison. Om immunpåverkande läkemedel har gett effekt gör läkaren en individuell bedömning av hur länge du behöver fortsätta med läkemedelsbehandlingen.

Du får lämna blodprover regelbundet eftersom läkemedlen kan påverka levern, göra att du mår illa och blir mer känslig för infektioner.

Du ska rådgöra med läkare om du behöver använda läkemedlet när du är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Prata också med din läkare om du behöver använda läkemedlet när du ammar.

Läkemedel för att minska risken för återfall

När sjukdomen har gått tillbaka kan du i vissa fall ta mediciner som minskar risken för återfall. Det handlar oftast om mediciner som påverkar immunförsvaret. Den här typen av behandling används ibland under flera år.

Det kan ändå hända att du får återfall, men återfallen kan komma glesare än vad de annars skulle göra. Det är viktigt att du är uppmärksam på eventuella biverkningar som medicinerna kan ge.

Läkemedel vid inflammation i tjock- eller ändtarmen

En annan typ av läkemedel är de som innehåller det inflammationsdämpande ämnet 5-ASA. De får du främst om du har en inflammation i tjocktarmen eller ändtarmen.

Exempel på läkemededel som innehåller 5-ASA är

  • Asacol
  • Mesasal
  • Pentasa
  • Colazid
  • Dipentum.  

5-ASA finns också i Salazopyrin som också innehåller det verksamma ämnet sulfasalazin. Eftersom man kan vara allergisk mot sulfazalasin får man i första hand läkemedel som innehåller 5-ASA.

Män kan få sämre spermieproduktion av sulfasalazin, men produktionen blir som vanligt igen när du slutar med medicinen. Om du försöker få barn kan du diskutera med din läkare om att göra ett uppehåll i medicineringen.

Antibiotika kan lindra symtomen

Vissa typer av antibiotika kan ha god effekt på de symtom som Crohns sjukdom kan ge, men påverkar inte grundsjukdomen. Den goda effekten gäller särskilt om du har sjukdomen runt ändtarmen eller om såren i tarmen ger en infektion utanför tarmen.

Exempel på antibiotika är

  • Flagyl
  • Metronidazol
  • Ciproxin
  • Ciprofloxacin. 

Läkemedel mot diarré och läckage

Du kan också behöva läkemedel för att minska diarré och läckage från ändtarmen. En typ av läkemedel innehåller det verksamma ämnet loperamid, som gör avföringen fastare.

Exempel på vanliga läkemedel som innehåller loperamid är

  • Imodium
  • Primodium
  • Loperamid
  • Dimor.

Dessa mediciner hjälper också till att motverka att du förlorar vätska och ökar förmågan att hålla avföringen. Även fibertillskott kan hjälpa till att göra avföringen fastare och minska diarré.

Om den sista delen av tunntarmen har opererats bort kan diarrén minskas med läkemedel som binder galla, och som innehåller det verksamma ämnet kolestyramin. Ett exempel på ett sådant läkemedel är Questran.

Salvor mot hudsprickor

Hudflikar och hudsprickor kan lindras med salvor som Alcosanal eller Xyloproct. Sprickor kan också lindras med nitroglycerinsalva. 

Behandling med operation 

Om du har svåra besvär trots att du tar medicin eller om du får svåra biverkningar av medicinerna, kan du behöva opereras. Du kan också behöva opereras om du har fått komplikationer som till exempel stopp i tarmen, fistlar, blödningar eller varbildningar.

De allra flesta som har Crohns sjukdom kommer någon gång att behöva opereras. Vanligast är att en operation behövs efter ett par år med sjukdomen då det kan bli ärrbildning och skrumpning i den sjuka delen av tarmen, och när det blir för trångt kan operation vara den enda lösningen. 

Bra att sluta röka före operationen

Om du röker är det viktigt att du försöker att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Du bör helst sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Den sjuka delen av tarmen tas bort

När du opereras tar läkaren bort den sjuka delen av tarmen. Sedan kopplar eller syr läkaren ihop ändarna så att tarminnehållet passerar samma väg som före operationen.

Om du är mycket sjuk i samband med operationen kan tarmändarna ibland inte kopplas ihop. Då kan du behöva få en stomi som tas bort när du mår bättre och läkaren kan koppla ihop tarmänderna vid en ny operation.

Om tjocktarmen är sjuk, men ändtarmen är relativt frisk, kan man operera bort tjocktarmen. Då kan tunntarmen kopplas ihop med ändtarmen, eller du kan få en stomi. Du kan då ändå behöva ta mediciner mot inflammationen i ändtarmen.

Du kan behöva stomi

Om du har en kraftig inflammation i ändtarmen och runt dess öppning kan du behöva operera bort ändtarmen och istället få stomi för avföring. En stomi innebär att en del av tarmen tas ut genom en öppning i magen snett nedanför naveln. Runt tarmöppningen fästs en platta som i sin tur sätts fast vid en stomipåse. När du har en stomi tömmer du tarmen via den i stället för på vanligt sätt.

Om tjocktarmen också är inflammerad kan du behöva en ileostomi, då har du stomin från tunntarmen. Om tjocktarmen är frisk kan du använda den som stomi, då kallas det kolostomi.

En ballong som vidgar tarmen

När du har en ärrbildning i tarmen kan du behöva göra en operation som kallas strikturplastik, som innebär att förträngningen vidgas utan att tarmen tas bort. Som alternativ till en operation kan förträngningar i tarmen vidgas genom att läkaren blåser upp en liten ballong som förs upp i tarmen genom ett koloskop.

Fistelgångar och infektioner behöver ofta opereras

Infektioner och fistlar invid ändtarmsöppningen behöver ofta opereras. Ibland räcker det med att tömma ut varet. I vissa fall lägger man in en liten tråd i fisteln och knyter fast, så att den sitter som en ögla i tarmöppningen och förhindrar att nya bölder uppstår. Någon gång krävs mer komplicerade ingrepp.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Kroppens eget immunförsvar och bakterierna i tarmen är antagligen orsaken till att cellerna angriper tarmslemhinnan som blir inflammerad. Då svullnar slemhinnan, blir sårig och blöder. Det är därför som du kan få diarréer som kan vara blodiga.

Det vanligaste är att det är nedre delen av tunntarmen och övre delen av tjocktarmen som blir inflammerade. Men inflammationen kan uppstå i hela mag-tarmkanalen, från munnen ner till ändtarmsöppningen. Ibland får man sjukdomen i antingen tunntarmen eller tjocktarmen eller i ändtarmsöppningen.

När tarmen ofta är inflammerad förlorar du både proteiner och blod. Inflammationen gör också att tarmen inte tar upp näring som den ska.

Oftast går sjukdomen i skov. Det betyder att du har perioder med besvär. Vilka besvär du får och hur länge de varar är olika från person till person. Mellan skoven har du perioder då du mår bättre. Ibland kan symtomen försvinna helt en tid, men själva sjukdomen finns kvar i kroppen. Det är vanligt att besvären avtar med åldern.

Fäll ihop

Att leva med Crohns sjukdom

Att leva med Crohns sjukdom

I Sverige får ungefär 500 personer Chrons sjukdom varje år. Det vanligaste är att bli sjuk första gången när man är mellan 18 och 30 år, men man kan få sjukdomen i alla åldrar. Också barn kan få Chrons sjukdom. Men tack vare den medicinska utvecklingen kan man idag leva i stort sett som vanligt, och för de allra flesta påverkar inte sjukdomen hur länge man lever.

Det är bara när du har svåra akuta symtom, eller i samband med att du ska opereras, som du behöver vårdas på sjukhus. Annars räcker det oftast med vanliga läkarbesök på specialistmottagning på sjukhus, vårdcentral eller privat specialistmottagning.

Det är viktigt att du går på regelbundna kontroller och tar de mediciner som du har ordinerats. Om du avstår från behandling kan symtomen bli värre och risken ökar för komplikationer som bukhinneinflammation eller tarmfistlar.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Om du haft Chrons sjukdom i tjocktarmen under många år kan det finnas en ökad risk för att få en cancertumör i tarmen. Därför kan du behöva operera bort delar av tarmen i förebyggande syfte. Om du har en långvarig inflammation i tjocktarmen kan du få gå på regelbundna kontroller med koloskopi så att förstadier till cancer kan upptäckas i tidigt skede.

Inflammation i andra kroppsdelar

När man har Crohns sjukdom är man också utsatt för inflammation i andra delar av kroppen. Vanligast är inflammation i lederna, ögonen eller hudförändringar. I sällsynta fall kan man få sjukdomar i levern eller njurarna. Risken för att få blodproppar ökar också något.

Du behöver sköta tänderna

Eftersom Crohns sjukdom kan innebära att tarmen inte kan ta upp all näring från maten är det vanligt att man äter flera mellanmål om dagen. Om du äter flera mellanmål eller mycket socker som kompensation ökar risken för att få hål i tänderna. Var därför noga med att sköta dina tänder och gå på regelbundna besök hos en tandläkare.

Fäll ihop

Crohns sjukdom och graviditet

Crohns sjukdom och graviditet

De flesta kvinnor som har Crohns sjukdom kan bli gravida och få barn. Om du är eller försöker bli gravid är det bra att diskutera detta med din läkare. Eftersom graviditeten kan påverkas av din sjukdom är det bäst om du blir gravid i ett lugnt sjukdomsskede. Dessutom kan medicinerna påverka både mamman och barnet.

Det är också bra att diskutera det sätt du vill föda på, eftersom skador under förlossningen kan öka risken för att du senare får problem med att avföring kan läcka ut genom ändtarmsöppningen.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2015-02-24
Redaktör:

Olga Beletski, redaktör 1177 Vårdguiden

Granskare:

Tom Öresland, läkare, specialist i allmän kirurgi, kolorektalkirurg, Gastrokirurgiska avdelningen, Akershus universitetssjukhus, Oslo, Norge

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge