Läkemedel vid höga blodfetter

Skriv ut
Skriv ut

Översikt

Översikt

Blodfettsrubbningar ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar

Det finns flera typer av fetter i blodet, såväl nyttiga som skadliga. Alltför höga halter av skadliga blodfetter kan leda till så kallad åderförfettning, eller åderförkalkning. Det innebär att blodfetterna har lagrats i blodkärlens väggar så att blodkärlen har blivit stela och trånga. Då ökar risken för olika hjärt-kärlsjukdomar, till exempel kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke.

Mängden av blodfetter påverkas av ärftliga anlag, men vad man äter och hur mycket man rör på sig har också stor betydelse.

Olika typer av blodfetter

Det finns olika typer av fetter i blodet. De som brukar kontrolleras är LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider.

LDL-kolesterol brukar kallas det skadliga kolesterolet, och är det blodfett som framför allt orsakar åderförfettning.

HDL brukar kallas det nyttiga kolesterolet och är förknippat med en skyddande effekt. Det transporterar bort det skadliga kolesterolet från kärlväggarna.

För mycket triglycerider i blodet kan också bidra till åderförfettning och öka risken för att blodproppar ska bildas.

Förhöjda blodfetter ger inga besvär och kan bara upptäckas genom blodprov. Läkaren tittar då på det totala kolesterolvärdet och halten av triglycerider och dessutom på fördelningen mellan det nyttiga och skadliga kolesterolet.

Ändrade levnadsvanor är viktigt

Om man har höga blodfetter bör man i första hand försöka ändra sina levnadsvanor, till exempel genom att röra på sig, äta bra och sluta röka. Om man har hög risk för att få till exempel hjärtinfarkt eller stroke och förändrade levnadsvanor inte ger tillräckligt resultat kan man få läkemedel. Syftet med att behandla höga blodfetter är att minska risken för allvarliga hjärt-kärlsjukdomar.

Vem behöver behandling med blodfettsänkande läkemedel?

Blodfettsänkande läkemedel gör inte lika stor nytta för personer utan hjärt-kärlsjukdom, som för de som haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke. Till exempel blir man nästan alltid erbjuden läkemedelsbehandling om man har haft hjärtinfarkt för att minska risken för att det ska hända igen. Om man har ärftliga blodfettsrubbningar, som innebär att man löper risk att få hjärtinfarkt i ung ålder brukar man få börja med läkemedel när man är ung. Man får ofta också behandling om man bedöms ha hög risk av andra orsaker, till exempel diabetes eller högt blodtryck.

Om man inte har några sjukdomar som orsakats av åderförfettning gör läkaren en bedömning av vilken sammanlagd risk man har att få en allvarlig hjärt-kärlsjukdom i framtiden och om nyttan med läkemedelsbehandling är tillräckligt stor. Behandling med blodfettsänkande läkemedel bör pågå i många år för att vara meningsfull. Därför är det också viktigt att man själv kan acceptera att ta läkemedel under lång tid för något som man inte har besvär av.

Vilka läkemedel används vid höga blodfetter?

Det finns flera olika grupper av läkemedel som används för att reglera blodfetterna:
• statiner
• resiner
• fibrater
• kolesterolupptagshämmare.

Statiner i första hand

Vilket läkemedel läkaren väljer att skriva ut beror på vilken typ av blodfettsrubbning man har och om man har andra sjukdomar. Statiner är den allra vanligaste läkemedelsgruppen vid behandling av blodfettsrubbningar, och brukar fungera bra för de flesta. Undersökningar har visat att statiner kan minska risken för till exempel hjärtinfarkt och stroke i högre grad än de andra läkemedelsgrupperna. Det finns även belägg för att statinbehandling kan minska den totaladödligheten något.

Om man inte får tillräcklig effekt av statiner kan man få någon annan typ av blodfettsänkande läkemedel istället, eller så kan man få kombinera en statin med ett annat läkemedel. Detsamma gäller om man får biverkningar av statiner. Att kombinera mediciner kan vara ett alternativ istället för att ta mycket höga doser statiner.

Om man inte tål statiner eller om man har vissa typer av blodfettsrubbningar kan man ibland få andra läkemedel än statiner. Till exempel kan man få fibrater om man har höga halter triglycerider. Resiner brukar användas vid ärftliga former av blodfettsrubbningar.

Man kan behöva använda läkemedlet någon eller några månader innan halterna av blodfetter minskar. Man känner inte själv av förändringen, utan effekten av behandlingen kontrolleras genom ett blodprov.

Fäll ihop

Statiner

Statiner

Så här fungerar statiner

Statiner sänker det totala kolesterolvärdet genom att minska tillverkningen av kolesterol i levern. Framför allt minskar det skadliga kolesterolet LDL, men även triglycerider minskar något. Det nyttiga kolesterolet HDL ökar något.

Statiner används i första hand vid de flesta typer av blodfettsrubbningar. Läkemedel i gruppen statiner innehåller något av de verksamma ämnena simvastatin, atorvastatin, pravastatin, fluvastatin eller rosuvastatin.

Viktigt

Man ska inte använda statiner om man har en pågående leversjukdom. Man ska inte heller använda statiner när man är gravid eller ammar.

En del läkemedel är olämpliga att kombinera med statiner, till exempel vissa antibiotika och svampmedel och medel som innehåller johannesört. Därför ska man alltid berätta för läkaren vilka mediciner man tar.

Man bör även undvika stora mängder grapefruktjuice eftersom grapefrukt kan minska kroppens förmåga att göra sig av med det verksamma ämnet. Man kan då få kraftigare effekt av medicinen och ökad risk för biverkningar.

Biverkningar av statiner

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel.

Statiner ger ibland lindriga magbesvär, till exempel förstoppning, illamående eller magsmärtor. Medicinerna kan även påverka levern och därför brukar man lämna blodprov innan behandlingen börjar, efter en tids behandling och om dosen ökas. Ett fåtal personer har fått sömnbesvär av statiner.

Statiner kan också ge lindriga muskelsmärtor. Det är ofarligt men kan göra att dosen behöver sänkas. En mycket sällsynt men allvarlig biverkan är muskelsönderfall. Risken är större om man samtidigt använder vissa andra blodfettsänkande läkemedel, bland annat fibrater. Om man får muskelvärk som inte går över inom några dagar ska man därför kontakta sin läkare, särskilt om man också har feber.

Läkemedel som tillhör gruppen statiner

Läkemedel som innehåller simvastatin:
Simvastatin
Zocord

Läkemedel som innehåller pravastatin:
Pravastatin

Läkemedel som innehåller fluvastatin:
Lescol och Lescol Depot

Läkemedel som innehåller atorvastatin:
Atorvastatin
Lipitor
Tahor
Torvast
Zarator

Läkemedel som innehåller rosuvastatin:
Crestor

Fäll ihop

Resiner

Resiner

Så här fungerar resiner

Resiner binder gallsyror i tarmen så att gallsyrorna försvinner ur kroppen med avföringen, i stället för att tas upp i blodet. Då används kroppens överskott av kolesterol för att bilda nya gallsyror, och på så sätt minskar kolesterolhalten i blodet. Resiner minskar mängden LDL-kolesterol.

Resiner kan användas om man inte kan ta statiner, till exempel på grund av besvärande biverkningar. Ibland används resiner tillsammans med statin, om inte statinen har gett tillräcklig effekt på egen hand. Om man är ung och har vissa ärftliga former av blodfettsrubbningar kan man också använda resiner.

Läkemedel i gruppen resiner innehåller något av de verksamma ämnena kolestipol, kolestyramin och kolesevelam.

Viktigt

Man kan använda resiner när man ammar. Om man är gravid ska man rådgöra med läkare eftersom det inte finns tillräckliga kunskaper om hur fostret påverkas.

Resiner kan minska upptaget av en del andra läkemedel i tarmen, till exempel urindrivande läkemedel som innehåller furosemid och antibiotika som tillhör läkemedelsgruppen tetracykliner. Därför ska man alltid berätta för läkaren vilka mediciner man tar.

Biverkningar av resiner

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel.

Resiner kan orsaka förstoppning och illamående. För att minska risken för dessa biverkningar brukar man få börja med en låg dos och sedan öka dosen långsamt.

Har läkemedelsgruppen andra användningsområden?

Kolestyramin, som finns i läkemedlen Questran och QuestranLoc, kan också användas vid vissa sjukdomar i levern och gallan.

Läkemedel som tillhör gruppen resiner

Läkemedel som innehåller kolestyramin:
Questran och Questran Loc
Quantalan

Läkemedel som innehåller kolestipol:
Lestid

Läkemedel som innehåller kolesevelam:
Cholestagel

Fäll ihop

Fibrater

Fibrater

Så här fungerar fibrater

Fibrater ökar leverns nedbrytning av vissa blodfetter, så att triglyceriderna sänks kraftigt. Även det skadliga kolesterolet LDL sänks något. Halten av HDL-kolesterol ökar måttligt.

Fibrater används framför allt om man har mycket höga halter triglycerider. Fibrater kan också användas om man inte kan ta statiner, till exempel på grund av besvärande biverkningar. Ibland används fibrater tillsammans med statin.

Läkemedel i gruppen fibrater innehåller något av de verksamma ämnena bezafibrat, gemfibrozil och fenofibrat.

Viktigt

Man ska inte använda fibrater om levern eller njurarna fungerar dåligt.

Om man får muskelvärk som inte går över inom några dagar ska man berätta det för sin läkare, särskilt om man också har feber. Ibland kan det vara tecken på en ovanlig, men allvarlig muskelbiverkning, så kallat muskelsönderfall. Denna biverkan är vanligare om man också använder statiner.

Man bör inte använda fibrater om man är gravid eller ammar eftersom det inte finns tillräckliga kunskaper om hur barnet påverkas.

Biverkningar av fibrater

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel.

En del som tar fibrater kan få ont i magen, bli illamående eller få diarré. Om man får dessa besvär bör man kontakta läkare eftersom dosen kan behöva ändras. Fibrater ökar också risken att få gallsten.

Om man också använder statiner finns en ökad risk för en mycket sällsynt men allvarlig biverkan, muskelsönderfall.

Läkemedel som tillhör gruppen fibrater

Läkemedel som innehåller bezafibrat:
Bezalip och Bezalip Retard

Läkemedel som innehåller gemfibrozil:
Gemfibrozil Sandoz
Lopid

Läkemedel som innehåller fenofibrat:
Fulcro
Lipanthyl

Fäll ihop

Kolesterolupptagshämmare

Kolesterolupptagshämmare

Så här fungerar kolesterolupptagshämmare

Kolesterolupptagshämmare är en ganska ny läkemedelsgrupp, som gör att mindre kolesterol tas upp i blodet från tarmen. Medicinen sänker LDL-kolesterol, speciellt om den används tillsammans med statiner.

Till gruppen hör läkemedel som innehåller det verksamma ämnet ezetimib. Man kan få ezetimib om man inte tål statiner eller om man har vissa typer av blodfettsrubbningar

Viktigt

Man ska inte använda kolesterolupptagshämmare om levern fungerar mycket dåligt. Man ska inte heller använda medicinen om man är gravid eller ammar.

Biverkningar av kolesterolupptagshämmare

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel.

Biverkningar som kan förekomma är främst magsmärtor, diarré, muskelvärk och huvudvärk. Biverkningarna är framför allt vanliga när man samtidigt använder statiner.

Läkemedel som innehåller ezetimib

Ezetrol
Inegy, som även innehåller en statin, simvastatin

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-05-28
Redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Jan Håkansson, läkare, specialist i allmänmedicin, Krokoms hälsocentral

Granskare:

Peter M Nilsson, professor, läkare, specialist i allmänmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö