Munvård för äldre

När tanden åldras blir emaljytan hårdare och därmed skörare. Ytan får lättare sprickor som missfärgas. När tanden blir mindre elastisk och det finns stora fyllningar, ökar risken för att tänderna går sönder. Med stigande ålder mörknar tänderna och blir gulare.

På grund av många års tuggning och eventuell tandgnissling slits tänderna. Emaljen kan ibland bli helt bortnött. Framför allt i underkäken kan tänderna bli korta och en gulaktig, slät yta blir synlig.

Tandkött och käkben

Mellanrummen mellan tänderna blir med stigande ålder större och rotytorna blir synliga. Slemhinnan blir tunnare och därmed mer skör. Sår kan då uppstå lättare.

Käkbenet som tänderna sitter i blir tunnare, framförallt drabbas rökare.

Saliven

De stora spottkörtlarna producerar saliv när man är aktiv, tuggar och talar. Här sker ingen åldersförändring. De små spottkörtlarna som håller munnens slemhinna fuktad, får däremot en försämrad funktion hos äldre vilket kan orsaka torrhet i munnen när man inte är aktiv, tuggar och talar. En minskad salivproduktion ökar risken för att få karies, hål i tänderna.

Tungans känsel och rörlighet

Tungan och läpp- och kindrörelser är viktiga för självrengöringen i munnen. Rörligheten, liksom känseln, i läppar, kinder och tunga minskar med stigande ålder och man känner kanske inte om det blir kvar matrester i munnen. Mat och dryck i kombination med bakterier bildar sura produkter som fräter på tänderna. Då ökar risken att få karies, hål i tänderna.

Inaktivitet på grund av sämre rörlighet i munnen ger dålig stimulering av salivkörtlarna vilket leder till minskad produktion av saliv. Då ökar risken för karies.

Läkemedel och muntorrhet

Många läkemedel har muntorrhet som biverkning, inte minst då flera läkemedel kombineras med varandra. Tiden som frätningen kan pågå blir kraftigt förlängd vid muntorrhet.

Saliven skall späda ut de sura produkterna som bildas. Minskad salivproduktion ökar risken för att tänderna utsätts för frätning och efterföljande karies. 

Synliga rotytor är mycket känsligare för frätning än den hårda emaljen. Kombinationen av kvarliggande matrester, muntorrhet och blottade rotytor medför en dramatisk ökning av risken att få karies.

Torrhet i munnen kan även leda till att man får svårare att tala, tugga och svälja föda.

Förebyggande åtgärder:

Kost

Måltider ska fördelas jämt under dagen. Undvik småätande och intag av söta eller sura produkter mellan måltiderna. Lättuggad mat och mat med stort sockerinnehåll kan ge hål i tänderna. Vaknar man på natten ska man absolut inte dricka något annat än vatten med eller utan kolsyra annars är risken stor att man snabbt förstör sina tänder. Det är bra att skölja, dricka vatten eller tugga sockerfritt tuggummi (gärna med fluor) direkt efter måltid.

Noggrann munhygien

En noggrann munhygien minskar risken för karies. Munhygien bör utföras efter frukost och innan sänggående på kvällen. Många gånger blir resultatet bättre när en elektrisk tandborste används. En vanlig tandborste ska vara mjuk och bytas ofta. Slitna borstar gör inte rent.

Stora mellanrum gör att mycket matrester fastnar mellan tänderna. Mellanrumsborstar är det bästa hjälpmedlet för att få rent. De finns i olika storlekar och ska användas varje dag.

Fluor

Daglig sköljning med 0,2-procentig fluorlösning stärker tandytorna och ger skydd mot karies.  Som tillägg kan man suga på fluortabletter eller tugga på fluortuggumin. Det stimulerar även salivproduktionen. Har man svårt att skölja på grund av nedsatt rörlighet i munnen kan man smörja fluorgel på tänderna med tandborsten. 

Fukta munnen

För att minska obehaget av att vara torr i munnen kan man köpa geler och sprayer för att fukta slemhinnorna. De finns på de flesta tandkliniker och apotek. Man kan även använda rapsolja.

Ha kontakt med tandvården

När risken för karies ökar är det mycket viktigt att inte släppa kontakten med tandvården. Om man känner sig trött och har fått lite krämpor är det lätt att skjuta upp besöket.  Det är just då det är som viktigast att komma iväg och få goda råd om hur man ska kunna behålla en frisk mun. Om man inte orkar gå iväg kan man be att få råd och fluorrecept per telefon.

Tandvårdsstöd

För personer med stort behov av hjälp med den personliga omvårdnaden finns det möjlighet att få rabatterad tandvård. Läs mer om tandvård om man har stort omvårdnadsbehov i dagliga livet.

Skriv ut
Publicerad:
2011-10-28
Skribent:

Madeleine Wertsén, övertandläkare, specialistkliniken för pedodonti och sjukhustandvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal.
Catharina Hägglin, övertandläkare, Centrum för äldretandvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal.

Redaktör:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.